Skolan, Big Data och den förändrade lärarrollen

av Anders Erenius

Det där med analys av Big Data är en stor grej. Giganter som Google, Amazon och Facebook bygger hela sina affärsidéer och affärsmodeller på just analys av data om oss som kunder. Man samlar data och gör analys för att presentera reklam riktad till just oss. Jag kan tycka att det egentligen är ganska tråkigt användande av en teknik som däremot är väldigt spännande. Självklart kommer denna teknik att sprida sig och finna nya användningsområden.

Förr eller senare kommer någon att vilja göra något vettigare än att ägna sitt liv åt att optimera försäljningen av sockervatten eller kläder och istället välja att förändra världen. 

För visst är detta intressant för oss i skolvärlden. Det bubblar redan. I Horizon report kan man läsa att "learning analytics" spås slå igenom inom 2-3 år. Men då är det enklare verktyg vi pratar om. Det kan handla om att använda responssystem eller helt enkelt verktyg som mentimeter.com eller voto.se för att se om eleverna är med på banan. Eller att man har en lärplattform som kan presentera vissa saker översiktligt.
Jag gillar ju att dra ut tåtarna lite längre än så. På sikt kan vi analysera allt som eleverna gör. Dygnet runt. Plötsligt kan vi dra nytta av det informella lärandet även i skolan. För om vi kan följa allt så kan vi också mäta allt mot målen.
Låter det konstigt och främmande? Ja det gör kanske det. Men utvecklingen av det här pågår just i detta nu. Man kallar det för "internet of things" eller "sakernas internet" på svenska. Allt uppkopplat på nätet. Dina skor. Matvarorna i butiken. Din telefon är där redan.

Vad händer då? Jag tänker så här. Vad är det unikt mänskliga? Paradoxen blir ju då här att det där som vi människor är unikt bra på blir viktigare. Vi kan redan nu se det i att upplevelser och varor laddade med speciella värden som "lokalproducerat" och liknande blir allt mer heta på marknaden. Vi laddar helt enkelt vår konsumtion med nya värden.

Jag tror att samma sak kan föras över till skolan.

I en värld där äkthet och "lokalproducerat" är exklusivt blir upplevelsen av det som är relationerna man bygger i sin klass och med sina lärare viktigare. 

Detta då samtidigt som man rör sig obehindrat i en värld som är global och där nätet är självklart.

Lärarens roll blir att blomma ut i en roll där man är ledare och coach för lärande.

Vi har dock ett antal stora berg av hinder att ta oss igenom. Dessa är för all del inte unika för skolan. Det handlar om ägandet av data. Vem äger "din" data. Är det du eller den som samlat in den. Här har vi människor på vår planet något att bita i. Det kan verka trivialt men för att vara konkret. Är det ICA som ensamma skall avgöra hur de får använda data om dig så kommer de att använda den för att öka sin vinst. Alltså att få dig att handla mer godis (det är högst vinstmarginal på godis nämligen). Eller är det du som skall bestämma och använda datan för att påverka dina köpmönster i en annan och mer hälsosam riktning.

Här finns såklart mängder av etiska och moraliska överväganden att göra. Data kan användas för att förutse framtiden. Idag används det för att förutse när influensan kommer eller i trafiksystem för att få trafiken att flyta på bättre. Det kommer ju inte att stanna där så klart. En historia i New York Times handlar om hur man kan identifiera blivande mödrar innan barnet är fött genom att analysera köpmönster. För att inte tala om väderprognoser.
Men inte kommer det att stoppa där. Redan idag använder underrättelsetjänster sådan här programvara. Var så säker. Vår rätt till integritet är något som vi behöver föra en diskussion om. Var skall gränsen gå?

Lagstiftningen är idag rigid när det gäller hur vi inom offentlig sektor får lov att hantera personuppgifter. Kanske är det bra. Men samtidigt riskerar det att lamslå en utveckling som är nödvändig för att skolan skall kunna vara relevant och kunna leva upp till de mål vi har för skolan. Om utbildningen uppfattas som meningslös och missar att svara upp mot de förväntningar som medborgare/vårdnadshavare och näringsliv har på skolan så blir den irrelevant och meningslös.

Vi lever i en mycket spännande tid.  

Lärare och datorer = sant

Vilken skillnad det är idag jämfört med bara för ett år sedan. Det är när man får det perspektivet som man förstår att det faktiskt händer en hel massa utveckling. Trycket på att få igång trådlösa nätverket, inloggningar till lärplattform och mail är otroligt stort. Man vill ha det NU. Kan inte vänta.

Och då är det lärarna jag skriver om!!!

Så fantastiskt roligt (och arbetsamt). Som en kollega sa till mig igår.

"Jag känner mig fullständigt handlingsförlamad eftersom jag inte
kommer åt nätverket. Så var det inte innan".

Vi har idag ett helt annat kommunikationsflöde och en helt ny informationskultur på skolan. Det är mycket positivt. Den största skillnaden är att det hos lärarna idag finns en helt ny inställning till datorn som pedagogiskt verktyg än det gjorde innan varje lärare för ett år sedan fick en egen bärbar dator.

Vi jobbar nu vidare på nästa steg. Projektor och högtalare i varje klassrum. Därefter väntar det stora steget 1-1 för eleverna. Detta framstod för flertalet av mina kollegor för ett år sedan som onödigt och skrämmande jobbigt. Så är det inte längre.

