Framtiden en spaning

Bo Dahlbom, framtidsforskare och professor från IT-universitetet i Göteborg, spår in i framtiden. Internet spelar huvudrollen.






Han pratar om företagen men byt ut ordet företag mot skola och fundera över vad framtidens skola kan komma att se ut som.

Filmen hittar du här>>>

I en intervju i Internetworld säjer han
"– För mig är det en gåta att folk inte tycker att det är så kul att leva nu i en så spännande tid, förvånande många är deprimerade, säger Bo Dahlbom. Inte nog med att vi får det bättre, vi blir äldre också. Det sker en fantastisk utveckling vad gäller levnadslängden. I labratorierna menar forskarna att vi ska fixa genetiken så att folk ska kunna bli 300 och se ut som 25 mest hela tiden. Det är den typen av värld vi har skapat med nya innovationer. För 20 år sedan persondatorn kom till Sverige. 1995 kom internet. I tio år har vi haft e-post i det här landet, hur skulle vi klara oss utan e-post i det här landet? Webb 2.0 slog igenom 2005. I år får 1 miljon svenskar ett mobilt internetabonnemang. "

Onekligen mycket att fundera kring.
Läs hela artikeln här>>>

Mobiler!

I CS (Computer Sweden) kan man igår läsa att ny teknik kommer att göra att mobiltelefonen blir det "viktigaste redskapet någonsin".

Läs här>>>

Självklart något tillspetsat men ändå intressant när man ställer detta mot det faktum att skolorna idag förbjuder mobiltelefoner.
Nu tycker jag att skrivkonsten nog får ses som ett viktigare verktyg än mobiltelefonen, men tänk tanken att skolorna skulle ha förbjudit eleverna att använda skrivkonsten. Då framstår skolans hållning som absurd.

Kanske är det så att det om några år framstår som lika absurt att lagstifta om mobiltelefoner!

Jag är ju en teknikvänlig själ och tycker att vi skall utnyttja det faktum att ALLA ungar idag har mobiltelefon. Om viljan finns kan man göra massor. SMS till eleverna med schemaändringar. Det fungerar ju för tandläkaren varför inte i skolan? Schema i mobilen. Läxorna i mobilen. Inloggning till datorerna. Ja det finns säkert mycket mer vi kan lyckas utnyttja mobilerna till om vi slår våra kloka huvuden ihop.

Mitt intryck är att eleverna är ganska begränsade i sin användning av sina telefonerna. De SMS:ar ringer och lyssnar på musik. Det är alltså möjligt att öka användningen till mer avancerade saker.

Jag har tidigare skrivit om hur eleverna upplever att lärarna reagerar negativt på mobilerna i skolan.

I deras ögon framstår vi som teknikfientliga dinosaurier. Hur skall vi då kunna få dem att identifiera sig med oss? Vi vill ju vara positiva förebilder.

Risken är att avståndet framstår som oändligt. Alienation var visst ett populärt uttryck på 70-talet. Kanske dags att borsta av det och sätta in det i det sammanhang som är teknikklyftan mellan lärare och elever.

En till en. En dator till varje unge.

Det börjar tydligen hända saker där ute i Sverige. Hittils är det bara några skolor som har genomfört den digitala revolutionen men antalet kommer såklart att växa.
Mitt förslag är att Lunds kommun i samarbete med alla dessa IT-företag som finns i bygden tar och skapar helt nya förutsättningar för skolarbetet. Mobilitet är ju en lundensisk paradgren (läs Ericsson) och på IDEON kryllar det av företag inom IT. Nog fasen skulle det vara intressant för dem att ingå i skapandet av en NY skola där IT är en självklar förutsättning. Det är ju dessa ungar som senare i livet skall bli den spetskompetens som gör att svenska företag (helst med basen Lund) kan konkurrera på världsmarknaden.

Öresundsregionen överglänser Stockholm och Lund är ju den klarast lysande stjärnan i öresundsregionen (ljuset kommer som bekant från Lund). Självklart skall vi i Lund vara en "en till en"-kommun.

