Hur förändras lärarrollen när socialamedier och internet förändrar umgänget mellan lärare och elev? Se där en fråga att bita i. När jag börjar fundera kring detta så kommer jag fram till att väldigt lite förändras. Läraren är redan idag en person som är ständigt i rampljuset. Gränsen mellan privat och proffs är otroligt suddig. Lärare är inte ett yrke utan ett liv. När jag går och handlar som privatpersonen Anders och möter en elev är jag då privat? Nej det är jag inte. Det har ingen lärare någonsin varit i mötet med en elev. Detta är en kvalité i läraryrket som tyvärr gått Sveriges komuner och landsting förbi. De har en önskan att lärare skall inordnas i samma avtal som övriga anställda inom kommunal verksamhet. Men är det rimligt? Nej självklart inte. Lärare är inte, och jag upprepar, ett yrke utan ett liv. Du är en förebild och en källa till lärande i allt du gör. Alltid.
Här blir det viktigt att ha detta i tankarna när du ger dig ut på nätet. Vad kan du göra och inte göra på Facebook? Fyllebilder och lättklätt går bort men var går egentligen gränsen?
Det är givetvis inte lätt att svara på. Men att det är viktigt med vilken bild du visar av dig själv på nätet är glasklart.
Att välja att kommunicera med sina elever via MSN och/eller andra sociala verktyg känns naturligt. Det är där du kan nå dem. Telefonkatalogernas framtid är nämligen hotad. Att inte ha fast telefoni är idag inte konstigt. Men att sakna MSN är konstigt. Att med bloggar och grupper på Facebook komunicera sitt budskap var Obamas sätt att nå presidentämbetet. Den lärare som då inte väljer att använda samma kanaler kommer att ha svårt att hävda sig. Det är en ny tid som randas. Fast om man skall vara ärlig så är det inte det. Det är tvärtom så att det är en återgång till den tid då läraren var en naturlig mittpunkt och förebild i det lilla bondesamhället. En ständigt närvarande påminnelse om att kunskapen var viktig. Så kan det bli igen. Om vi vill och sköter korten rätt på Facebook.