Läroboken. Är den på väg ut?

Hamnade i en spännande diskussion igår. Läromedelsbeställningar skall planeras. Frågan är var vi skall lägga pengarna. Läroböcker? Filmer? Prenumerationer på nätet?
Finns läroboken ens om några år? Jag kunde inte låta bli att ställa den frågan. Mina två kollegor högg genast till. -Boken är överlägsen datorn när det gäller att läsa! -Du kan inte jämföra dator och bok.
Min egen erfarenhet är den samma. Det är för mig mycket mera lustfyllt att läsa en bok än att läsa på datorn.
Men är det det samma som att det är så? Nej det är ju inte det. Det som känns bekvämt för mig och min generation är det som vi är uppvuxna med och som finns med som en naturlig del av vår referensram. Läsa = bok. Det betyder ju inte att dagens unga nödvändigtvis har samma syn på detta. Min son sitter gärna och läser på datorn. Han tycker att det funkar precis lika bra. Han ärväldigt nöjd med att kunna läsa Mangaböcker på nätet. Det känns naturligt för honom.
Kanske skall vi fråga eleverna vad de tror och tycker eller låta dem prova. Jag tror att de kommer att uppskatta en del av fördelarna. Ingen risk att glömma böckerna. Ingen tyngd i skolväskan (fast datorn väger ju en del).
Kan det vara så här kanske.



Jag tror att läromedelsföretagen har mycket att fundera på när det gäller digitaliseringen av läromedel. Det är ju inte bara att lägga ut texten och så är man färdig. Det krävs mer.
Kanske är det rent av så att vi skall ändra arbetssätt och lämna beroendet av läromedel. Kanske krävs det mer av morgondagens lärare än att bara tala om vilka sidor man skall ha läst. Jag hoppas nog på det. Ny teknik ger nya möjligheter. Det kanske i förlängningen betyder att läromedelsföretagen måste tänka helt nytt när det gäller affärsmodell och produkter. Annars kan de ju alltid som skivbolagen försöka gå förbudsvägen.

Fast det är nog inte att rekomendera.

Lärarförbundet har fattat.

Tack Joakim för tipset!

Riktigt bra diskusion och bra tankar. Jag gillar detta jättemycket.


Kan bara hålla med. Verkligheten måste in i skolan.

Nytt lärande

Om vi vill föla med i vad som händer i resten av världen så måste vi så klart vara beredda på att förändra oss. Det kan verka självklart men är det det?

-If you keep on doing what you've always done you'll keep getting what you've
always got!

Så enkelt är det ju. Hittar en bra fundering kring hur vi gör i skolan egentligen på bloggen http://sunnor.pedagogbloggar.se/2009/11/17/disperata/

Nya verktyg och nya behov gör att det krävs att vi förändrar vilka uppgifter vi ger eleverna. Kunskaper JA men faktakunskaper är inte målet i sig utan något man får genom att använda dem för att nå djupare. Det är när vi som människor blir berörda som saker och ting blir intressant. När vi bygger upp vår förståelse för världen och gör alla dessa spännande korskopplingar som gör att fysik eller kemilektionen leder till djupare förståelse av historia eller samhällskunskap.

För övrigt är Uruguay inne på rätt spår när de tänker en till en till alla skolbarn. När kommer samma framsynthet att nå lilla Lund?

Tänk Om om det kunde ske i år?

Hjälp skolan brinner! Ett år senare...

Det är nu ett år sedan skolan brann. Det har varit ett tufft år vill jag lova. Men samtidigt väldigt lärorikt. Det går! Så kan man väl sammanfatta det.

Det är framåt som gäller och lösningsfokus är viktigare än allt annat. Eleverna är fantastiska och lärare och skolledning med. Trots närmast oöverstigliga hinder så löser vi det. Med samma tillgång till teknik och material som i de fattigaste av skolor i världen lyckades vi på något sätt lösa undervisningen. Inte lika bra som annars men tillräckligt bra.

Sakta men säkert börjar man ana en glimt av ljus i tunneln. Hösten 2010 flyttar vi in i den nya skolan.

På min personliga lista har vi då uppnått två avgörande steg mot morgondagens skola. Alla lärare har en egen bärbar och det finns en projektor i varje klassrum.

Nästa steg blir kanske lite knivigare. En till en för eleverna. Men det är dit vi ska ta oss. Om inte imorgon så kanske i övermorgon.

Trolla med knäna kan vi! Nu skall vi lära oss att trolla med datorn.

Det är vansinnigt kul...

