Vad är meningen med skolan?

 Some rights reserved by krossbow

Det är svårt att tänka i flera olika dimensioner samtidigt. Att tänka både nu och långt. Att tänka både inåt och utåt.
I ett samhälle som vårt där hastigheten i debatten ständigt verkar öka. Där Twitter med sina 140 tecken begränsar hur djuplodande man kan vara. Där finns risken att vi glömmer bort att det faktiskt inte är intellektuellt ärligt att förvänta sig att någon skall kunna reda ut något så svårt som kunskap, lärande och dess plats i samhället i en tweet, ett blogginlägg eller ens i EN bok.

Komplexa frågor har sällan enkla svar. Det finns dessutom sällan ETT svar. 

Meningen med skolan är en sådan fråga. Det finns ju såklart så många olika perspektiv att anlägga. Så många olika intressenter.

Där finns de som likt Spotifys grundare ser skolan som leverantör av arbetare. Om vi bara gör programmering till ett viktigt ämne i skolan så kommer de att få massor av programmerare. Det är såklart ett sätt att se på skolan. Lite som en fabrik. Om vi bara stoppar in rätt saker så får vi ut det som vi behöver. Men... Bara för att visa på hur mycket mera komplext än så det är så kan man ju kort fundera över hur viktigt skolan signalerar att matematik är. Hur många timmar vi viker åt just det ämnet och hur många elever som lämnar skolan med den stora drömmen att få arbeta vidare med matematik. Generellt kan man säga att det inte finns ett samband mellan MER matematik och fler som tycker om matematik.  

Men är meningen med skolan att producera fler och smartare ingenjörer än andra länder?

Om man istället tar en helt annan ansats och tittar på den enskilda elevens mål och mening med sin skolgång så blir det lite svårare. De är ju så olika alla de där individerna som går till våra skolor. För väldigt många är säkert de sociala drivkrafterna viktigare än själva "skolandet". Man går dit därför att det är det sociala sammanhang där man är någon. Man går till skolan för att där är kompisarna helt enkelt. Det är där man är människa i relation till andra. Det är där man utvecklar vad det är att vara jag i relation med de andra.

Kan man då tycka att båda dessa totalt olika ansatser är relevanta samtidigt? Kan de rymmas i samma tankevärld eller är man tvungen att välja. Allt för ofta verkar det inte få lov att vara så. Det skall vara antingen eller. Men det måste vi ändra på. Det kräver ett mycket eftertänksamt och sansat samtal där man mer är intresserad av att problematisera och analysera än att övertyga och argumentera.

Jag är övertygad om att sambanden är mycket mer komplexa än vad de flesta i förstone tänker sig. Det är kanske rentav så att det är antalet timmar vi lägger på att spela teater eller läsa serier som avgör hur många programmerare det kommer ut där i andra änden av skolsystemet.

Kultur är ett vackert ord som rymmer hela det som vi kallar människan. Det är kultur i vid mening som definierar vad som skiljer just djuret människa från de andra djuren. 

Om vi har vad det är att vara människa som det viktigaste ämnet i skolan och kultur som vårt credo så gör vi kanske annorlunda val. Både i riksdagen och i klassrummet.

Men jag vet inte. Jag är definitivt inte lika tvärsäker som så många andra verkar vara. Men jag tycker att det faktiskt är det enda intellektuellt hederliga. Att vara en tvivlare....

Skolan, Big Data och den förändrade lärarrollen

av Anders Erenius

Det där med analys av Big Data är en stor grej. Giganter som Google, Amazon och Facebook bygger hela sina affärsidéer och affärsmodeller på just analys av data om oss som kunder. Man samlar data och gör analys för att presentera reklam riktad till just oss. Jag kan tycka att det egentligen är ganska tråkigt användande av en teknik som däremot är väldigt spännande. Självklart kommer denna teknik att sprida sig och finna nya användningsområden.

Förr eller senare kommer någon att vilja göra något vettigare än att ägna sitt liv åt att optimera försäljningen av sockervatten eller kläder och istället välja att förändra världen. 

För visst är detta intressant för oss i skolvärlden. Det bubblar redan. I Horizon report kan man läsa att "learning analytics" spås slå igenom inom 2-3 år. Men då är det enklare verktyg vi pratar om. Det kan handla om att använda responssystem eller helt enkelt verktyg som mentimeter.com eller voto.se för att se om eleverna är med på banan. Eller att man har en lärplattform som kan presentera vissa saker översiktligt.
Jag gillar ju att dra ut tåtarna lite längre än så. På sikt kan vi analysera allt som eleverna gör. Dygnet runt. Plötsligt kan vi dra nytta av det informella lärandet även i skolan. För om vi kan följa allt så kan vi också mäta allt mot målen.
Låter det konstigt och främmande? Ja det gör kanske det. Men utvecklingen av det här pågår just i detta nu. Man kallar det för "internet of things" eller "sakernas internet" på svenska. Allt uppkopplat på nätet. Dina skor. Matvarorna i butiken. Din telefon är där redan.

Vad händer då? Jag tänker så här. Vad är det unikt mänskliga? Paradoxen blir ju då här att det där som vi människor är unikt bra på blir viktigare. Vi kan redan nu se det i att upplevelser och varor laddade med speciella värden som "lokalproducerat" och liknande blir allt mer heta på marknaden. Vi laddar helt enkelt vår konsumtion med nya värden.

Jag tror att samma sak kan föras över till skolan.

I en värld där äkthet och "lokalproducerat" är exklusivt blir upplevelsen av det som är relationerna man bygger i sin klass och med sina lärare viktigare. 

Detta då samtidigt som man rör sig obehindrat i en värld som är global och där nätet är självklart.

Lärarens roll blir att blomma ut i en roll där man är ledare och coach för lärande.

Vi har dock ett antal stora berg av hinder att ta oss igenom. Dessa är för all del inte unika för skolan. Det handlar om ägandet av data. Vem äger "din" data. Är det du eller den som samlat in den. Här har vi människor på vår planet något att bita i. Det kan verka trivialt men för att vara konkret. Är det ICA som ensamma skall avgöra hur de får använda data om dig så kommer de att använda den för att öka sin vinst. Alltså att få dig att handla mer godis (det är högst vinstmarginal på godis nämligen). Eller är det du som skall bestämma och använda datan för att påverka dina köpmönster i en annan och mer hälsosam riktning.

