Ett kreativt möte

Igår fick jag besök av en gammal elev. Nåja inte någon av de elever som jag haft i mitt normala schema att träffa men en av de där som jag haft vid något enstaka tillfälle när jag varit inne och vikarierat. En av de där som man säger hej till i korridoren och som man vet namnet på.
Det var ett mycket spännande besök. Hon ville intervjua mig om "hur skolan dödar kreativiteten".
Inte för att jag visste vad jag skulle kunna bidra med men inte säger man nej när en gammal elev behöver hjälp...
Det blev ett fantastiskt givande samtal. Hög nivå och stora drag. Tchaikovsky till Picasso till Da Vinci till Jobs till Björklund.
Så spännande och jag måste säga att jag tror att det gav mig mer än min gamla elev.

Vad krävs det för att få en skola som är mer kreativ? 

Vi var nog ganska överens om att det handlade om att befria sig från ett antal regler och måsten. Men framförallt att ändra värderingar. Det finns i skolan en hierarki som är ganska obehaglig. Det finns två typer av ämnen, teoretiska och praktiska. De teoretiska är av tradition "finare" med en speciell VIP-nivå för svenska, engelska och matematik. Jag ställer inte upp på den uppdelningen eller värderingen.

Inget ämne existerar i ett vakuum. 

Kunskap är vacker och värdefull i så väl slöjd som i matematik. Ibland är det till och med samma kunskap fast med olika tillämpning. 
Tack för en mycket spännande samtalsstund! Det gör jag gärna om.

Skolans skepsis mot IT!?

 Some rights reserved by RambergMediaImages

Vi lever i en värld där vi vant oss vid att ständigt vara nåbara. Vi är ständigt uppkopplade till nätet med tillgång till all möjlig information som mänskligheten samlat. Detta gäller nästan alla i vårt samhälle. Har du ett arbete som är kunskapsintensivt så är datorn definitivt ditt verktyg.
Det är snart sagt bara ett ställe där vi fortfarande måste motivera varför detta verktyg överhuvudtaget skall användas.
Skolan!
Ärligt talat har jag väldigt svårt att förstå det. För mig framstår det som lika absurt att forska på vad datorn skall användas till i skolan som att forska på vad pennan skall användas till i skolan.

Både pennan och datorn är ett universellt kreativt verktyg! 

Pennan kan visst få finnas kvar i skolan. Man behöver inte kasta ut den. Den kan finnas med som ett komplement. Den kostar idag nästan inga pengar och kan användas både konstnärligt och för enklare uppgifter. Men den är ett komplement.
Likadant är det med böcker. Visst skall de finnas kvar. De är för all del dyra och inte särskilt väl uppdaterade. Men romaner och serier kan visst med fördel läsas i bokform. Så visst skall de finnas kvar som komplement till internet och digitala källor.

Men faktum kvarstår. Den verklighet som våra elever skall ut och arbeta i är digital. 

Det är de digitala verktygen och källorna som är och kommer att vara de primära. Då är det där utbildningen skall lägga tyngdpunkten.
Om det är bil man skall lära sig köra så håller det inte att lära sig ta hand om hästar.
Krångligare än så är det inte för mig....

Kreativitet är beroende av sammanhang

 Some rights reserved by â–“â–’â–‘ TORLEY â–‘â–’â–“

I Internetworld läser jag en spännande liten grej om kreativitet. Forskaren och nätaktivisten Christopher Kullenberg jämför hackerkulturen med vetenskapssamhället. Man publicerar och delar med sig för att få tillgång till andras forskning. Man gör det därför att det fungerar.
Detta är något som vi måste få in i skolans DNA. Delakulturen är en av grundstenarna av internet och det som gjort att det är så framgångsrikt. Om vi kan åstadkomma samma tänk inom skolans värld så kan vi bli mycket, mycket bättre. Faktum är att just det där att man delar. Lär av varandra och gemensamt strävar efter att bli bättre. Det är en av de gemensamma nämnarna för de skolsystem som är bäst. (How the world’s most improved school systems keep getting better)

Cultivating peer-led learning for teachers and principals– Collaborative practice– Rotation and secondment programs

Så vill vi få en skola som är fantastisk så är det genom att skapa en kultur av gemensamt lärande inom lärarskrået som är en del av vägen dit. En stark delakultur är en viktig beståndsdel. Det känns inte riktigt som det vi fokuserar på i svensk skolpolitik just nu. Det känns mest som om fokus ligger på ökad kontroll och dokumentation. Något som kan växa sig hur stort som helst på bekostnad av det vi egentligen borde göra nämligen skapa världens bästa lärande.

Bara en lite grej om hur svensk skola kan bli bättre

Some rights reserved by wackybadger

Kan inte låta bli. Det är liksom bara så att det måste bli sagt.
Svensk skola är bra. Den är inte fantastisk eller excellent ännu men den kan bli. Det är inte ens hemligt hur man skall göra för det har man undersökt. Det finns vetenskapligt grund och beprövad erfarenhet som man säger.

How the world’s most improved school systems keep getting better

Systems on the journey from poor to fair, in general characterized by less skilled educators, tightly control teaching and learning processes from the center because minimizing variation across classrooms and schools is the core driver of performance improvement at this level. In contrast, the systems moving from good to great, characterized by more highly skilled educators, provide only loose guidelines on teaching and learning processes because peer-led creativity and innovation inside schools becomes the core driver for raising performance at this level.

Så varför  genomför vi i Sverige ökad kontroll och styrning? Det vi borde göra är skapa en kultur av gemensamt lärande och sökande efter bättre undervisning bland våra lärare!
Släpp kreativiteten och innovationslusten fri.
Sikta mot trädtopparna inte mot roten.