Nyckelkompetenser för att vara en bra lärare 2014

Some rights reserved by jlz

I veckan talade jag på Framtidens läromedel i Lund. Rubriken som jag hade var "fyra nyckelkompetenser som du måste utveckla hos dig och bland pedagogerna". Målgruppen var rektorer och fokus på vad som krävs för att lyckas med arbetet med att ta in tekniken i skolan på ett bra sätt.


Samtidigt som jag sätter mig och formulerar och strukturerar mina tankar och erfarenheter så kommer forskningsprojektet Unos uno ut med sin rapport för 2013. Härligt att notera att mina erfarenheter stämmer väl överens med de resultat som man kommer fram till i rapporten. Jag kunde helt enkelt välja att citera rapporten och därmed framstå som ännu mer trovärdig ;)

Skämt åsido. Det är skönt att notera att det blir allt mer tydligt att IT och skola handlar allt mindre om teknik och allt mer om pedagogik och lärande. Vi är på väg att vänja oss vid att tekniken finns och vi bygger bort allt mer av det som är hinder som gör att vi måste tänka teknik.

Om vi har eluttagen och nätverket på plats så behöver vi inte reflektera över det utan kan flytta vårt tänkande till vad vi vill göra istället.

Det är glädjande.

Som de skriver i rapporten 1-1 är inte ett IT-projekt utan ett förändringsprojekt.

Som pedagog eller som rektor tycker jag att man har stor nytta av TPACK som modell för att få syn på vad vi behöver fundera över. När det gäller ämneskunskaper och kunskaper i pedagogik så förutsätter vi att det är något som lärare besitter. Underförstått är ju också att de kan kombinera dessa kunskaper. De är ju liksom inte till för att leva var för sig utan är verktyg som vi använder i mötet med eleverna.

Reproduced by permission of the publisher, © 2012 by tpack.org

Den tekniska kompetensen är lite marigare. Vi förutsätter att den finns men kan faktiskt inte förutsätta det. Lärarhögskolorna har inte (ännu) tagit ledningen när det gäller IT och skola. Här vilar helt enkelt ett tungt ansvar på huvudmännen och de enskilda rektorerna att säkerställa att pedagogerna har rätt kompetens.

Nu är det gudskelov saker på gång som kan stötta i detta arbetet.

Verktyget LIKA. SKL tar fram ett självskattningsverktyg för att se var man är och vad som är nästa steg.

Vi har en digital agenda för Sverige. Digitaliseringskommissionen har desutom nyligen kommit med sitt andra betänkande med den underfundiga titeln "En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)" Ja vi hoppas att det snart är vår ;)

Det finns alltså ett fokus på frågorna i olika delar av samhället. Men riktigt genomslag når det kanske först när samma visioner för svensk skola når ända fram till det departement som är ansvarigt för skolan (utbildningsdepartementet). Men där är man ännu inte redo att ta klivet in i detta millennium som det verkar. Eller om det bara är utbildningsministern..... 

Den uppmärksamme läsaren väntar fortfarande på den där fjärde kompetensen.... 

Den handlar om ledarskap. 

Lärarollen förändras till en del när IT gör sitt intåg. När arbetssätt och tillgång till information förändras behöver vi som lärare fundera över vår roll och vårt uppdrag och hur det påverkas. Jag för min del tror att vi på 5 till 10 års sikt kommer att se att det som handlar om bedömning av elevers kunskaper gentemot målen kommer att i mycket stor utsträckning skötas av datorer. I Horizon report pratar man om två till tre år men jag tror att det tar längre tid (läs avsnittet om learning analytics). Detta  kommer på många sätt att vara avgörande i att förändra lärarens roll. Om vi inte är den bedömande (dömande?) makten vad har vi då för roll. Jo kvar finns det som de flesta lärare upplever som den mest givande uppgiften. Att vara den som leder och skapar möjligheter till det kunskapande som är hela målet med skolan. Lärarens roll blir mer av coach och chef och mindre av domare. Jag tror att skolan har allt att vinna på detta. 