Här finns såklart mängder av etiska och moraliska överväganden att göra. Data kan användas för att förutse framtiden. Idag används det för att förutse när influensan kommer eller i trafiksystem för att få trafiken att flyta på bättre. Det kommer ju inte att stanna där så klart. En historia i New York Times handlar om hur man kan identifiera blivande mödrar innan barnet är fött genom att analysera köpmönster. För att inte tala om väderprognoser.
Men inte kommer det att stoppa där. Redan idag använder underrättelsetjänster sådan här programvara. Var så säker. Vår rätt till integritet är något som vi behöver föra en diskussion om. Var skall gränsen gå?

Lagstiftningen är idag rigid när det gäller hur vi inom offentlig sektor får lov att hantera personuppgifter. Kanske är det bra. Men samtidigt riskerar det att lamslå en utveckling som är nödvändig för att skolan skall kunna vara relevant och kunna leva upp till de mål vi har för skolan. Om utbildningen uppfattas som meningslös och missar att svara upp mot de förväntningar som medborgare/vårdnadshavare och näringsliv har på skolan så blir den irrelevant och meningslös.

Vi lever i en mycket spännande tid.  

Vägval unik!

 Some rights reserved by giacomodaros

Endast Sverige svenska krusbär har.

Vi ÄR unika. Vi är annorlunda än andra länder på många olika sätt. Inte minst har vi överlägset flest hårdrocksband per capita i världen endast slagna av Finland (jo det lär vara sant). Att vara annorlunda är något som är både eftersträvansvärt och nödvändigt i en värld där internationalisering och robotisering är vardag. Att odla sin särart är att skapa sig existensberättigande.

Vi är unika och annorlunda i det att vi inte ger betyg till barn i tidig ålder. 

Vi är annorlunda i det att vi INTE tillåter aga. Vi är annorlunda i det att vi kan och vågar ifrågasätta det chefen säger utan att chefen för den skull tappar ansiktet. Vi är annorlunda i det att våra elever trivs i sina skolor. Vi har kommit unikt långt i arbetet med jämställda villkor mellan könen och tycker ändå att vi har långt kvar.

Att då tycka att vi skall anpassa oss till de "andra" för att hävda oss bättre i jämförelse med dem är inte bara dumt. Det är att rasera det som är vårt lands styrka och framgångsrecept. 

Svensk skola ÄR fantastiskt bra. Vi har verkligen lyckats med att få eleverna att omfatta det som står längst fram i skolans styrdokument. Läroplanen inleds med att beskriva vad som är skolans värdegrund och uppdrag. Vad är det skall gå ut på helt enkelt. Det som är VIKTIGAST! Där hittar vi skrivningar som... 

"Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla."

"Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället."

Detta är vi riktigt bra på. Svenska pojkar är snällast i världen! Bara en sån sak.
  Svenska elever blir mer och mer toleranta. En mycket positiv utveckling.

Det betyder självklart inte att vi inte behöver bli bättre på matematik eller att man inte behöver kunna stava. Det betyder bara att vi måste vara väldigt försiktiga när vi gör förändringar så att vi inte gör dessa på bekostnad av det som är våra styrkor. För att göra en liknelse. Det är klart att det är bra om Zlatan utvecklar sitt försvarsarbete men om det sker på bekostnad av hans styrka som anfallare så kanske han snart spelar i MFF igen. Det kan ju aldrig vara meningen.

Men i en värld där vi kommer att samarbeta och göra affärer med hela världen. Där det team du och dina barn kommer att arbeta i kommer att spänna över olika kulturer, religioner och åsikter. Då är kunskap om och respekt inför olikheter något som kommer att vara en fördel. 

Vi skall inte sluta vara unika.Vi skall odla vår särart och vara stolta över den! Att resten av världen gör på andra sätt än vi, kan faktiskt innebära att vi gör helt rätt. Så det så!

Nya friska tag

 Some rights reserved by MTSOfan

Hösten innebar nytt jobb och ny roll fast i gammal stad.
I våras fick jag helt enkelt ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till. Att få vara med och bygga upp ett "nytt" skolområde med fokus på IKT så klart. Självklart helt oemotståndligt!
Att det innebar att jag var tvungen att lämna Digiteket tänkte jag inte riktigt på. Digiteket som jag varit med och startat och som började nå en lite mognare form och roll. Jag tänkte helt enkelt inte så långt som att nytt arbete innebar att jag var tvungen att lämna det gamla.

Då slår det mig plötsligt att precis samma sak gäller när vi i skolan gör förändringar.

Förändring kräver av oss att vi släpper taget om något gammalt. Man kan inte bara lägga till. Man måste även städa bort och släppa. 

Det är förvånansvärt svårt som det verkar. Vi har krafter som motverkar förändring. Det är såklart vi själva. Men även föräldrar, medier och politiker.

Det finns en bild av vad skola skall vara. En ganska suddig och luddig bild som inte sällan har ett nostalgiskt filter över sig som har sitt ursprung i den egna skolgången.

Jag tänker mig att skolan skall ha ett tydligt fokus på framtid. Helt enkelt därför att framtiden är det som vi förbereder eleverna för. Om vi på allvar fokuserar på vad eleverna kommer att behöva i sin framtid så gör vi andra val än om fokus ligger på att jämföra oss med andra länder. Det kräver att vi har gjort oss en bild av vad framtiden är. Det kräver att vi skapar oss visioner om vilken typ av samhälle vi vill ha i framtiden.

Det tycks mig som att just den där visionen den har vi tappat bort. På den där tiden för länge, länge sedan då svensk skola var bäst av alla. Då hade vi ett samhälle som hade en stark tro på en ljusare framtid. Det fanns även en gemensam bild av den fantastiska framtiden. hur det skulle bli.

Så är det inte idag. Idag ser våra unga mörkt på sin egen framtid. Troligen helt i onödan. Bristen på visioner och framtidsbilder får konsekvenser på flera plan. Det är ingen slump att ett parti som pratar om ett tänkt, lyckligt och homogent folkhem lyckas växa sig så stort i Sveriges riksdag. Som jag ser det så är det ett annat symptom på samma sak.

