Hur man smiter undan arbete i Riga

Oj oj oj.
Det här är inte ett vanligt möte. Jag har kommit med i sekten Comenius. Imorgon är det meningen att jag skall skriva ihop en ansökan för att få arrangera ett projekt med utbyte mellan några skolor i Europa. Problemet är att jag inte har lust. Nu struntar ju de som håller i detta möte högaktningsfullt i att jag inte vill. Jag är inte helt ensam om att vilja ta det lite lungt. Två sköna killar från Irland har samma mål här i livet. Kevin och Kieran dricker gärna öl och snackar skit. Vi har mycket interkulturellt utbyte av varandra. Igår sjöng vi irländska sånger så det stod härliga till på en bar i Rigas "old town". Sköna lirare helt enkelt.

En annan skön person är Wolfgang från Österrike. Tänk dig en långhårig skibum i åldern mellan 40 och 50. Kanske potentiell samarbetspartner. Har kul idéer och humor.

Det som blir den stora erfarenheten att ta med sig från Riga är att vi faktiskt har kommit ganska långt på Killebäckskolan. It är en del av de verktyg vi använder. Så är det inte överallt.

En sak är säker det finns mycket pengar att hämta i Bryssel. Det sparas inte på krutet. God mat och dryck i den mängd du önskar. EU-projekt kan finansiera utbyte mellan skolor i europa så om någon är sugen så kan jag hjälpa till .

Riga Calling

Ja då var man på plats i Riga då.

Undrar vad fanken jag har gett mig in på. På programmet i kväll står "oral presentation" Jag tänkte sjunga smågrodorna och spela cowbell.

Till er kollegor som snart skall på grekisk restaurang kan jag bara meddela att jag tog en grekiskinspirerad lunch med lamm och grillade grönsaker. Den lokala ölen är nästan gratis.

Middagen skall intas ett stenkast från hotellet i ett hus med det poetiska namnet "Sun stone"

Hoppas att det blir gott.

En gammal DJ

Som den gamla DJ jag är så försöker jag hålla lite koll på den nya musiken. Det är bara att erkänna att det blir svårare och svårare för varje år som går. Gudskelov så jobbar jag ju med ungdomar vilket ju gör att jag har någon att fråga. Ett intressant fenomen har jag dock iaktagit.

Musiken blir mer och mer internationell. Ett litet band från Lund kan ha sin publik var som helst på jorden. Detta tack vare webben. Youtube och piratebay gör distrubutionen möjlig.

Men samtidigt så är de lokala skillnaderna stora. Det som fungerar super i Södra Sandby kan vara helt dött i Dalby. Detta trots att det bara är ett avstånd mellan byarna på sju kilometer. Sju kilometer är idag ingenting när ungdomarna har tillgång till Kinesiska mopeder som trimmats upp till 90.

Avståndet har krympt rent geografiskt men har det gjort det mentalt?

Jag spelade på niornas avslutningsfest i Dalby. Mina gamla sjuor visade sig ha växt till sig rejält under min frånvaro. De var nu stiliga unga män och kvinnor. Och visade det sig kunde både dansa och hångla vilket gör mig hoppfull inför framtiden. Att ungdomar kan ha sådan aptit på livets goda ger oss alla en framtid.

Hångla mera

Ny karriär

Idag inledde jag min väg mot stjärnorna.
Lärarbandet uppträdde med låten schools out. Jag hade den stora äran att spela Cowbell. Jag har laddat psyiskt i flera veckor.


Vi har heltfantastiska musiklärare på Killebäck. Ni är grymma Anette och Christoffer. Slöjdläraren Jon visar sig vara en fullfjädrad trummis och rektor hade kunnat vara keyboardist i vilket dansband som helst. Henriq en gitarist i Kiss klass. Och jag får spela cowbell med er.

Cowbell rules

Obama eller McCain?

Men hallå.....
Det är Amerika vi snackar om. De som röstar är med i TV-program som t.ex. Jerry Springer.
De röstar inte på någon som har ett konstigt namn typ Obama. Eller fel av mig de som är med i Jerrys program röstar inte, punkt. Då kanske Obama kan ha en chans iallafall. Fast jag gillar Obama mer så tror jag att McCain blir en bättre president för världen.
Den som lever får se. Hillary är iallafall ute ur bilden. Det tycker jag är skönt. Hon känns inte sympatisk. Jag tror inte att det handlar om att hon är kvinna utan hur hon är som person. Hon känns som en sådan där rabiat elevrådsordförande som bara vill skaffa sig makt för att det är kul att manipulera sina medmänniskor.

Bollen måste dö

Det är gott med Tacos, öl och fotboll

Sommarlov! Äntligen får man stressa till max.

Sista arbetsdagen med elever. För många av mina kollegor betyder det att de jobbar en dag till på måndag med att städa lite bland sina papper och smälta terminen som varit. Därefter tar sommarlovet vid. Själv har jag bokat in mig på ett spahotell i Riga för att delta i ett EU-projekt om integrering av IT i skolvardagen. Låter glassigt kanske meen det blir nog mest hårt arbete. Detta sker under hela nästa vecka. Sommarlov kanske inte skulle ha varit så dumt iallafall. Jag funderar mycket över min ambitionsnivå. Jag tycker själv att jag har den på en ganska rimlig nivå. Min fru tycker att jag jobbar för mycket. Hon tycker att jag är stressad. Min fru har alltid rätt.