Här hittar du min presentation

Framtidens läromedel 20 mars from Anders Erenius

Hur du mår är mycket viktigare än vilket betyg du får.

By Sanctuary photography → back ! maybe :p

Idag är jag förbannad. Idag läser jag socialstyrelsens rapport psykisk ohälsa bland unga och blir så himla ledsen.
Svenska 15-åringar mår sämre än i jämförbara västländer. Man konstaterar att de mår allt sämre och att det är skolan det handlar om. Man skriver det förvisso inte rakt ut. Men alla fattar ju ändå.

Vad som står bakom den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar är oklart. 

Eftersom hela ungdomsgruppen verkar drabbas måste det rimligen ha skett olika förändringar i miljöer där de flesta inom gruppen vistas. 

No shit Sherlock! 

Vad är det då som skett i svensk skola de senaste åren. Här kan man välja olika språkbruk för att beskriva förändringen. Ett populärt sätt att uttrycka det är att man har ett ökat fokus på kunskap. Det bygger på en problematisering av skolan som hävdar att allt som inte är det skolan är idag var flum och alltså inte kunskap. Vi som gick i skolan under perioden från slutet av 1960-talet fram tills Björklund tog över rodret utsattes för ett gigantiskt flummande och det är detta som nu skall rättas till. 

Detta är naturligtvis inte sant. Det är naturligtvis inte så att det inte har funnits brister i Svensk skola. Men en något mer nyanserad och balanserad bild av svensk skola hade inte skadat.

Den väg man valt för svensk skola leder inte rätt. Den bygger på en felaktig grund. Den bygger på en felaktig analys av människans drivkrafter och på en förlegad syn på kunskap. 

Märk väl det är inte skolans styrdokument vi pratar om här. Där finns mycket bra att hämta. Men den politiska debatten och den bild av svensk skola som media målar upp har en genomslagskraft som vida överstiger den som styrdokumenten har. 

Den självbild som svensk skola har idag är den som reflekteras genom media. Det är ingen vacker bild. 

Skolan är utsatt för en gigantisk mobbingkampanj som pågått så länge jag kan minnas. Det märkliga är att när man i undersökningar frågar om skolan så svarar föräldrar att skolan är jätteproblematisk så länge man ställer frågan i generella termer. Men när man frågar om den skola som de egna barnen går i ja då är man plötsligt jättenöjd och har stort förtroende. Det här glappet är resultatet av en politisk agenda som har handlat om att skapa ett handlingsutrymme för att förändra svensk skola. 

Tyvärr har man inte gjort rätt saker. Idag kan det knappast råda några tvivel om att lärarna far illa. Jag ser två stora anledningar till detta. Först och främst har man lagt på lärarna administrativa uppgifter i en gigantisk utsträckning. Dokumentationskraven ökar ständigt. Till detta kan man lägga en stor mängd nationella prov. 

För några år sedan när jag tog klivet och lämnade läraryrket så hade vi som målsättning att eleverna inte skulle ha mer än ett prov eller en större inlämningsuppgift varje vecka. Det handlade om en omsorg om eleverna. Vi ville att de skulle få tid att göra bra ifrån sig. Vi ville inte skapa stress hos dem. Så ser det inte ut idag. Jag har häpnat över mängden prov som mitt äldsta barn har utsatts för. Jag skriver utsatts för på annat sätt kan man inte beskriva det. Att under den kanske jobbigaste perioden i en ung människas liv, som tonårstiden är, dessutom lasta på med ständigt mätande och testande är varken klokt eller omsorgsfullt. Det är elakt och skadligt.

Resultatet är övertydligt. Svenska 15-åringar mår allt sämre. 

Till detta kan man lägga en framtidstro som är knäckt. Ständiga rapporter om ungdomsarbetslöshet och kris gör att tron på att det skall bli bättre i framtiden saknas. Detta är kanske det allvarligaste. Den som inte har hopp är hopplös. 