Man brukar säga att det enda man säkert vet om framtiden är att man ingenting vet. Men det är självklart inte helt sant. Man vet ju en hel del så klart. Just när det gäller IT och hur det kommer att påverka skolan så är Horizon report svårt att komma runt.

Jag gillar framtiden. Jag skall ju leva resten av mitt liv i den :) 

Så när vi nu går in i lite paus och julfirande så lägg en timme eller två på att spana in framtiden. Läs Horizon report och fundera över hur det påverkar din skola. Din undervisning. Ditt ämne. Nu kör vi!

Nyckelkompetenser för att vara en bra lärare 2014

Some rights reserved by jlz

I veckan talade jag på Framtidens läromedel i Lund. Rubriken som jag hade var "fyra nyckelkompetenser som du måste utveckla hos dig och bland pedagogerna". Målgruppen var rektorer och fokus på vad som krävs för att lyckas med arbetet med att ta in tekniken i skolan på ett bra sätt.


Samtidigt som jag sätter mig och formulerar och strukturerar mina tankar och erfarenheter så kommer forskningsprojektet Unos uno ut med sin rapport för 2013. Härligt att notera att mina erfarenheter stämmer väl överens med de resultat som man kommer fram till i rapporten. Jag kunde helt enkelt välja att citera rapporten och därmed framstå som ännu mer trovärdig ;)

Skämt åsido. Det är skönt att notera att det blir allt mer tydligt att IT och skola handlar allt mindre om teknik och allt mer om pedagogik och lärande. Vi är på väg att vänja oss vid att tekniken finns och vi bygger bort allt mer av det som är hinder som gör att vi måste tänka teknik.

Om vi har eluttagen och nätverket på plats så behöver vi inte reflektera över det utan kan flytta vårt tänkande till vad vi vill göra istället.

Det är glädjande.

Som de skriver i rapporten 1-1 är inte ett IT-projekt utan ett förändringsprojekt.

Som pedagog eller som rektor tycker jag att man har stor nytta av TPACK som modell för att få syn på vad vi behöver fundera över. När det gäller ämneskunskaper och kunskaper i pedagogik så förutsätter vi att det är något som lärare besitter. Underförstått är ju också att de kan kombinera dessa kunskaper. De är ju liksom inte till för att leva var för sig utan är verktyg som vi använder i mötet med eleverna.

Reproduced by permission of the publisher, © 2012 by tpack.org

Den tekniska kompetensen är lite marigare. Vi förutsätter att den finns men kan faktiskt inte förutsätta det. Lärarhögskolorna har inte (ännu) tagit ledningen när det gäller IT och skola. Här vilar helt enkelt ett tungt ansvar på huvudmännen och de enskilda rektorerna att säkerställa att pedagogerna har rätt kompetens.

Nu är det gudskelov saker på gång som kan stötta i detta arbetet.

Verktyget LIKA. SKL tar fram ett självskattningsverktyg för att se var man är och vad som är nästa steg.

Vi har en digital agenda för Sverige. Digitaliseringskommissionen har desutom nyligen kommit med sitt andra betänkande med den underfundiga titeln "En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)" Ja vi hoppas att det snart är vår ;)

Det finns alltså ett fokus på frågorna i olika delar av samhället. Men riktigt genomslag når det kanske först när samma visioner för svensk skola når ända fram till det departement som är ansvarigt för skolan (utbildningsdepartementet). Men där är man ännu inte redo att ta klivet in i detta millennium som det verkar. Eller om det bara är utbildningsministern..... 

Den uppmärksamme läsaren väntar fortfarande på den där fjärde kompetensen.... 

Den handlar om ledarskap. 

Lärarollen förändras till en del när IT gör sitt intåg. När arbetssätt och tillgång till information förändras behöver vi som lärare fundera över vår roll och vårt uppdrag och hur det påverkas. Jag för min del tror att vi på 5 till 10 års sikt kommer att se att det som handlar om bedömning av elevers kunskaper gentemot målen kommer att i mycket stor utsträckning skötas av datorer. I Horizon report pratar man om två till tre år men jag tror att det tar längre tid (läs avsnittet om learning analytics). Detta  kommer på många sätt att vara avgörande i att förändra lärarens roll. Om vi inte är den bedömande (dömande?) makten vad har vi då för roll. Jo kvar finns det som de flesta lärare upplever som den mest givande uppgiften. Att vara den som leder och skapar möjligheter till det kunskapande som är hela målet med skolan. Lärarens roll blir mer av coach och chef och mindre av domare. Jag tror att skolan har allt att vinna på detta. 

Här hittar du min presentation

Framtidens läromedel 20 mars from Anders Erenius

Det räcker inte att bygga en bra maskin. Den måste vara vacker också!

http://www.flickr.com/photos/tinkerbots/5368879532/

Det är dags att byta inriktning på den svenska skolan! Det är dags att flytta fokus från att jaga PISA resultat och ett alltför stort fokus på att vi skall producera ingenjörer till en skola som är till för eleverna.

Idag upplever jag att man har en bild av skolan som en maskin. 

Om vi bara stoppar in större mängd tid i matte och NO så verkar man tro att det kommer ut fler ingenjörer i andra ändan. Det är bara ett problem. Människor är inte matematik. Det är inte så enkelt.

Jag tror att det rent av är så att det är kontraproduktivt att göra så.

I ett debattinlägg i DN skriver Robert Weil om vikten av att uppvärdera de humanistiska och konstnärliga ämnena i den svenska skolan.  Inte för att svenska affärsmän skall kunna föra sig bättre i de finare salongerna (vilket kanske skulle kunna behövas). Nej det handlar om att vi behöver människor som har kompetens att bygga ett bättre samhälle. Det behövs ett etiskt perspektiv. Det behövs filosofer och musiker. Det behövs konst och poesi.

Mänskligheten står inför en mängd ödesfrågor som vi måste möta på en mängd fronter. Frågor som global uppvärmning är inte enbart något som vi kan lösa med nya uppfinningar.

Vi kommer att behöva använda alla människans kompetenser för att komma till rätta med problemen.

Jag tycker att vi skall göra en tankemässig flytt. Skolans uppgift bör inte vara att leverera nyttiga arbetare och skattebetalare. Nej det är dags att vi istället inriktar skolan mot att utveckla eleven. Om målet är att skapa lyckliga och hela människor är jag övertygad om att vi gör andra val. Att vi gör andra saker. Då kommer vi också att få matematiker och ingenjörer med andra och mer kreativa infallsvinklar. Det är jag övertygad om.