Fler och fler funderar i de banorna. Fler och fler önskar det. Idag är jag ganska stolt över mina kollegor. Vad de utvecklas.

Ning rapport om ur det går.

Provar just nu att använda den sociala nätverksplattformen Ning som bas för ett undersökande arbetssätt kring mat, miljö, rika och fattiga.

Första intrycket är att det verkar fungera väl. Jag har fått igång eleverna till att diskutera i ett par forum. Men de är överlag ganska försiktiga. De är så väl inövade på att producera word dokument med upprepningar av fakta som redan kopierats i det oändliga. Jag vill få igång deras mer kreativa sidor men de är avvaktande om ännu inte skeptiska. Nu vet jag sedan tidigare att den här klassen är skeptisk till hur jag sätter betyg. Jag har inte poäng på proven (som jag kallar läxförhör). Då jag därigenom gör totalt annorlunda än alla andra så måste jag ju göra fel. Jag å min sida hävdar att jag har stöd för "mitt" sätt i LPO 94. Jag hävdar med emfas att alla andra gör fel (inte minst för att det är kul att retas). De tror just nu att vi har samhäll fast vi har lika mycket geografi. Men det vi har läst i boken har varit i den röda boken. Alltså samhäll.

De är helt enkelt grymt konservativa i sitt förhållningssätt. Inte så konstigt när jag utmanar allt de under nio år har fått lära sig är rätt sätt.

Fördelarna med Ning är många. Man kan styra ganska mycket själv så man får det som man vill ha det. Det är gratis. Det är möjligt att lägga till gadgets från tredje part. Det är gratis. Det är kul. DET ÄR GRATIS.

När vi kommit lite längre i vårt arbete så återkommer jag med rapport.

PS. det ärganska jobbigt att bygga upp en skola från grunden. Bara att få en telefon inkopplad kan ta en halv dags arbete. Att dessutom ha undervisning gör att man aldrig hinner göra riktigt färdigt. Behoven och önskemålen är oändliga och förståelsen inte alltid särskillt stor. Men en gör så gott en kan. DS.

Skapa ditt aldeles egna sociala nätverk.

Ett mycket enkelt och kraftfullt verktyg. Med enkla medel så kan man skapa sitt aldeles egna lilla nätverk. Snyggt är det och känns proffsigt. Perfekt verktyg för samarbete och projekt.

Du bjuder in de som du vill ha med genom att skriva in deras mailadresser och sedan är det bara att köra.

Gratis är det dessutom.

Ning>>>

Du har ju möjlighet att integrera (länka till) andra resurser på webben så varför inte kombinera med Google docs och kalender så har man plötsligt nästan skapat en lärplattform.

Helt klart ett alternativ för mindre skolor (friskolor). Möjligheterna är närmast oändliga.

Detta skall testas med eleverna!

Böckerna gör barnen feta

Oh vad kul det är att läsa Stig-Roland Rask! I sitt senaste inlägg på bloggen Unga nätkulturer så berättar han om sina erfarenheter från årets bokmässa. Det är slående vilken skillnad i status det är emellan böcker och dataspel.
Jag kan villigt erkänna att jag vill att mina barn hällre skall läsa böcker än att de spelar dataspel. Detta fast det i mångt och mycket är samma sak. Det handlar om intryck och känslomässigt engagemang. Skrivet eller datoranimerat kan väl gå på ett ut. Eller?

Själv är jag hemkommen från Fronterkonferens. I år inte så inspirerande som det var förra året. Mycket beroende på att jag kan mer denna gången. De trix som visades kunde jag redan. Det är ju i och för sig ett positivt resultat.
Det jag tar med mig hem är många och långa diskusioner med kollegor om hur vi gör på de olika skolorna. Strategi och taktik helt enkelt. Mycket givande. Så tiden var ju långt ifrån bortkastad. Nätverksbyggande är kul och nyttigt.

Ny lärplattform?

Förändringsbenägen eller "vem snodde osten?".

Det enda vi kan säga om framtiden med fullständig säkerhet är att vi ingenting vet!

Smaka på den....

Vem snodde osten heter en bok av Spencer Johnson
Förlag: Brain Books



Man kan väl säja att summan av kardemumman är att den som väljer att se förändring som en möjlighet istället för ett hot är den som kommer att lyckas bäst.



Det ligger ju faktiskt mycket i det.



Nu glunkas det om ny upphandling av lärplattform i Lunds Kommun. Jag väljer att tycka att det är kul. Tänk att få lära sig en ny plattform. Kanske till och med vara med och påverka dess utformning. Det kommer ju att innebära nya kul utbildningar och massor av kul skapande. Det som redan är färdigt och inlärt är ju bara erfarenheter som man kan ha nytta av. Jag tycker inte att det är roligt att använda samma prov som jag hade förra året. Då avstannar kreativiteten. Process är ett mycket roligare ord än produkt. Eller hur?



Jag förstår givetvis att en hel drös av mina kollegor kommer att tycka att förändring inte kommer att vara kul. En del kommer glatt att säja "tur att jag inte lärde mig Fronter. Jag skiter i denna också". Men jag tror att det är de som är loosers. De hamnar ohjälpligt efter och kommer antagligen alldrig att komma ikapp.





Vem snodde osten?

Vem bryr sig om det jag är ju på jakt efter ny ost. Inte gammal!