Hur länge skall detta plågsamma försök få fortgå? Det är dags att skapa om svensk skola. Det är dags att bygga en skola som bygger på glädje, framtidshopp och visioner om att framtiden är fantastisk. För allt det där finns faktiskt i våra ungdomar om vi bara låter det växa. Som det är just nu så dödar vi all glädje och kreativitet. Både hos Sveriges lärare och hos våra elever.

Det räcker nu!

Bara en lite grej om hur svensk skola kan bli bättre

Some rights reserved by wackybadger

Kan inte låta bli. Det är liksom bara så att det måste bli sagt.
Svensk skola är bra. Den är inte fantastisk eller excellent ännu men den kan bli. Det är inte ens hemligt hur man skall göra för det har man undersökt. Det finns vetenskapligt grund och beprövad erfarenhet som man säger.

How the world’s most improved school systems keep getting better

Systems on the journey from poor to fair, in general characterized by less skilled educators, tightly control teaching and learning processes from the center because minimizing variation across classrooms and schools is the core driver of performance improvement at this level. In contrast, the systems moving from good to great, characterized by more highly skilled educators, provide only loose guidelines on teaching and learning processes because peer-led creativity and innovation inside schools becomes the core driver for raising performance at this level.

Så varför  genomför vi i Sverige ökad kontroll och styrning? Det vi borde göra är skapa en kultur av gemensamt lärande och sökande efter bättre undervisning bland våra lärare!
Släpp kreativiteten och innovationslusten fri.
Sikta mot trädtopparna inte mot roten.

Regional digital agenda för Skåne

 Some rights reserved by Näringsdepartementet

Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län har påbörjat arbetet för att ta fram en gemensam digital agenda  för Skåne. Jag var på plats och deltog i ett fantastiskt givande och entusiastiskt lunchmingel. Glädjande var att höra något som ständigt återkom i diskussionerna nästan oavsett ämne. Vikten av digital kompetens hos medborgarna och hur otroligt viktig skolan är i det arbetet.
Oavsett om man pratade tjänster, öppen data eller hälsa och välbefinnande så återkom tanken att det är fullständigt meningslöst att göra något om inte medborgarna har kompetens att ta tillvara de nya möjligheterna.
Jag kan bara instämma. Skolans roll i det här kan inte nog understrykas. Vilken annan plats når så många. Det handlar ju inte bara om våra elever utan även om våra föräldrar.

I arbetet med en digital agenda för Sverige borde skolan ta ledningen och kraftfullt leda utvecklingen av Sverige med kraftfullt fokus på framtiden. Det är ju så att framtiden börjar i skolan. 

Tyvärr saknas detta idag.
Varför?

Vi har en IT-minister som har som devis


"Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter" 

Samtidigt har vi en utbildningsminister som har en helt annan agenda. Björklunds devis är 

"Att ställa krav i skolan är att bry sig"

Vilket jag självklart ställer upp på. Men när det kommer till att skolan ställer krav på att få använda digitaliseringens möjligheter så har man inte mycket att hämta hos Björklund

Pennan verkar fortfarande vara mäktigare än iPaden. I alla fall på utbildningsdepartementet. 

Detta är ett felgrepp. Björklund har lyft upp skolan i debatten men han har gjort det genom att platta till den svenska skolan totalt. Uppfattningen att vi har en skola i kris är vitt spridd. Ja till och med lärarna tror idag att det är så. Jag skulle vilja hävda att det är direkt farligt. Den svenska skolan är mobbad. Vi får ständigt höra att vi är fel, feta och fula. Det har pågått så länge att vi till slut har börjat tro det. Det får vara slut med det nu. Svensk skola behöver höra att det är bra det vi gör. Att vi är vackra och går en strålande framtid till mötes.  

Vi behöver en utbildningsminister som fokuserar på att ta svensk skola till en högre nivå och som bryr sig mindre om dåtid och mer om framtid. 