Spännande saker på gång

Det händer många spännande saker i IT-världen just nu. Den tekniska utvecklingen visar inga tecken på att avstanna. Allt blir mer uppkopplat och priserna på hårdvara fortsätter att falla. Kanske blir 2010 året då vi får se den hett efterlängtade bärbara datorn som kostar 1000 kr.

TV som medium är under hårt angrepp från webben. Varför skall någon annan bestämma när jag får titta? SVT Play får fler och fler efterföljare. Hur länge vill vi då betala för parabol och dekoder? Viasat och canal digital månde bäva inför framtiden. Hur skall de behålla sina kunder? Direktsändning åt folket är redan möjligt med tjänsten Bambuser. Upp med mobilen och go live...

Hur skall världens diktatorer kunna mörka sanningen i en så uppkopplad värld? Kineserna har löst det genom hård censur. Risken är att vi är på väg åt det hållet även i väst. Vilt påhejade av filmbolag och skivbolag stiftar politiker i väst lagar värdiga Kinas och Nordkoreas diktaturer. Allt i mening att försvara en lagstiftning som blivit obrukbar genom att tekniken har gjort den meningslös. Enda sättet att upprätthålla lag och ordning på internet är att åka på studiebesök till Kina. Jag är mycket tveksam om det är värt att offra det fria och demokratiska systemet för att hålla Hollywood och skivbolagsindustrin skadeslösa när deras distrubutionskanaler inte längre behövs.

Svenska artister tjänar mer pengar än någonsin medan deras skivbolag saktar förtvinar. Vad är problemet? Låt skivbolagen hitta sitt eget sätt att överleva. Gör inte om Sverige till en polisstat för att de kräver det.

Spotify funkar utmärkt och behovet av att köpa musik slogs effektivt sönder. Räkna med att det kommer konkurerande tjänster under 2010. MOG är redan igång precis som Deezer.

I skolans värld kommer 2010 att bli året då lärare och skolledare inser att det inte längre går att bedriva undervisning på samma sätt som man gjort sedan folkskolans dagar.

Den stora och svåra nöten att knäcka blir att få politikerna att fatta det. Björklund tycker inte att eleverna i svensk skola skall slösa bort sin tid med att surfa på nätet. Det tycker inte stora delar av Sveriges kommunpolitiker heller.

Det är dyrt att ge alla elever en egen dator. Men i längden är det dyrare för vårt land att låta bli. Har vi råd att vara utan de inovationer och idéer som dagens unga skall bygga vårt framtida välstånd av.

Blyertspennor i all ära men några högteknologiska produkter är de inte. Det är teknik och inovation vi behöver. Kanske skulle vi pyssla lite med det i skolan då?

Tänk Om

Kan man vara lärare utan att ha läst läroplanen?

Jo du kan ju det....

Väldigt många lärare i vårt avlånga land är helt okunniga om vad som står i LPO 94.

Det är ganska skrämande eller hur.

Jag blir arg.

Det finns så många som är ansvariga för detta. Lärarhögskolorna som släpper igenom studenter som gjort det till en skön konst att göra minsta möjliga insats. Rektorer som anställer dem. Kommuner som ständigt jobbar på att sänka värdet på läraren.

Suck.

Fast ilska är en fantastisk drivkraft. Jag känner mig laddad idag.

Vackert skrivet

Jag har läst detta några gånger nu och varje gång tänkt att precis så är det. Lars Johnsson på Skogstorpsskolan i Falkenberg sammanfattar varför man väljer att bli lärare.

Jag valde det här yrket en gång i tiden för att jag aldrig ville stagnera. Jag
ville få ett livslångt lärande! Jag lär nytt och jag lär om, av och genom mina
ämnen, mina kollegor, mina elever och genom de utmaningar jag ställs inför. Den
digitala tekniken är en sådan utmaning! Kan man som lärare låta bli att anta den
utmaningen? Får man som lärare låta bli att anta den utmaningen?

Jag tycker att det är vackert på något sätt. Livslångt lärande är vackert och kanske meningen med det hela om man får lov att vara lite filosofisk.

Året då det vänder? 2010. A new hope...

Så här ett år efter att skolan där jag arbetar brann ner så är det inte utan en viss stolthet man kan konstatera att vi är riktigt bra på att trolla med knäna.

Min förhoppning är att det nya året kommer att vara en revolutionerande resa från en skola hårt bunden och styrd av läromedlet till en friare och mycket mera verklighetsbaserad.

