Facebookberoende

Ett av de mest lästa inläggen på den här bloggen är det här "Facebookberoende". Absolut inte för att det är något som är speciellt välskrivet eller klokt. Nej bara för att det är ett sökord på google där jag hamnar hyfsat högt upp i träfflistan. Det är tydligen en hel del där ute som känner att de är Facebookberoende och vill läsa om de skall vara oroliga eller inte.

Till er. DET ÄR LUNGT.

Facebook är INTE en dödlig sjukdom. Det är ett kommunikationsverktyg.

Det senaste året har Facebook gått från att vara nytt och spännande och på allas läppar till att bara vara ett naturligt verktyg. Precis som mailen idag är lika naturlig som telefonen. Den som idag inte har ett konto på FB är närmast lite originell. Ungefär på samma sätt som vissa koketterar med att inte ha TV.

Det betyder ju då att FB inte är en övergående trend utan något som bara är en standard.

Ungefär som mail och telefon. Det betyder samtidigt att det ju är lite tråkigt. Det öppnar för att något nytt kan komma in. Kanske får vi se något nytt och spännande dyka upp under 2011?!

Facebook och skolan

Facebook och skolan är ett intressant diskussionsområde för oss lärare. Skall man eller skall man inte vara vän med sina elever?
För mig är det enkelt. Självklart skall man vara vän med sina elever! Det får ju såklart konsekvenser. Man kan inte skriva om vad som helst då. Men det kanske man inte skall i alla fall.

Jag tror att vuxnas närvaro är precis lika viktig på Facebook som i korridoren.

Fallet Bjästa har väl mycket tydligt visat hur fel det kan bli när vuxenvärlden blundar eller avstår från att delta.
Jag tror att ungdomar uppskattar och behöver vår närvaro.
Något som har förvånat mig är hur extremt lite fula ord, påhopp och mobbing jag sett på Facebook. När jag någon enstaka gång sett något som jag tyckt gått över gränsen så har jag argt påpekat det. Varje gång har jag mötts av samma svar. Men hallå fattar du inte att vi bara jäklas på skoj. Jag har helt enkelt inte fattat sammanhang och ironin.

Oftast är tonen uppmuntrande och positiv.

Man lyfter och förstärker varandra. Är någon ledsen så tröstar man. Är någon glad så gläds man tillsammans med den personen.
Facebook är helt enkelt en positiv del av många (de flesta) ungdomars liv.
En annan sak som överraskat mig är att gamla elever gärna upprätthåller kontakten med mig. Inte så ofta eller mycket. Men en liten kommentar här och där. De följer mina äventyr och jag deras. Relationen hålls levande på ett sätt som var omöjligt (eller i vart fall ovanligt) innan Facebook. Jag tycker att det är en rikedom att ha så många kontakter som hålls levande. Facebook är en källa till massor av kunskap som vi som jobbar i skolan har nytta av. Som min kollega P-O uttryckte det idag på klingande dalmål.

"Jag vet när jag går till en lektion vad som hänt och kan ta upp det".

Tänk så fantastiskt!

Facebookberoende?

Efter att under ett tag ha varit avkopplad från Facebook är jag nu på väg in igen. Jobbet kräver det helt enkelt.

Det har varit mycket nyttigt att stå utanför ett tag. Dels blir det tydligt hur mycket av kommunikationen med vänner kollegor och elever som går den vägen. Framförallt gamla elever tappar man bort när man står utanför.

Men samtidigt så har det varit nyttigt att se världen från ett utan Facebookperspektiv. Jag har fått se hur mycket man faktiskt missar. Det är en hel del! Det går inte riktigt att jämföra med att vara utan TV och tidningar men nästan. En stor mängd av "lokala" nyheter har gått mig förbi. Kommunikationsmönstret för såväl unga som gamla har förändrats.

Facebook är helt enkelt ett fantastiskt medium för kommunikation. Jag har saknat det.

Samtidigt så har det varit lite kul att våga vägra Facebook. Lite som att fasta...

Skapa ditt aldeles egna sociala nätverk.

Ett mycket enkelt och kraftfullt verktyg. Med enkla medel så kan man skapa sitt aldeles egna lilla nätverk. Snyggt är det och känns proffsigt. Perfekt verktyg för samarbete och projekt.

Du bjuder in de som du vill ha med genom att skriva in deras mailadresser och sedan är det bara att köra.

Gratis är det dessutom.

Ning>>>

Du har ju möjlighet att integrera (länka till) andra resurser på webben så varför inte kombinera med Google docs och kalender så har man plötsligt nästan skapat en lärplattform.

Helt klart ett alternativ för mindre skolor (friskolor). Möjligheterna är närmast oändliga.

Detta skall testas med eleverna!

Hur sociala medier förändrar lärarrollen?

Hur förändras lärarrollen när socialamedier och internet förändrar umgänget mellan lärare och elev? Se där en fråga att bita i. När jag börjar fundera kring detta så kommer jag fram till att väldigt lite förändras. Läraren är redan idag en person som är ständigt i rampljuset. Gränsen mellan privat och proffs är otroligt suddig. Lärare är inte ett yrke utan ett liv. När jag går och handlar som privatpersonen Anders och möter en elev är jag då privat? Nej det är jag inte. Det har ingen lärare någonsin varit i mötet med en elev. Detta är en kvalité i läraryrket som tyvärr gått Sveriges komuner och landsting förbi. De har en önskan att lärare skall inordnas i samma avtal som övriga anställda inom kommunal verksamhet. Men är det rimligt? Nej självklart inte. Lärare är inte, och jag upprepar, ett yrke utan ett liv. Du är en förebild och en källa till lärande i allt du gör. Alltid.

Här blir det viktigt att ha detta i tankarna när du ger dig ut på nätet. Vad kan du göra och inte göra på Facebook? Fyllebilder och lättklätt går bort men var går egentligen gränsen?

Det är givetvis inte lätt att svara på. Men att det är viktigt med vilken bild du visar av dig själv på nätet är glasklart.

Att välja att kommunicera med sina elever via MSN och/eller andra sociala verktyg känns naturligt. Det är där du kan nå dem. Telefonkatalogernas framtid är nämligen hotad. Att inte ha fast telefoni är idag inte konstigt. Men att sakna MSN är konstigt. Att med bloggar och grupper på Facebook komunicera sitt budskap var Obamas sätt att nå presidentämbetet. Den lärare som då inte väljer att använda samma kanaler kommer att ha svårt att hävda sig. Det är en ny tid som randas. Fast om man skall vara ärlig så är det inte det. Det är tvärtom så att det är en återgång till den tid då läraren var en naturlig mittpunkt och förebild i det lilla bondesamhället. En ständigt närvarande påminnelse om att kunskapen var viktig. Så kan det bli igen. Om vi vill och sköter korten rätt på Facebook.