Framtidens skola kan bli alldeles vansinnigt kreativ, spännande och lärorik om vi ger den chansen. 

En bra början är att se till att skolan är med i samhällsutvecklingen. En bra början är att delta i arbetet kring en digital agenda för Sverige. 

Formuleringen 

"Elever ska och lärare bör ha tillgång till
moderna lärverktyg som behövs för en
tidsenlig utbildning."

som man hittar i It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, framstår i det sammanhanget som skrattretande. I ett av världens rikaste länder. Ett av de IT-tätaste länderna på jorden "BÖR" lärare ha tillgång till moderna lärverktyg. BÖR! På något sätt känns den ambitionen signifikativ för utbildningsministerns ambitioner med den svenska skolan.

Trist. Kom in i matchen eller släpp in en ny kraft för nu är det dags att byta fokus.

Skol IT på den politiska agendan. Fast med fel minister...

Anna Karin Hatt by http://www.flickr.com/people/centerpartiet/ centerbilder, on Flickr

IT-minister Anna-Karin Hatt bjuder in till samtal om skola och IT. Jättebra tycker jag. Det är en fråga som är av yttersta vikt när det gäller svensk skolas framtid och utveckling.
Där är bara ett litet, litet problem som jag ser det.

Det är fel minister som tar i det. Anna-Karin Hatt är säkert bra på massor av sätt men hon är inte utbildningsminister.

Man kan ju undra när motsvarande inbjudan kommer från Utbildningsdepartementet?
Björklund det är dags att vakna nu. Det är inte så att världen kommer att sluta förändras och plötsligt återvända till ett förment lyckligt 50-tal.

Världen har förändrats och skolans förutsättningar har ändrats med den. 

Lärarrollen förändras eller borde göra det. Det blir liksom annorlunda när läraren inte är den som har svaren utan bara frågorna.

Om avståndet ökar....

Kommer utvecklingstakten att minska de närmaste åren? Kommer skolan att få lugn och ro att hinna ifatt och anamma det nya kommunikationssamhället?

NIX!
KNAPPAST!

Det kommer inte att bli lugn och ro utan snarare tyder allt på att utvecklingstakten snarare ökar. Hur hanterar vi detta i den svenska skolans värld?
Den politiska styrningen verkar snarast gå åt motsatt håll. Åtminstone är retoriken sådan. Det är mer floder i Halland som gäller än digital kompetens.
I mångt och mycket drivs utvecklingen av enskilda lärare som tycker att detta är viktigt. Enskilda rektorer tycker likadant och driver utvecklingen på sina skolor. I allt fler kommuner kompletterar man IT-avdelningens tekniska kompetens med någon som driver den pedagogiska sidan av saken.
Skolverket är med på banan och bevakar vad som händer och informerar och tipsar. Men.......

Den enskilda läraren kan idag fortfarande välja att bry sig eller inte. Det går fortfarande att som lärare undervisa som om internet aldrig funnits och komma undan med det.
Tro det eller ej men man behöver inte ens bry sig om en sådan sak som läroplanen utan kan glatt undervisa vidare enligt den som gällde när man gick på lärarhögskolan.

Nu kommer det en ny läroplan. Den skall genomföras ute i verksamheten med start hösten 2011. Låt oss hoppas att den inte går spårlöst förbi.

Missförstå mig nu inte.

Jag tycker att läraren skall ha massor av frihet. Men det innebär också ett mycket stort ansvar.

Det ansvaret handlar om att man ständigt håller koll på vad man gör och varför. Att man utvärderar det man håller på med gentemot målen och att man ständigt utvärderar vilka mål man jobbar mot.

Vi jobbar hela tiden mot en framtid som vi vet ganska lite om. Men vi vet samtidigt tillräckligt mycket för att veta vad det är för kvalitéer som vi behöver utveckla hos våra elever.