Som det har varit så har metod och val av läromedel varit ganska styrt. Av den enkla anledningen att det enda vi har haft tillgång till är läroboken och den kunskap som finns i lärarnas hjärnor. Säkert en hel del såklart men långt ifrån det som borde känneteckna en modern skola om jag fick bestämma.

I varje ficka på dagens högstadieelever hittar man en mobiltelefon. Med en sådan kan man nå den största publika samling information som världen någonsin har sett. Internet. Det har inneburit en revolutionerande förändring av samhället. Det som tidigare var förbehållet de få utvalda och utbildade kan idag nås av alla. Detta innebär inte att utbildning har blivit mindre värt. Tvärtom. Men det får konsekvenser för vad vi bör lära ut och vad eleverna bör lära in.

Jag kan en del telefonnummer i huvudet. Ja det är bara att erkänna. De flesta av dessa är förvisso ganska inaktuella. De är nummer till kompisar eller egentligen till deras föräldrar (de har ju liksom jag flyttat hemifrån för länge sedan). Nya nummer kommer jag aldrig att lära mig. De finns ju i telefonen (mobilen) eller på hitta.se.

Likadant är det med skolan. Den typ av information eller fakta som var viktig att kunna en gång i tiden kan idag lätt nås med några knapptryckningar på telefonen. Vi kan väl kalla det för kvantitativa kunskaper. Sådant som de flesta av oss födda innan LPO 94 har ägnat hela vår skoltid till att lära in utantill och sedan rapa upp på provet.

Sådan kunskap blir allt mindre viktig att kunna just utantill. Det är inte där vi skall lägga kraften. Finna, söka, värdera och analysera känns mycket, mycket viktigare. Att man sedan lär sig en massa fakta medan man gör detta är ju en positiv bieffekt som jag knappast beklagar. Men fokus bör ligga på användandet och skapandet av kunskap snarare än repeterandet av gammal kunskap.

Man lär ju medan man gör.... Det vet varenda en som någonsin har gett sig på att göra något.

Teknologin och då fram för allt användandet av IT i skolan idag är väldigt begränsat. Mycket beroende på okunskaper hos lärarna men även på att lärarna inte har fått chansen att på alvar ta del av den omdanandekraft som IT utgör. Om du har en dator och tretti elever hur skall du då kunna lägga upp en undervisning som inefattar användandet av ny teknik? Eller tio datorer på trettio elever?

Ja hellre tio men ändå. Ingen skulle komma på den enfaldiga idén att bara dela ut tio pennor till eleverna att dela på. Eller tio böcker. "Ni får turas om"

NEJ!

En dator per elev är inte orimligt. Det är en nödvändighet. Helt enkelt en ganska rimlig förutsättning för lärande. Precis som tillgång till penna och papper när det behövs.

Jag förutsätter att Lunds politiker och skolledare inser det i år och ger oss chansen att komma igång så fort som möjligt.

Allt annat känns ju ganska orimligt. Det är ju världen utanför skolan (den där datorn är arbetsverktyget) som vi utbildar våra elever för. De kan ju inte bli lärare allihop.

God B-boy Jul

Fantastiskt roligt och smidigt julkort på nätet.
Gå in och gör ett du med. Här hittar du den http://elfyourself.jibjab.com/

Send your own ElfYourself eCards

Är detta lagligt? Musik på nätet med krav på kreativitet.

Ser detta ut som en cd-spelare. Nej det ser ut som ett musikinstrument. Det är det också.

Som gammal DJ så blir man glad när man hittar en sajt som denna. Let's mix är en gratis möjlighet att börja mixa ihop sina favvislåtar och dela med andra. Dessutom är det en tävling där man kan få en internationell karriär i superDJbranchen.
Behöver du mer uppmuntran än så?
Nej det gör du inte. Testa att ladda hem programvaran och mixa ihop dina favoritlåtar. Vad har du att förlora....
Att detta ännu så länge mest är house går ju att ändra på. Vad sidan behöver är mixar med Siv Malmkvist och Motörhead. Så in och lek vet jag. Man lär sig lite om musik på köpet kan jag lova. Visste ni förresten att världen dansar till svenska DJ:s och att det de spelar är gjort av svenska artister.
Jag brukar ju tjata om att kreativitet är Sveriges framtid. Framtiden är redan här. De tre killarna i Swedish house mafia reser jorden runt och får folk att dansa sig svettiga på ishockeyrinkar och fotbollsplaner. De får ju nämligen inte plats på klubbarna längre. De drar nämligen publik i klass med Madonna. I Sverige är de trots detta ganska okända. Det är nog inget de gråter över. Sverige är en ankdamm och dessa killar har världen som sin arbetsplats.