Det räcker inte att bygga en bra maskin. Den måste vara vacker också.

Hur du mår är mycket viktigare än vilket betyg du får.

By Sanctuary photography → back ! maybe :p

Idag är jag förbannad. Idag läser jag socialstyrelsens rapport psykisk ohälsa bland unga och blir så himla ledsen.
Svenska 15-åringar mår sämre än i jämförbara västländer. Man konstaterar att de mår allt sämre och att det är skolan det handlar om. Man skriver det förvisso inte rakt ut. Men alla fattar ju ändå.

Vad som står bakom den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar är oklart. 

Eftersom hela ungdomsgruppen verkar drabbas måste det rimligen ha skett olika förändringar i miljöer där de flesta inom gruppen vistas. 

No shit Sherlock! 

Vad är det då som skett i svensk skola de senaste åren. Här kan man välja olika språkbruk för att beskriva förändringen. Ett populärt sätt att uttrycka det är att man har ett ökat fokus på kunskap. Det bygger på en problematisering av skolan som hävdar att allt som inte är det skolan är idag var flum och alltså inte kunskap. Vi som gick i skolan under perioden från slutet av 1960-talet fram tills Björklund tog över rodret utsattes för ett gigantiskt flummande och det är detta som nu skall rättas till. 

Detta är naturligtvis inte sant. Det är naturligtvis inte så att det inte har funnits brister i Svensk skola. Men en något mer nyanserad och balanserad bild av svensk skola hade inte skadat.

Den väg man valt för svensk skola leder inte rätt. Den bygger på en felaktig grund. Den bygger på en felaktig analys av människans drivkrafter och på en förlegad syn på kunskap. 

Märk väl det är inte skolans styrdokument vi pratar om här. Där finns mycket bra att hämta. Men den politiska debatten och den bild av svensk skola som media målar upp har en genomslagskraft som vida överstiger den som styrdokumenten har. 

Den självbild som svensk skola har idag är den som reflekteras genom media. Det är ingen vacker bild. 

Skolan är utsatt för en gigantisk mobbingkampanj som pågått så länge jag kan minnas. Det märkliga är att när man i undersökningar frågar om skolan så svarar föräldrar att skolan är jätteproblematisk så länge man ställer frågan i generella termer. Men när man frågar om den skola som de egna barnen går i ja då är man plötsligt jättenöjd och har stort förtroende. Det här glappet är resultatet av en politisk agenda som har handlat om att skapa ett handlingsutrymme för att förändra svensk skola. 

Tyvärr har man inte gjort rätt saker. Idag kan det knappast råda några tvivel om att lärarna far illa. Jag ser två stora anledningar till detta. Först och främst har man lagt på lärarna administrativa uppgifter i en gigantisk utsträckning. Dokumentationskraven ökar ständigt. Till detta kan man lägga en stor mängd nationella prov. 

För några år sedan när jag tog klivet och lämnade läraryrket så hade vi som målsättning att eleverna inte skulle ha mer än ett prov eller en större inlämningsuppgift varje vecka. Det handlade om en omsorg om eleverna. Vi ville att de skulle få tid att göra bra ifrån sig. Vi ville inte skapa stress hos dem. Så ser det inte ut idag. Jag har häpnat över mängden prov som mitt äldsta barn har utsatts för. Jag skriver utsatts för på annat sätt kan man inte beskriva det. Att under den kanske jobbigaste perioden i en ung människas liv, som tonårstiden är, dessutom lasta på med ständigt mätande och testande är varken klokt eller omsorgsfullt. Det är elakt och skadligt.

Resultatet är övertydligt. Svenska 15-åringar mår allt sämre. 

Till detta kan man lägga en framtidstro som är knäckt. Ständiga rapporter om ungdomsarbetslöshet och kris gör att tron på att det skall bli bättre i framtiden saknas. Detta är kanske det allvarligaste. Den som inte har hopp är hopplös. 

Hur länge skall detta plågsamma försök få fortgå? Det är dags att skapa om svensk skola. Det är dags att bygga en skola som bygger på glädje, framtidshopp och visioner om att framtiden är fantastisk. För allt det där finns faktiskt i våra ungdomar om vi bara låter det växa. Som det är just nu så dödar vi all glädje och kreativitet. Både hos Sveriges lärare och hos våra elever.

Det räcker nu!

Skall det vara en ekonomisk fråga? Eller handlar det om att ha en vision?

Some rights reserved by chrismar

Det går inte att komma ifrån att det inte är gratis att driva skola. Långt därifrån. Det är massor av kostnader och inga inkomster. Eller nåja du har ju de där pengarna som följer med eleven.
Att skillnaderna mellan skolor i Sverige växer är ett stort problem. Samtidigt var det ju hela tanken.

Det har ju hela tiden varit meningen att bra skolor skulle slå ut de dåliga. Det kallas för konkurrens och marknad. 

Det är två saker som KAN vara en bra idé förutsatt att man kan åstadkomma en fungerande marknad så att konkurrens kan uppstå. Detta funkar extremt bra när det gäller till exempel hemelektronikmarknaden. Det gynnar oss alla att det finns en drivkraft att förbättra varorna och samtidigt sänka priserna.
Men skolan är kanske inte riktigt samma sak som hemelektronik. Det är svårt att jämföra. Det geografiska väger tungt.

Det finns säkert många sätt att lösa detta. Många ser kopplingen mellan kommunaliseringen av skolan och starten på förfallet.

Då blir det lätt att se lösningen som en återgång till ett gammalt system. Samtidigt är det en djupt felaktig tanke. 

Det förutsätter ju att de senaste 20 årens utveckling aldrig har skett. Även om skolan hade fortsatt att vara statlig så hade den förändrats.  Frågan är ju bara hur.