Vi vet att våra elever behöver träna sin kreativitet. Vi vet att de behöver vara aktiva eller med ett populärt ord, utveckla "entreprenörsanda". Vi vet att de behöver kunna kommunicera. Vi vet att världen är mycket "mindre" och mycket mera internationell.

Ändå kan man som lärare idag hävda att det viktigaste är att man kan floderna i Halland.

Jag begriper inte det.

Kopplingen till forskningen är väldigt svag i skolan. Kopplingen till verkligheten är väldigt svag i skolan. Jag tycker att det känns farligt. En skola som är overklig och bygger på tro och inte vetande känns inte helt fräsch. Så kan vi ju inte ha det.

Jag tycker att vi behöver en kraftig satsning på att implementera verklighet, teknik och internationalisering i skolan. Vi behöver stärka kopplingen till forskningen.

Skolan kommer inte att få lugn och ro. Det skall den inte ha heller.

Vad som behövs är tydligt framtidsfokus, ny teknik och målinriktat arbetssätt.

Till sist vill jag lyfta fram två grabbar som lyckats ta sig igenom det svenska skolsystemet med kreativiteten i behåll. De kommer att gå långt.

IKT-strategi nationellt och lokalt

Lund har fått en ny IKT-strategi vilket gör mig mycket glad. Den är ambitiös och siktar precis så högt som vi i Lund bör göra. Vi skall ligga i framkant. Lund är en knutpunkt när det gäller såväl utbildning som IT. Självklart skall vi i Lunds skolor ha tillgång till den senaste tekniken. Nu står det där med tydliga bokstäver på vitt papper.

All personal ska ha en egen bärbar dator. Alla elever ska ha tillgång till
en
egen bärbar dator.
Övrig teknisk utrustning som t.ex. handdatorer,
kameror, mobiltelefoner,
gps, interaktiva skrivtavlor och annat som behövs
för ett utvecklingsorienterat
arbetssätt ska också finnas tillgängligt i
verksamheten.

Kanon! Då behöver vi inte argumentera och debattera det mer utan kan diskutera det som är viktigt att diskutera. Metoder och pedagogik!
Jonas Hällebrand är inne på samma linje.
Datorn är bara ett medel inte målet i sig. Det som är intressant är vad man kan göra med den. Kommunikation och samarbete. Skapande och kreativitet.
Killebäckskolan är på väg in i ett EU-projekt som handlar precis om detta. Vilka möjligheter till lärande!
Lika glädjande som det är att Lund är på rätt väg. Lika rädd blir jag när jag tänker på att det självklart finns kommuner där detta är långt bortom horizonten. I Computer Sweden kan man läsa att det efterlyses en nationell IT-strategi. Skolan ligger långt efter och det behövs krafttag för att komma ikapp övriga samhället. En kraftfull nationell strategi behövs för att säkra att våra elever får en likvärdig utbildning och tillgång till världens viktigaste verktyg för lärande. Det är en skam att så mycket av skoldebatten handlar om att beslagta och begränsa elevernas kommunikationsmöjligheter och så lite om hur vi kan öka kommunikation och lärande i en komplex digital värld.
Nationell strategi NU! Jag har svårt att se att man kan låta bli. Fast Björklund är kanske inte så intresserad av redskap för lärande. Han pratar hellre om ökad kunskap genom fler prov. Fast vem vet vad han menar med kunskap. Jag vet inte vad han har för kunskapssyn fast det vet kanske inte Björklund heller?

Nationell tragedi. Skolan är viktig!

Likvärdig undervisning vad är det? Som det verkar så kan det vara väldigt olika. Är den då likvärdig? Ja man frågar sig...

Beroende på vilken skola du väljer att gå i så ser din utbildning olika ut. Förutsättningarna för att bedriva skola ser väldigt olika ut i Sveriges kommuner. Hur mycket dina barns utbildning får kosta är ju upp till de lokala politikerna. De enda rörliga kostnader av rang som finns för rektorerna att trolla med för att klara sin budget är löner, och matriel.