Kanske är det du som är nästa super DJ eller så är det inom en helt annan branch som du skall nå din framgång. Jag väntar med spänning....

Skandal att vi ligger efter!

Uruguay har redan genomfört det. Sverige ligger helt enkelt efter. Vi pratar såklart elevdatorer. 1-1. Alla grundskoleelever i Uruguay har fått en egen dator.

- Det handlar om jämlikhet, säger Miguel Mariatti, chef för projektet i Uruguay.

Saab lägger ner verksamheten. Volvo säljs till ett kinesiskt bolag. Någon som börjar ana en trend?

Sveriges framtid ligger inte i produktion av bilar eller i verkstadsindustrin över huvud taget. Det är den avancerade tjänstesektorn som är Sveriges framtid. Hur går det ihop med en skola som producerar den typ av kunskap som gällde under 1900-talet.

Nyckelorden för framtidens skola borde vara kreativitet och nyskapande. De orden hör jag väldigt sällan i svensk skoldebatt. Det handlar istället om ordning och reda. Om betyg och prov. Om mätbara kunskaper.

Glöm det!

Vad svenska elever behöver är mer oreda och kaos i skolan. Kreativ oreda och skapande kaos.

Om inte så skall vi snart bli varse att bilindustrin åter knackar på vår dörr. Snart är vi tillbaka i tillverkningsträsket. Köparna hittar vi såklart i höglöneländer som Kina och inte minst URUGUAY!!!

Tänk Om NU

God Jul!

Ännu en termin till ända. Dags för ett skönt avbrott.
Vill du titta närmare på min julhälsning så titta här>>>

Det lackar mot Jul

Så här års är det dags att skriva önskelistor och sammanfatta året som gått. När det gäller önskemål för framtiden så är det ganska enkelt. Jag har bara en önskan. Att Lunds kommun genomför den IKT-plan som ligger på bordet. Den är nämligen vansinnigt bra. Den ger möjligheter att förverkliga en skola i takt med sin samtid.

När det gäller att sammanfatta det gångna året så är det inte helt enkelt för det spretar ganska vilt. När det gäller förutsättningar så har de i och med branden i början av året då skolan bokstavligen gick upp i rök gjort att de fysiska möjligheterna att arbeta med framtidens verktyg helt enkelt inte existerar. Datorerna brann upp och har ännu inte kunnat ersättas fullt ut. Så de fysiska möjligheterna har försämrats. Men något som förändrats till det bättre är den syn på teknik som lärarna på skolan har. Det sprider sig en önskan om möjligheter att integrera ny teknik i skolvardagen. Medvetenheten om att det är viktigt och roligt har ökat markant. Det finns ett sug efter 1-1 som inte fanns tidigare. Sakta men säkert sprider sig en vilja att förändra arbetssätt i riktning mot något som känns väldigt mycket modernare än blyertspenna, papper och prov.

Kreativitetens betydelse för hur både elever och personal trivs i skolan kan inte överskattas. Det känns som om vi rör oss i riktning mot en mycket mer kreativ skola. Att det sedan är en ständig kamp i uppförsbacke låter vi inte hindra oss.

Heja Killebäckskolan! 2010 kommer att bli ett fantastiskt år. Om ett år kommer de fysiska förutsättningarna vara totalt anorlunda. En nybyggd skola och en genomförd IKT-plan skulle betyda att vi tog ett gigantiskt kliv framåt. Det kommer onekligen att bli en spännande resa.

Fasten your seatbelts. 3 2 1.... get ready for takeoff.

Jag har funderat på en sak...

Varför är det så svårt att vara kreativ i en vanlig svensk grundskola?

Varför känns det som att man varje gång man går utanför mallen eller schemat så är det uppförsbacke.

Kan det bero på att vi sitter fast i en struktur som förlamar. Schema, timmar och minuter. Allt är styrt inte av elevernas behov utan av en struktur som inte får rubbas.

Undervisningstid är viktigare än inlärning. Smaka på den meningen.

Om inlärning hade varit det som styrde skolan så skulle den kanske vara lite mer intresserad av vad kunderna (eleverna) vill ha?

Bara en tanke som slog mig.

Via Wii!

Testar for forsta gangen att blogga via wii. Det funkar som ni marker inte jattebra. Det garinte med svenska tecken som a a o. Om ni forstar vad jag menar. M nog maste de ga att fixa...
Snart kan vi blogga fran den elektriska tandborsten. Det kommer att bli kul!