En skola för framtiden

Som lärare jobbar man i och med framtiden. De ungar som går i grundskolan idag kommer att vara aktiva på arbetsmarknaden fram till någon gång efter 2050! Det perspektivet tycker jag mig sakna i skolvardagen. Vi sitter fast i nuet och pratar väldigt mycket om saker som hänt. Vi lägger väldigt lite tid och kraft över att fundera omkring sedan. När man börjar fundera kring framtid och relaterar det vi gör i klassrummet idag till morgondagen så händer något. Jag märker att jag gör andra prioriteringar.

Vad som var väldigt viktigt igår kanske är mindre viktigt imorgon. En film om detta hittade jag på bloggen en IKT-pedagogs fundringar.


Det som gör mig glad är att när jag läser LPO 94 så tycker jag mig finna att den förändring av skolans mål som den innebar var ett steg i rätt riktning. Bort från den gamla sorteringsskolan baserad på överförande av fakta till en målstyrd skola med process och färdigheter som honörsord.
Det finns alltså alla möjligheter att redan idag undervisa så att eleverna får de kompetenser som morgondagen kräver.

Återstår bara för oss lärare att göra det också.

Där kan jag känna att väldigt mycket känns som hinder. Ta bara hur skolornas fysiska verklighet begränsar. Klassrum, bänkar, tavlan allt är anpassat för en typ av undervisning. Overheadapparaten tronar där framme. Ändå skall vi undervisa med individen i fokus när all infrastrukur baseras på gruppen. Jag får inte ihop detta.

Så mycket surfar svenska ungdomar

96 minuter webb om dagen

Trodde du ja. Det är vad medelsvensken lägger på nätet varje dag. Ungdomar surfar betydligt mer än så. 

I åldern 15-24 år så lägger man strax över två timmar om dagen. Är det bra eller dåligt undrar du? Det är ju inte så lätt att svara på. Det beror ju helt på vad man sysslar med framför skärmen. Min erfarenhet är att det handlar väldigt mycket om spel och chatt/bildagboken/socialamedier. Ungdomar gör helt enkelt det de alltid har gjort. Leker och raggar. Man skulle ju som IKT-pedagog önska att de var lite mer kreativa än så. 

Det betyder att de inte blir några speciellt avancerade användare av IT genom sitt vardagsurfande. Därför är det viktigt att vi från skolans håll visar på de fantastiska möjligheter som finns. Genom att lära sig att hantera bild, ljud och skrift på ett bra sätt så ger vi våra elever de verktyg som de behöver för att kunna konkurera i morgondagens samhälle. De kommer inte att lära sig det av sig själv. 

Läs mer 

Artikel

Internetworld

Undersökningen

Nordicom

Skolorna sågade av datainspektionen

Skolorna bryter mot PUL kan man läsa i gårdagens Computer Sweden (CS). Datainspektionen sågar den svenska skolans hantering av personuppgifter.

Läs här>>>

Frågan är ju såklart om det är skolorna som gör fel eller om lagen är fel? Inte helt enkelt att svara på rakt av. Det kan ju vara så att skolan får dubbla budskap från statsmakten. Involvera och informera kan ibland krocka med PUL.

Vi har ju som lärare skyldighet att informera (LPO 94) och detta skall ju självklart inte krocka med PUL men vad betyder "it-systemen kan nås via webben utan tillräcklig säkerhet" egentligen.

Jag har erfarenhet av att IT-avdelningen har en syn på vad tillräcklig säkerhet är (läs NASA) medan användarna sliter sitt hår över att återigen behöva byta lösenord. Detta resulterar i lösenord på papperslappar klistrade på datorn. Detta kan man knappast kalla hög säkerhet. Men IT-avdelningen är nöjd och gömmer huvudet i sanden.

Datainspektionen gör säkert sitt jobb men det försöker säkert skolorna också göra. Vem har tolkningsföreträde?