Att det handlar om fördelning av knappa resurser är självklart. Att Sveriges kommuner skulle ha några oceaner av extra pengar vill ingen skattebetalare höra talas om (inte jag heller).

MEN! Detta får konsekvenser som på sikt hotar att skada. I Sydsvenskan 26/2-2010 skriver Lars Pålsson Syll under aktuella frågor om hur vi idag har rustat ner den svenska skolan så till den milda grad att det får allvarliga konsekvenser. Läs här>>>

För 50 år sedan tjänade en läroverkslärare i genomsnitt 35 procent mer än en
ingenjör. Idag är en gymnasielärarlön i snitt 75 procent av en
civilingenjörslön.
Här har vi ett av huvudskälen till de problem som svensk
skola brottas med idag. Varför skulle högpresterande studenter annat än
undantagsvis välja att söka sig till en utbildning som leder in i ett yrke som
idag kännetecknas av låg lön och avsaknad av prestige och status?

Det finns ett samband mellan lärarnas status och det värde eleverna sätter till utbildning. Ärligt talat är det förvånande? Hög status gör att man blir lyssnad på. Inget konstigt med det. Nej det märkliga är att man medvetet har sänkt lärarnas löner och status under så lång tid utan att man någonsin har funderat över vad det i förlängningen kommer att betyda.

Efter kommunaliseringen kan rikspolitikerna, utan att det förpliktigar, prata om hur oerhört viktiga lärarna är. Det är ju inte de som betalar. Ute i kommunerna är verkligheten att man måste välja mellan att ta ansvar för den kommunala budgeten eller ett nationellt problem som får stora nationalekonomiska effekter. Valet blir då lätt. Budgeten måste gå ihop och man höjer inga skatter för att lärarna skall få högre lön. Det skulle garantera mindre röster i nästa val. Att begära att kommunerna tar ansvar för ett nationellt problem där de själva kortsiktigt förlorar och långsiktigt kanske vinner är befängt.

Tanken med kommunaliseringen var nog så god. Närmare och mer demokratisk styrning av skolan. Men det leder fel. Farligt fel.

Det kan sticka i ögonen på många att höja lärarnas löner kraftigt men det är nödvändigt. Allt annat är rent av farligt för Sveriges långsiktiga välstånd. Ett par generationer är kanske redan förlorade men låt det inte fortgå. För Sveriges och för våra barns skull.

Jag är rädd för att kommunerna inte kan ta det ansvaret.

Kunskap vad är det egentligen? Är vi överens?

Läser P J Anders Linders ledare på Svenska Dagbladet kunskapsskolan står på spel. Han hyllar Björklund för att han "varit målmedveten och drivande och initierat stora förändringar för arbetsro och ökad kunskap."

Jag tycker inte att han har gjort det. Inte i sin politiska retorik i alla fall. Ordning och reda och ökade maktbefogenheter för lärarna är inte vägen till kunskap. Självklart tycker även jag att det skall vara lugn och ro i klassrummet. Utan det så kan inget lärande äga rum. Men det uppnås av varje enskilld lärare inte genom att man stiftar lagar eller regler. Det skapas i relationen mellan lärare och elev. Den lärare som inte får respekt av sina elever har uppenbarligen ett problem att lösa. Den tiden då det fungerade att peka med hela handen och eventuellt risa upp den som inte gjorde som man sa är för alltid borta. Det skall vi vara glada för. Metoderna måste helt enkelt se anorlunda ut 2010. Respekt är inte längre något man får genom sin tittel utan något som man måste förtjäna. Detta är inget enkelt utan en av de svåraste delarna av läraryrket. Det handlar om gruppdynamik, psykologi och pedagogik. Det är otroligt svårt och en skön konst som praktiseras varje dag i varje klassrum med mer eller mindre lyckat resultat. Varje lärare kan berätta om lyckade eller mindre lyckade episoder.