Efter Riga skall jag ta det lungt. Läsa böcker och bara njuta. Jag skall försöka att inte tänka på IT och skola alls. Jag vet att jag kommer att misslyckas kapitalt. Jag funderar på att utbilda mig lite. Kanske göra färdigt den där filmen som jag har lovat eleverna skall bli färdig. Göra några presentationer och manualer. Sådant man inte hinner göra under betald arbetstid.

Eller så skiter jag i det

Lärare? Sjuksköterska? Terapeut?

Ibland undrar vad jag pysslar med.

De kvalitéer som jag använder under en dags jobb är så många och så vitt skilda att jag bara måste undra om de inte är mer värda än den lön jag har idag. Jag är utbildad till lärare i SO-ämnena. Det betyder att jag har pluggat i fyra och ett halvt år. Det är ingen krävande utbildning sägs det. Men det mina vänner handlar ju om vilken ambitionsnivå man väljer. Det fanns kursare som siktade på att bara klara sig precis och att de fick ut sin examen kan jag tycka är fördjävligt. Jag jobbade som faan och lärde mig också massor. Ämnesstudierna har jag gjort vid lunds universitet oc jag antar att vi hade samma krav på oss som övriga studenter som gick på samma kurs. Fast de hade mer tid att plugga eftersom de inte hade en dag i veckan med praktik.



Jag tycker att utbildningen gav mig mycket och att den till stora delar var bra.



Utöver att vara en "vanlig" lärare har jag idag ansvar för IT på en arbetsplats med 600 användare. Jag är dessutom snart certifierad repulseterapeut. Har detta synts på min löneutveckling?



Nej.



Eller kanske har jag idag någon eller i bästa fall några tusenlappar mer än mina kursare som ständigt siktade och de som fortfarande siktar på minsta möjliga arbete.



Ju mer jag funderar över det så är inte det största problemet med lärarlönerna att de är så låga utan att det inte finns någon stark koppling mellan prestation och lön. Duktig lärare med år i yrket 25000. Dålig lärare med år i yrket 24800.



Vad leder detta till i förlängningen?



Jo att jag har väldigt svårt att se att jag kan fortsätta jobba som lärare. Istället för att lägga min energi och kraft på att planera för att förbättras i yrket så funderar jag alltså på hur jag kan ta mig därifrån.



Något är mycket sjukt i konungariket.



Lärare ligger mycket nära sjuksköterskorna i lön. Fast de sjuksköterskor som jag känner har ju förståss mycket mer i lön än vad jag har eftersom de har specialistutbildning och alltså har pluggat lika länge som jag. Dessutom tillkommer ju OB.



Har de låg lön? Ja det beror ju på vad man jämför med. Jag jämför mig med läkarna. Då har jag en usel lön. Jag jämför mig med sjuksköterskorna då har jag också en usel lön. Jag jämför mig med outbildad arbetskraft i privat sektor och upptäcker att jag har en usel lön.



Slutsats. Det är dags att byta till privat sektor. Komunerna är urusla arbetsgivare som helt saknar incitament att belöna duktiga medarbetare. De skall tillhandahålla lärare som sköter undervisningen men om den utbildning man erbjuder är av hög eller låg kvalité är fullständigt ointressant.

The helg from hell

Skulle egentligen ha vunnit lundaloppet igår. Men jag fick tyvärr lämna walk over. Tillbringade istället hela helgen (känns det som) på KAVA. Kirurgisk Akut Vård Avdelning. Hustrun genomgick en operation lördag eftermiddag och är nu på söndagen sig själv igen. Lördagen tillbringade hon hög på morfin och längtade ständigt efter påfyllning. Fååår jag mer. Taaaaack. Smärtan var helt klart olidlig och det är skönt att se att hon är tillbaka i sin vanliga form.

Själv fick jag inget. Men tack vare vännen Ola så fick jag skölja ner tre öl framemot kvällen. Guud vad gott det satt.

Har hunnit läsa färdigt boken Konsten att vara snäll under helgens väntan. En bok som alla vuxna människor i världen borde läsa. Tänk så mycket bättre världen skulle vara om vi bara var lite snällare mot varandra. Tänk att det är så enkelt. Tänk att det skall vara så svårt.

Jag har kommit på vad jag skall bli bättre på. Det känns bra att veta att jag har en uppgift att fylla. Nästa vecka skall jag sprida lite glädje. Jag skall tala om för mina kollegor hur mycket jag uppskattar dem.

Tyvärr så är eleverna tillbaka igen. Det betyder att jag har en del arbete som väntar också. Fast det blir väl kul kan jag tänka.

Trädgårdsdax

Har spenderat långhelgen i trädgården. Eller om det nu är en djungel. Gräsklipparen lyser med sin frånvaro då den är inne andra varvet på service. Jag vill helst inte gå in på vad som är orsaken. Men man kan dra slutsatsen att kunskap är A och O i alla lägen.

Just nu slavar hustrun och äldsta sonen på sydsidan av huset och jag läser den fantastiskt läsvärda boken "konsten att vara snäll" av Stefan Einhorn. Det känns skönt att veta att det lönar sig att försöka göra gott.

Egoister är helt enkelt fattiga människor i slutändan. Det visar sig att de inte bara är ensammare, sjukare och bittrare. De är faktiskt ekonomiskt mindre framgångsrika än snälla människor. Frågan jag ställer mig är då..... Med tanke på min ekonomiska framgång. Är jag en ond människa?

Jag tror att jag har en del att jobba med.

Imorgon börjar arbetsveckan igen. Undrar om jag hinner göra det jag har tänkt mig? Troligen inte.