Det brukar hävdas i skoldebatten (från vissa håll) att det inte är en fråga om resurser (pengar) utan hur man använder resurserna. Det är självklart både sant och nonsens. Självklart spelar pengar roll. Självklart spelar det roll hur man använder dem. Men att skolan sedan tidigt 1990-tal har blivit billigare är mycket märkligt. Skola är ju inte hemelektronik precis.
Skolan har gått från penna och papper till datorer och det utan att få mer pengar. Nä.... vänta..... skolan har gått från penna och papper till datorer med mindre pengar till lärare vilket betyder färre lärare i klassrummen. (vill du gräva i det här så kan du göra det här. Notera dock att man konsekvent väljer att börja räkna 1991. Det är ingen slump om man säger så...)

Det är mäkta imponerande men i verkligheten betyder det att skolan har slutat göra en hel massa saker så klart. Saker som man nu har prioriterat bort. Sådant där dyrt som psykologer, skolsköterskor och annat som fanns då på 1980-talet. Sådant som dagens vuxna, utanför skolans värld, förutsätter finns där därför att de fanns där när vi gick i skolan.

Kanske är det en statlig finansiering vi behöver? Det kan vara den likriktare vi behöver. Sedan är det för övrigt självklart i min värld att vinstintressen inte har i skolans värld att göra. Gärna vinster som återinvesteras i att bygga en ännu bättre verksamhet men riskkapitalbolag som driver skolor. Nej det tycker jag verkar dumt användande av skattemedel.

Men att ha EN skola som skall passa alla tror jag inte heller på.

Men tvärsäkerhet är inte alltid ett tecken på att man har koll. Ibland kanske tvärtom.

Vi har en mycket bra skola i Sverige. Inte minst med tanke på att man sedan 60-talet konsekvent har sänkt läraryrkets status genom att hålla nere löneutvecklingen. Skolan lider därför av ett otroligt dåligt självförtroende. Det är ju inte så konstigt. Vad hade du själv tänkt om du varje gång det var lönerevision fick mindre än kollegorna?
Dessutom sägs det att skolan är i fritt fall när det gäller vilka kunskaper som eleverna har med sig när de lämnar skolan.
Då är det kul att någon enstaka gång notera att det finns andra bilder av svensk skola. Att man kan ha en annan synvinkel. En annan utgångspunkt. Extra kul är det när den kommer från Finland.

Svenska skolan bättre ur ett finländskt perspektiv

Finland detta land som enligt statistiken är bäst i världen. På det som vi mäter då alltså.

Vi har saker som vi är väldigt bra på i svensk skola. Det skall vi vara stolta över och det är där vi skall bygga vidare. 

Vi kommer aldrig att klå kineser eller koreaner i Pisa om de fortsätter att mäta samma saker. Men det kanske inte heller är något att sträva efter. Å andra sidan ligger Korea och Kina inte på latsidan. De har också insett att det inte är höga poäng på Pisa som är framtidens melodi. Därför tänker de bygga om sina skolor för att bättre passa de visioner de har om vart de vill ta sina samhällen.

Jag önskar mig en vision om vart vi vill ta vårt land. Den visionen, om den skall förverkligas, börjar i skolan! 

Byt förresten ut USA mot Sverige i den här filmen och dra på smilbanden. Det gäller ju oss också. Det handlar om att skapa motivation och glädje. Det är vi bra på och det är det vi skall fortsätta vara bra på. Som det är just nu så dödar vi all glädje och kreativitet i skolorna med massor av nationella prov. Just sayin!

Det allomfattande internet. Riskerna och möjligheterna...

 Some rights reserved by teachernz

Vem skall ha makten över informationen? Vem skall sätta ribban för vad som är okej när det gäller hur vi utnyttjar den? 

När det gäller makten över vem som har rätten till våran information och hur den får användas så är detta ett område som vi behöver hålla ögonen på.
Har du läst igenom de där avtalen som man ingår när man klickar på ja. Den där knappen du måste klicka på för att komma in på Facebook eller Instagram eller vad det nu kan tänkas vara för tjänst. Det är bara att erkänna jag gör det inte.

Lockelsen att få komma igång med tjänsten är större och texterna är juridiska dokument på 26 sidor. Valet är enkelt. 

Men det finns faror med detta. Vi riskerar att ingå avtal som styr vårt användande och den information vi lämnar ifrån oss i en riktning som vi kanske inte önskar.
Risken är ju att internet utvecklas i en riktning som passar de stora företagen och inte i en riktning som passar människornas behov i första hand.
Vi gnäller inte över det. Så länge vi inte betalar för Facebook så kan vi köpa att det dyker upp reklam i flödet.
Men om vi drar ut trådarna lite längre. Om vi tänker oss ett allomfattande internet. Ett internet of things där alla tänkbara saker är uppkopplade. Där ICA delar information med RunKeeper och tvättmaskinen. Där manipulation av mycket mer subtil art än en reklambanner på din favoritsajt är möjlig. Vem skall ha rätten att styra vad som händer i ett sådant samhälle?

Är det företagens önskningar som skall ha tolkningsföreträde eller du?

Det är företagen som betalar! Deras åsikt kan väl då sägas ha en viss tyngd. Men är det så vill att det skall vara? Lagstiftarna ligger långt efter här. Deras insikt i vart det är på väg eller ens var vi är idag verkar vara mycket sporadisk och summarisk.

Det räcker egentligen att titta på rättegången kring The Pirate Bay för att förstå att lagstiftarna såväl som domstolarna saknar en djupare förståelse av att internet har förändrat spelplanen.
Man kan för all del säga att det enbart handlar om att upprätthålla upphovsrätten. Men jag tror att det går djupare än så. Om det enbart handlade om upphovsrätten borde Google vid det här laget vara lagförda. Men det är de inte. Detta trots att The Pirate Bay nog är att se som en småspelare i jämförelse med Google i det här sammanhanget.

Ett allomfattande internet skulle kunna erbjuda många bra tjänster som potentiellt skulle kunna hjälpa oss människor att göra klokare val. Om det är sådana tjänster som vi människor väljer att bygga. Men det finns en betydande risk att det är helt andra intressen som kommer att bygga de tjänster som vi kommer att använda. Kommersiella intressen självklart.

Frågan är vad vi kan sätta emot? Det är frivilligt att gå med i Facebook. Det är gratis! 