Björklunds kunskapssyn hade det varit intressant att få reda på. Om han har någon så har han inte berättat om den. Med tanke på den politiska retorik som lämnar hans mun så verkar det vara mätbara faktakunskaper som är viktigast att förmedla i den svenska skolan. Jag tror att det är helt fel väg att gå. Fakta känns så 1900-tal.

Fakta behövs men är det något man skall lära sig utantill? För att sedan rapa upp på ett prov? NEJ! Fakta är något man använder sig av för att skapa sig kunskap om världen med. Men fakta är föränderligt och knappast den sanning som Björklund kanske önskar. Med en uppkopplad värld så är fakta något man kan hitta i realtid. Det förändrar vad skolan bör inrikta sig på. Det är mycket viktigare med metakunskap än med fakta. Mer svårbedömt och mycket, mycket viktigare.

PJ ANDERS LINDER avslutar sin ledare med följande ord "uppenbarligen får alldeles för många elever ut alldeles för lite av sina skolår." Det kan jag verkligen hålla med om. Aldeles för många elever i Sveriges skolor går i samma skola och får matat sig samma undervisning som sina föräldrar. Detta trots att möjligheten att i grunden ändra skolans arbetssätt finns. Resten av världen har redan genomgått den förändringen. Det kallas IT och används inte minst av SvD. Det är bara i skolan som vi är kvar i 1900-talet. Ja och i hjärnorna på dem som tycker och tänker om den svenska skolan.

Flumskola. Vad är det egentligen?

Eva-Lotta Hultén bjuder på ett rejält angrepp på den rådande skolretoriken. Läs hela artikeln här>>> Fokus på kunskap låter ju väldigt bra. Det är i alla fall svårt att hävda att vi skall ha mindre kunskap i den svenska skolan. Men det intressanta är ju vilka kunskaper som är viktiga.

Hultén pekar på det problematiska med att fokus allt mer verkar ligga på lätt mätbara kunskaper. Vilket betyder att fokus riskerar att hamna på sådana faktakunskaper som är lätta googla. När, var, hur eller vem? Sådant som man vinner Trivial Pursiut på men som knappast pekas ut som de viktigaste kompetenserna för morgondagens samhälle.

Skolan är visserligen en förberedelse för livet utanför och efter skolan men också en värld i sig, där barn och unga tillbringar väldigt mycket tid. Att inte satsa på att göra denna tid så lustfylld och meningsfull som möjligt är något mycket värre än flum, det är barnplågeri.

Fortsätter vi på den nu inslagna vägen riskerar vi att få en skola totalt urvattnad på sammanhang, lustfylldhet och mening – och i slutändan på verkligt lärande.

Eva-Lotta Hultén http://www.aftonbladet.se/kultur/article5752112.ab

Jag har skrivit om det tidigare. Skola 2021 kartlade vad det är för kompetenser som kommer att vara viktiga i morgon. Ord som social kompetens, kreativitet och analys känns viktigare än de rejäla "kunskaper" som är lätt mätbara i standardiserade prov.

Kreativitet.
Björklund. Debatten hårdnar

När tekniken jävlas.

Denna veckan har jag varit ute i kylan. Jag har inte haft de rättigheter jag behöver ha för att kunna sköta mitt jobb. Det är säkert nyttigt att ibland få smaka på hur det är att stå utanför.

Men gud vad frustrerande........

Veckan har itill stora delar spenderats med telefonen i näven för att jaga rätt på den som satt inne med makten att lägga in mig på den lista man måste stå med på för att ha rättigheter.

Det tog tid men det gick.

Nu är jag inne i värmen igen. Men..... Att vi är så otroligt beroende av tekniken skrämmer faktiskt. Utan datorer så är jag ganska hjälplös. Utan nätverk tappar jag kollen. Jag tror att jag anar hur det är att vara ung och bli berövad sin mobiltelefon.

Björklund och sanningen del 34 (eller nåt).

I efterdyningarna till SR:s granskning av Björklunds tveksamma användning av statistik skriver Lotta Fogde i DN.