Skoldator?

Om man som förälder känner att man vill ge sitt barn en egen "skoldator" så kan det vara svårt att veta vad man skall satsa på. Vad är rimligt att betala? Vad skall man prioritera?

Jag tycker att man skall tänka på framförallt två saker. Vikt och pris.

Traditionellt så har det varit så att låg vikt ger ett högt pris. Till viss del stämmer det fortfarande. Datorer som kör Windows kräver mycket minne och rakar gärna iväg i vikt eller pris. Alternativet är de datorer som kallas "netbook" små datorer med låg vikt och någon Linuxvariant som operativsystem. Den mest omskrivna under sommaren är eeePC som under hösten kommer att få många efterföljare.

Tidningen M3 har testat några olika alternativ. Resultatet ja läs själv>>>

Björklund och sanningen del 34 (eller nåt).

I efterdyningarna till SR:s granskning av Björklunds tveksamma användning av statistik skriver Lotta Fogde i DN.

Att:
"Jan Björklunds karriär i bästa fall bygger på medvetet vilseledande användning av statistik. Den bild av tillståndet i svenska skolor som Björklund målat upp stämmer enligt de granskande journalisterna dåligt med verkligheten. Ändå har den fått starkt fäste och utgör i dag den självklara fond mot vilken skolpolitiken debatteras."

Läs hela texten här>>>

Alla i sverige är alltså överrens om att svensk skola har problem. Fast det egentligen är ganska så bra. Det handlar altså om marknadsföring. Det viktiga är inte vad du är det är vad du synes vara.

Luktar reklambranchen lång väg tycker jag.

Jag tycker också att svensk skola har problem. Det som jag och Björklund inte är överens om är vilka dessa problem är.

Jag tror att det stora problemet är inriktningen mot starkare betoning på lätt mätbara kunskaper. Vi har idag ett kvalitativt bedömningssystem. Då är det självklart svårare att bedömma än i ett rent kvantitativt system. Om rättvisa är viktigare än kvalitet så är det dags att ändra system med en gång.

En ytterligare komplikation i sammanhanget är att den fackliga organisationen som främst organiserar gymnasie och högstadielärare. Nämligen LR. De driver de frågor som Björklund driver. På LR:s kansli måste de mysa ordentligt de har idag skaffat sig stort inflytande över politiken i skolfrågor.

En av deras käpphästar är att lärare skall vara utbildade. Detta är för mig problematiskt. Så många utbildade lärare är kassa. Det är alltså ingen garanti att läraren är bra bara för att den har utbildning. Detta är ett problem som landets lärarhögskolor måste lösa. Problemet ligger dock inte bara hos lärarhögskolorna. Den rekryteringsbas som högskolorna har idag är den de förtjänar med tanke på de löner som kommunerna betalar. Detta betyder att de som väljer att bli lärare är antingen idealister eller de som inte dög till annat.

Så skall det inte vara. Självklart skall det vara lönsamt att studera. Det är inte rimligt att målaren som målar om skolan jag jobbar på tjänar mer än vad jag gör och samtidigt är tio år yngre. Är det rimligt att 4,5 års utbildning på universitet/högskola lönas på det viset. Har målaren för hög lön eller jag för låg?

Personlig fallenhet måste in som ett urvalsinstrument vid intagning till lärarhögskolan.

LR måste börja fokusera på rätt saker. Se till att höja våra löner samt fundera på morgondagens skola istället för att drömma om en gammal folkskola som inte var så särskillt romantisk i realiteten ens när det begav sig.

Vad vi behöver är en skola starkt förankrad i morgondagens samhälle. Vi vet ganska väl vad som kommer att behövas men undervisar inte så.

För övrigt anser jag att IT-avdelningen gräver sin egen grav. Lagring över tilldelade 400 MB kostar 400 kr/GB.
Mina elever har 8GB i telefonen. Jag köper en extern hårddisk istället och får 400GB för 800 kr. Men vänta vad skall vi med IT-avdelningen till då? Vi har ju precis avskaffat det de fanns till för. Det var ju meningen att de skulle sköta vår lagring.
Ur led är tiden.....