Vilka krav kan vi som konsumenter då ställa? Här krävs en annan motpart. Den enskilda användaren är alldeles för maktlös. Det krävs nog att vi rör oss på en överstatlig nivå för att vi skall hitta jämbördiga parter. Det behövs en överstatlig röst som bevakar våra mänskliga rättigheter i förhållande till de informationstörstiga internetföretagen. (det finns så klart olika organisationer som försöker vara den rösten)

Alternativet är att vi får alternativ sprungna ur samma jord som till exempel wikipedia. Non profit sociala medier. Detta är kanske den mer troliga lösningen.

Det är ju nämligen så att "kod är lag" det vill säga det vi bygger in i systemen är vi tvungna att följa. Det är därför mycket intressant vilka intressen och etiska/moraliska grunder de har som bygger/reglerar koden. Företagen har förstått detta. Repressiva regimer som Kina och Iran har förstått detta. De bygger sina egna sociala nätverk. Men har vi vanliga medborgare och konsumenter förstått detta. Bryr vi oss eller är lockelsen för stor? I mitt fall är svaret givet. Ja lockelsen är för stor. Men så är ju alternativen för få.

Fast sedan kan man ju ljuga också. Man måste ju inte vara sig själv hela tiden på internet. 

Framtidens skola. En spaning!

Some rights reserved by Kalexanderson

Härom veckan satt jag i en panel med det spännande uppdraget att spana in i framtiden. Denna gång med fokus på skoldatatekens roll.
Verkligen ett kul uppdrag! Jag valde att ta i och tänka lite längre än bara de närmsta åren. Här är vad jag kom fram till.

Min spaning baseras på ett fåtal observationer och är på intet sätt att se som vetenskaplig. Dock skall sägas att det inte är taget ur luften på något sätt utan baseras såklart på fakta. Lite på allvar och lite med glimten i ögat.

Många stora idéer föds på toaletten och därför faller det sig naturligt att börja där.

Visste du att det redan idag finns intelligenta toaletter som förutom att göra det du gick dit för att göra levererar en hälsokontroll på köpet så att säga. Baserat på att det du levererar analyseras innan det skickas vidare i avloppssystemet. Dessutom kan sitsen mäta blodtryck, vikt och liknande.

ICA-kort finns i nästan var mans och kvinnas plånbok.

RunKeeper och liknande träningsappar är mycket populära.

Lägger du till de här tre fenomenen ett allomfattande internet så finns det spännande utvecklingsmöjligheter. :)

Tänk dig att du handlat godis i affären. Den informationen kickar igång RunKeeper som i enlighet med den senaste motivationsforskningen på subtila sätt kommer att påverka dig att under dagen röra dig mer (allt i enlighet med de inställningar du har gjort så klart).

Överfört till skolans värld så skulle man kunna tänka sig följande scenario. Allt en elev gör som på något sätt kan tänkas registreras av ett allomfattande internet kan användas för att mätas mot målen. Detta betyder att elevens lärande inte behöver begränsas till skolbyggnaden eller tid med läraren. Allt lärande. Dygnet runt. Kan läggas till den karta av mål som eleven skall ha uppfyllt innan man kan gå vidare till nästa level.

Vad blir då lärarens roll? Om det inte är det där att bedöma om man har kunskaper, förmågor och färdigheter, vad skall läraren göra istället? Vänta det är inte dags att svara på det än.

I en värld där allt mer arbete sköts av maskiner och robotar måste vi börja fundera på vad vi människor skall jobba med. Vad är unikt mänskligt? Vad är det vi kan eller förmår som en dator eller robot inte kan göra lika bra eller bättre? Nyckeln finns att finna i de förväntningar som näringslivet har på framtida medarbetare. 

• Problemlösning och kritiskt tänkande
• IT och digital kompetens
• Samarbetsförmåga
• Kreativitet
• Mångsidighet 

Som jag ser det så är vi på väg mot en skola som kommer att göra en synvända. Som det är just nu så ligger fokus i debatten på det som i läroplanen benämns centralt innehåll. Detta är såklart helt tokigt med tanke på vad framtiden säger är viktigt. Det handlar så klart om en politik som sitter fast i ett tänkande fast förankrat i en tid som redan kan sägas ha passerat sitt bästföredatum. Den sitter fast i 1900-talets paradigm av industrialism och och synen på skolan som en fabrik. Skolan skall prestera goda samhällsmedborgare som presterar goda resultat i olika tester i förhållande till andra länder. Fokuseringen på Timss och Pisa i debatten handlar om att tävla i en sorts resultatmätning. Men frågan om det är rätt saker man mäter i förhållande till vart vi vill.
Kanske är det så att den högljudda debatten om resultat i internationella mätningar enbart är ett sätt att slippa tala om det som vi egentligen skulle behöva prata om. Vad skall skolan egentligen vara bra för? Vad har vi för framtidsbild och vilka visioner har vi? Var vill vi att Sverige skall vara om 20, 30 eller 50 år. Var finns de storslagna visionerna för vårt land och hur skall skolan arbeta för att de målen skall nås. Räcker det med att ha som mål att vi skall slå Finland i PISA?

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Jag tror att synvändan snart kommer och att den kommer att få mycket stor inverkan på hur vi bedriver skola. Citatet ovan kommer från den nuvarande läroplanen. Om fokus på vad skolan skall göra för eleverna ligger på att skapa kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare stället för att fokusera på centrala innehållet så kommer vi att vara tvungna att arbeta på andra sätt.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

 I en värld där information är en resurs som finns tillgänglig i överflöd för alla och där ny information ständigt tillkommer i en aldrig sinande ström är inte information i sig av något värde. Det är sammanhang och överblick som är det som vi behöver skapa. Att tolka och värdera information. Att sätta det i en mänskligt kontext. Där kommer skolan in i bilden.
Jag tror inte att skolan som plats är på väg bort. Tvärt om. Som mötesplats är skolan unik och fyller en fantastisk plats i samhället. Kanske kan skolan som mötesplats till och med breddas. Varför skall det bara vara förbehållet barn och ungdomar i vissa åldrar att få komma till den fantastiska plats som morgondagens skola kan vara.

Framtiden tillhör de kreativa och skapande människorna. Alla kommer att vilja vara med!

I en värld med ett allomfattande internet och ökande robotisering blir det unikt mänskliga viktigare.

Tekniken förändrar skolan och världen. Eller?

photo credit: x-ray delta one via photopin cc

Inatt låg jag och funderade på ett citat.