Att:
"Jan Björklunds karriär i bästa fall bygger på medvetet vilseledande användning av statistik. Den bild av tillståndet i svenska skolor som Björklund målat upp stämmer enligt de granskande journalisterna dåligt med verkligheten. Ändå har den fått starkt fäste och utgör i dag den självklara fond mot vilken skolpolitiken debatteras."

Läs hela texten här>>>

Alla i sverige är alltså överrens om att svensk skola har problem. Fast det egentligen är ganska så bra. Det handlar altså om marknadsföring. Det viktiga är inte vad du är det är vad du synes vara.

Luktar reklambranchen lång väg tycker jag.

Jag tycker också att svensk skola har problem. Det som jag och Björklund inte är överens om är vilka dessa problem är.

Jag tror att det stora problemet är inriktningen mot starkare betoning på lätt mätbara kunskaper. Vi har idag ett kvalitativt bedömningssystem. Då är det självklart svårare att bedömma än i ett rent kvantitativt system. Om rättvisa är viktigare än kvalitet så är det dags att ändra system med en gång.

En ytterligare komplikation i sammanhanget är att den fackliga organisationen som främst organiserar gymnasie och högstadielärare. Nämligen LR. De driver de frågor som Björklund driver. På LR:s kansli måste de mysa ordentligt de har idag skaffat sig stort inflytande över politiken i skolfrågor.

En av deras käpphästar är att lärare skall vara utbildade. Detta är för mig problematiskt. Så många utbildade lärare är kassa. Det är alltså ingen garanti att läraren är bra bara för att den har utbildning. Detta är ett problem som landets lärarhögskolor måste lösa. Problemet ligger dock inte bara hos lärarhögskolorna. Den rekryteringsbas som högskolorna har idag är den de förtjänar med tanke på de löner som kommunerna betalar. Detta betyder att de som väljer att bli lärare är antingen idealister eller de som inte dög till annat.

Så skall det inte vara. Självklart skall det vara lönsamt att studera. Det är inte rimligt att målaren som målar om skolan jag jobbar på tjänar mer än vad jag gör och samtidigt är tio år yngre. Är det rimligt att 4,5 års utbildning på universitet/högskola lönas på det viset. Har målaren för hög lön eller jag för låg?

Personlig fallenhet måste in som ett urvalsinstrument vid intagning till lärarhögskolan.

LR måste börja fokusera på rätt saker. Se till att höja våra löner samt fundera på morgondagens skola istället för att drömma om en gammal folkskola som inte var så särskillt romantisk i realiteten ens när det begav sig.

Vad vi behöver är en skola starkt förankrad i morgondagens samhälle. Vi vet ganska väl vad som kommer att behövas men undervisar inte så.

För övrigt anser jag att IT-avdelningen gräver sin egen grav. Lagring över tilldelade 400 MB kostar 400 kr/GB.
Mina elever har 8GB i telefonen. Jag köper en extern hårddisk istället och får 400GB för 800 kr. Men vänta vad skall vi med IT-avdelningen till då? Vi har ju precis avskaffat det de fanns till för. Det var ju meningen att de skulle sköta vår lagring.
Ur led är tiden.....

Björklund kommer undan.

Ja så lyckades han igen.
Han blir avslöjad med byxorna nere och en rejäl storm kring skolministerns bild av den svenska skolan tycks nära.
Då slänger de in Björklund och låter honom presentera att forskningen skall få massor av nya miljarder. Men hallåå.... Är det inte forskningsminister Lars Lejonborg som skall få stå på podiet och glänsa. Nej in med Björklund så att journalisterna snabbt glömmer att fråga om det där jobbiga.
Att det är ett smart drag av Björklund ifrågasätter jag inte. Men att sveriges samlade journalistkår går på den lätta gör mig lite förvånad.
Hoppas att någon. Kanske tidningen Fokus kan ta fatt i problemet Björklund.
Det är svårt att se det liberala i hårdare tag och mer likriktat tänkande. Men Björklund du får gärna förklara för mig...