Mobbing på nätet

Mobbing.
Det är ett alltid lika viktigt ämne. Vi vuxna borde alla prata med våra barn om hur man beter sig på nätet.

PC för alla har skrivit en artikel i ämnet som är läsvärd.

Läs här>>>

Verktygen

Hur mycket tid lägger vi i skolan på att lära eleverna att använda de verktyg som de kommer att behöva kunna?
Hur mycket tid lägger vi på att lära eleverna att skriva med penna på papper? Jämför detta med hur mycket tid vi lägger på att lära dem att skriva på tangentbord.

Tänk dig en utbildning till konstruktör. Idag sker i princip uteslutande all tillverkning utifrån datorn. Man skapar komplexa maskiner i avancerade CAD-program informationen går ut till maskinerna som sätter ihop delarna. Det är detta som vi är bra på i Sverige idag. Hög produktivitet. Tänk dig då vidare att den utbildning vi tänker oss sker uteslutande med ritning på papper med blyertspenna.

Så ser det ut i svenska skolor idag. Vi lär barnen gårdagens teknik fast de skall jobba med morgondagens.

Vi kan ju inte fortsätta så. Eller hur?

Vad krävs det då för att förändra detta.Ett flertal saker behöver förändras. Vissa är lätta att ändra på andra svårare.

Steg ett. De lätta sakerna. Att köpa in datorer till alla sveriges skolbarn och deras lärare. En bärbar per person varken mer eller mindre. Vi har 935 000 elever i grundskolan och det är väl lämpligt att börja där. Den som skall köpa så många datorer lär få ett bra pris. Om vi räknar högt och tänker oss en bärbar för 4000 kr hur mycket kostar det då?

Vi pratar en engångskostnad på i runda slängar 4 miljarder som sedan kanske årligen måste kompleteras med en halv miljard. Mycket pengar? Ja visst men se det som investeringar istället för kostnader. Det är sådana här satsningar som måste till för att Sverige skall kunna fortsätta vara ett av världens rikaste länder.

Hur mycket köper vi pennor för idag?
935 000 elever gånger 6 pennor per år kostar i runda slängar 2 miljoner. Detta bara på blyertspennor. Papper ingår förstås inte. Inte heller transporter och miljöförstöring. Det är med andra ord inte billigt.
Stor skillnad? Ja men gårdagens teknik är alltid billig. Är det rimligt att fortsätta med blyertspennan bara för att den är billig. Skolan arbetar med framtiden och bör alltid ha detta med i beräkningen. Visst kan det vara kul med de som kör med häst och vagn men den bilskola som har enbart hästkörning på utbildningsprogramet är ju tokfel ute.

Den svårare nöten att knäcka är alla dessa lärare som undervisar på ett gammalt sätt. De tycker sig inte kunna hantera dagens verktyg. De behöver utbildas när det gäller hur man använder datorn rent praktiskt. Men även metodik och pedagogik kan behöva fräschas upp. Det stora misstaget man gjorde med LPO 94 var att man inte fick lärarna att fatta att det gamla inte dög längre. När man lämnar ett kvantitativt bedömningssystem för ett kvalitativt så är det ju bra om alla fattar det. Eller? Idag skriver vi 2008 och många i den svenska skolan mäter med samma måttstock som innan. "Du hade 75 % på provet och får VG". Problemet är att det inte fungerar så i ett kvalitativt bedömningssystem.
Jag får ofta frågan av elever är detta en G-fråga eller VG-fråga? Mitt svar blir då "det beror på hur du svarar". Eleverna hatar mig när jag säjer så (tror jag). De vill ju har ett rättvist och mätbart system. "Han skrev ju inte lika mycket som mig varför får han bättre...."

Han skrev bättre!

Så kom igen.....
Kom in i matchen!