"En kille har en bra idé, pengar slår idén, politik slår pengar, men... överraskning! Teknik slår politik"

Det lär ha varit Jan Stenbeck som ligger bakom uttalandet. Onekligen en bra illustration till skapandet av TV3.
Men mina tankar gick såklart i andra banor. Över musikindustrin, filmindustrin och läromedelsförlag rakt in i skolans hjärta.

Skolan som institution är en bra idé. Men kanske är den idén hotad av teknisk förändring. I en värld där tillgång till information är det centrala paradigmet. Vad blir skolans roll? Vi kommer från ett paradigm baserat på industrialism och kapital och har rört oss från det till informationsparadigmet. Det borde ju vara guldläge eller hur. Skolan står ju för kunskap. Problemet är att skolan väldigt länge har haft fördelen av att ha informationsövertaget. Man har ju kommit till skolan av just den anledningen. Det var ju i skolan man fick tillgång till kunskap.

I en uppkopplad värld är till viss del det försprånget borta. Tillgången till information kan till viss del sägas vara lika för alla tack vare internet (ja jag vet att detta är en mycket grov förenkling av verkligheten men stå ut med mig ett tag till). Detta gör att skolan som institution behöver omdefiniera sitt uppdrag och sin självbild.

Frågan blir helt enkelt hur skall skolan fortsätta att ha ett existensberättigande i en värld där kunskapen går att få på så många olika ställen?

Behövs skolan? Behöver eleverna skolan?

Som samhälle behöver vi välutbildade elever som kan gå ut i samhällslivet och bli kloka ansvarstagande vuxna. Det är det uppdrag som skolan har tagit på sig att fylla.


Vi får inte bli som skivbolagen.

Risken är ju att vi med lagstiftning tvingar och låser fast skolan i att vara något som skolan varit men inte borde vara. Ordet som jag landade i innan ögonen gick ihop var relevant.

Skolan måste vara relevant för sin tid och sin framtid annars är den meningslös och meningslöshet är det farligaste som finns för oss människor.

Jag har inte tänkt färdigt i den här frågan.....

Alexander Bard har en del intressanta saker att säga om var vi är och kanske hur vi skall hantera att vi är där vi är. Det intressanta kommer 10:47 in i klippet eller så följer du den här länken

  

Slagfältet skolan

Some rights reserved by morberg

I söndagens Sydsvenskan 2012-06-10 skriver Per T Ohlsson om skolan. Givetvis ut ett problematiserande perspektiv. Skolan är ju i kris heter det.
Förslaget han kommer med är att man skall tillsätta en skolkommission som skall vara "en expertutredning som frilägger problemen och lyfter fram nödvändiga åtgärder även om de råkar vara politiskt obekväma."

Jättebra tycker jag! Per T Ohlsson framför en önskan om att hålla pedagoger utanför processen "För om någon har skadat svensk skola mer än beskäftiga politiker så är det pedagogerna."
Antingen så har han använt orden lite vårdslöst eller så är han helt ute och reser. Jag väljer att tolka det som att han inte varit tydlig nog i resan från tanke till ord. För jag antar att han inte menar lärarna här utan att han med "pedagoger" menar något annat. Jag ser framför mig en grupp av människor som huserar på landets lärarutbildningar eller något sådant. För inte menar väl Per T Ohlsson att alla pedagoger/lärare är dumma i huvudet!?

En kommission som tittar på vad som är nödvändigt att förändra i svensk skola utan att ha politiska skygglappar skulle kunna bli alldeles utmärkt nämligen. 

Jag har här på bloggen tidigare skrivit om vad vi vet om vad som behövs göras för att lyfta svensk skola.
Se t.ex

Bara en liten grej om hur svensk skola kan bli bättre
Nä nu är jag trött på det här! Svensk skoldebatt spårar ur.
Vad är kunskap egentligen?

Fördelen med en kommission skulle kunna vara att man kan se lite mer nyktert på skolan och faktiskt göra det som är rätt inte det som är politiskt rätt. Det är för mig en god tanke. Jag tror att skolan skulle ha mycket att vinna på att man tillsatte en framtidskommission!

Men självklart skall pedagogerna vara med i arbetet. Då menar jag de riktiga pedagogerna. Lärarna!

Förändringsbenägen?

Some rights reserved by busy.pochi

Att möta förändring är inte lätt i en organisation. Det vet alla som jobbat med förändringsarbete. Drivkrafter finns åt alla möjliga håll och långt ifrån alla har något att vinna på att gå dit ledningen har pekat ut vägen. I skolan är det dessutom ännu värre än så. Ledarskapet är minst sagt luddigt. Inte så att rektorerna är luddiga utan mandatet är luddigt.

Vem är det egentligen som bestämmer vad som händer ute i klassrummen i svensk skola. 

Är det regeringen? Riksdagen? Barn och skolnämnden? Rektorn? Är det läraren eller rent av föräldrarna? Det kanske rent av är eleverna???
Denna otydlighet i ledarskap och tolkningsföreträde är självklart inte bra. Det säger sig själv att en skola som skall vara likvärdig inte mår bra av att vi inte är överens om vilken karta som gäller.
Det område av svensk skola som jag gjort till mitt intresse handlar om IT-och skola. Det är ett område som det händer otroligt mycket inom. Men det finns ingen nationell plan. Det finns ingen karta. Friheten är därmed total. Friheten att välja att arbeta med dagens verktyg och friheten att välja bort dem. Det är självklart ingen god grund för likvärdighet. Inte mellan kommuner. Inte mellan skolor. Inte mellan klassrum.


Att vi inte har någon IT-plan för svensk skola beror på att vi har en utbildningsminister som inte tycker att detta är viktigt. Det finns gott om initiativ för att skapa en sådan plan. Inom regeringen såväl som utom. Men intresset för detta finns inte hos Björklund och då blir det inget.
Problemet blir att det blir frivilligt att förhålla sig till dagens verktyg. Det är självklart orimligt och det är lika självklart farligt.

Vi har i Sverige ambitionen att skapa världens bästa skola. 

Det är vi inte ensamma om. På mängder av platser runt om i världen har man samma ambition. Från Shanghai till Singapore till Rwanda har man samma tanke. Förutsättningarna är självklart olika men ambitionen och målet är glasklart. Världens bästa skola med tydliga mål och idéer om vad som är framtidens nyckelkompetenser. Låt mig bara säga som så att det man fokuserar på är INTE utantillkunskaper. Inte så att man inte skall ha koll på fakta och vara allmänbildad. Det skall man fortfarande. Det är bara det att man har höjt ribban och tittar på andra kvalitéer. Samarbete, kommunikativ förmåga och handlingskraft (entreprenöriell förmåga).
Det är dit vi måste komma i svensk skoldebatt. Bortom kepsar och datorns vara eller inte vara. Det är bara förutsättningar som skall finnas på plats för att möjliggöra lärande. Vad vi behöver diskutera är visionen om vad som är framtidens Sverige.

Att vi lever mitt i nätverkssamhället och ändå kan välja bort att förhålla oss till det är en skandal. 

En skandal som ansvarsmässigt faller tungt på Björklund. Han är en skicklig debattör och har verkligen lyckats göra skolan till ett angeläget debattämne. Tyvärr har den karta som målats upp handlat om fel saker.
Sveriges lärare har utsatts för stora förändringar de senaste åren. Det finns en trötthet inför förändringsarbete som inte alls är konstig. Tyvärr är de förändringar man fokuserat på inte de som kommer att göra svensk skola bättre. De nödvändiga förändringar som man borde ha lagt tyngd och tid vid. De som skulle kunna skapa en skola i takt med sin samtid har man valt bort. Det svensk skola borde ha lagt energi och förändringsarbete på handlar om att åstadkomma fantastiskt lärande.

Tekniken finns. Pedagogiken och didaktiken likaså. 

Vad som saknas är en tydlig vision och handlingsplan som ger våra lärare och rektorer en karta att följa. Vi har inte råd att låta våra unga gå ut i sin framtid utan att ha tillgång till de verktyg som de måste ha för att klara sig i sina liv.

Förändringsarbete är besvärligt. Det vet svensk skola bara allt för väl. En tydlig karta över vart vi vill med målet satt i framtiden är inte för mycket begärt.


   

Bara en lite grej om hur svensk skola kan bli bättre

Some rights reserved by wackybadger

Kan inte låta bli. Det är liksom bara så att det måste bli sagt.
Svensk skola är bra. Den är inte fantastisk eller excellent ännu men den kan bli. Det är inte ens hemligt hur man skall göra för det har man undersökt. Det finns vetenskapligt grund och beprövad erfarenhet som man säger.

How the world’s most improved school systems keep getting better

Systems on the journey from poor to fair, in general characterized by less skilled educators, tightly control teaching and learning processes from the center because minimizing variation across classrooms and schools is the core driver of performance improvement at this level. In contrast, the systems moving from good to great, characterized by more highly skilled educators, provide only loose guidelines on teaching and learning processes because peer-led creativity and innovation inside schools becomes the core driver for raising performance at this level.

Så varför  genomför vi i Sverige ökad kontroll och styrning? Det vi borde göra är skapa en kultur av gemensamt lärande och sökande efter bättre undervisning bland våra lärare!
Släpp kreativiteten och innovationslusten fri.
Sikta mot trädtopparna inte mot roten.

Regional digital agenda för Skåne

 Some rights reserved by Näringsdepartementet

Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län har påbörjat arbetet för att ta fram en gemensam digital agenda  för Skåne. Jag var på plats och deltog i ett fantastiskt givande och entusiastiskt lunchmingel. Glädjande var att höra något som ständigt återkom i diskussionerna nästan oavsett ämne. Vikten av digital kompetens hos medborgarna och hur otroligt viktig skolan är i det arbetet.
Oavsett om man pratade tjänster, öppen data eller hälsa och välbefinnande så återkom tanken att det är fullständigt meningslöst att göra något om inte medborgarna har kompetens att ta tillvara de nya möjligheterna.
Jag kan bara instämma. Skolans roll i det här kan inte nog understrykas. Vilken annan plats når så många. Det handlar ju inte bara om våra elever utan även om våra föräldrar.

I arbetet med en digital agenda för Sverige borde skolan ta ledningen och kraftfullt leda utvecklingen av Sverige med kraftfullt fokus på framtiden. Det är ju så att framtiden börjar i skolan. 

Tyvärr saknas detta idag.
Varför?

Vi har en IT-minister som har som devis


"Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter" 

Samtidigt har vi en utbildningsminister som har en helt annan agenda. Björklunds devis är 

"Att ställa krav i skolan är att bry sig"

Vilket jag självklart ställer upp på. Men när det kommer till att skolan ställer krav på att få använda digitaliseringens möjligheter så har man inte mycket att hämta hos Björklund

Pennan verkar fortfarande vara mäktigare än iPaden. I alla fall på utbildningsdepartementet. 

Detta är ett felgrepp. Björklund har lyft upp skolan i debatten men han har gjort det genom att platta till den svenska skolan totalt. Uppfattningen att vi har en skola i kris är vitt spridd. Ja till och med lärarna tror idag att det är så. Jag skulle vilja hävda att det är direkt farligt. Den svenska skolan är mobbad. Vi får ständigt höra att vi är fel, feta och fula. Det har pågått så länge att vi till slut har börjat tro det. Det får vara slut med det nu. Svensk skola behöver höra att det är bra det vi gör. Att vi är vackra och går en strålande framtid till mötes.  

Vi behöver en utbildningsminister som fokuserar på att ta svensk skola till en högre nivå och som bryr sig mindre om dåtid och mer om framtid. 

Framtidens skola kan bli alldeles vansinnigt kreativ, spännande och lärorik om vi ger den chansen. 

En bra början är att se till att skolan är med i samhällsutvecklingen. En bra början är att delta i arbetet kring en digital agenda för Sverige. 

Formuleringen 

"Elever ska och lärare bör ha tillgång till
moderna lärverktyg som behövs för en
tidsenlig utbildning."

som man hittar i It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, framstår i det sammanhanget som skrattretande. I ett av världens rikaste länder. Ett av de IT-tätaste länderna på jorden "BÖR" lärare ha tillgång till moderna lärverktyg. BÖR! På något sätt känns den ambitionen signifikativ för utbildningsministerns ambitioner med den svenska skolan.

Trist. Kom in i matchen eller släpp in en ny kraft för nu är det dags att byta fokus.