9 d bloggar

Så härligt det är att se saker hända. Sakta men säker börjar det dyka upp tankar och små intressanta berättelser på bloggarna.
Härligt 9d!
Så gå in och läs vad de skriver och kommentera gärna. Ge dem tips om hur det kan bli ännu bättre. Uppmuntra!!!
http://9dbloggar.blogspot.com/

Märk väl jag har inte kunnat stötta dem på annat sätt än via facebook de här senaste veckorna.

Sveriges största folkrörelse?

Läser en spännande artikel i tidningen Fokus om datorspelande. Dreamhack kommer i år att besökas av 18000 unga, gamla och alla där emellan. Hur länge dröjer det innan de är i kapp och om Gothia Cup? Med sina 34 400 deltagare ligger de ju en bra bit före. MEN! Hur många föräldratimmar av engagemang ligger bakom dessa 34000 besökare jämfört med Dreamhacks 18000? Jag bara undrar.

Idrott stöttas med massor av pengar vilket jag tycker är jättebra. Men hur mycket stöttning går till sveriges nördar?

Kanske dags att fundera över hur vi som nation kan uppmuntra en kultur som enligt undersökningar leder till att unga människor dricker mindre alkohol (något som idrottsrörelsen knappast kan skryta med).

Det är dags att ta sveriges unga på allvar!

Pappaledig

Ja jag skall vara pappaledig nu. I tio dagar skall jag bara njuta av att ha blivit pappa igen. Jag struntar blankt i vad som händer i mitt klassrum när jag inte är där. Det kan ju inte jag ha koll på när jag inte är där.
Eller?
Vänta?
Mina elever lever 2009. De vet att jag blivit pappa. De vet också att jag visst vet vad de gör för de bloggar, facebookar och en massa annat. Det betyder att jag inte behöver gå till skolan för att få veta vad de tänker och vad de håller på med.
Deras föräldrar behöver inte heller undra. Min rektor behöver inte undra. Det är hur transparant som helst (ett modeord jag längtat efter att få använda. Ha ha...).
Mina kollegor behöver inte undra vad det är vi håller på med. De kan till och med få vara med och kommentera om de vill. Ja det får alla ni andra också.
Visst är det fantastiskt. Att mina elever grattar mig för min nyfödda dotter och skickar länken till sin blogg på samma gång. Det är liv det!
Jag ser dig och du ser mig.
Tänk att få leva i tider som dessa. Tänk att få ha elever som dessa.
Ni är bara så bra!!!
Kolla in vad de håller på med egentligen 9d bloggar

Förändring händer

Lyssnade på en konversation i fikarummet nyligen.

"-Nej vi skall inte slösa bort tiden på att tvinga den eleven att slita och kämpa med att skriva med penna. Han har så mycket mer ut av att skriva direkt på datorn. Då kan han ägna sin tid och sin kraft åt det som är viktigt nämligen inehållet! Dessutom så kommer han ju att skriva det mesta han kommer att skriva i sitt liv på dator och inte på papper så varför inte låta honom träna på det istället"

Jag blev så glad. Salutogent förhållningssätt och framåtriktat tänk! Jag är stolt över mina kollegor de utvecklas och tänker. De är redo att ta nästa steg. 1-1! Viljan finns. Behoven finns. Nu skall vi bara skaffa ekonomiskt utrymme.

Vad glad man blir!

Filmtajm

Bara måste dela med mig av denna film. Tack Jonas!

Tänk om vi kunde få eleverna att upptäcka de de älskar att göra och låta dem göra det lite mer.

Nya projekt på gång

Tänker köra en gammal klassiker igen. Religionsarbete med redovisning i form av bloggar.
Som vanligt så är det svåraste att få eleverna att förstå att jag är mer intresserad av kreativitet och originalitet än av fakta. De är så inkörda på att skriva som om det var en vanlig inlämning av ett worddokument. De litar inte riktigt på att det är kunskap om det inte är träigt och tråkigt.
Dessutom är de övertygade om att det är fusk om man hjälps åt eller ber om hjälp. De är minst sagt skeptiska till om detta verkligen är skolarbete.
Det säger väl ganska mycket tycker jag.
Hur har det kunnat bli så här? Sorgligt är det.
Men vi skall ha kul nu ett tag och de är med på det tro inte annat. De bara undrar om det verkligen kan ligga till grund för betygssättning. Om de bara visste hur lätt det är att göra just den biten när man väljer den här arbetsformen.

Förra gången jag körde den här varianten

Rapport från en skolbänk del 1
Rapport från en skolbänk del 2

Riktigt bra föreläsare

Ken Robinson says schools kill creativity.
Kreativitet är lika viktigt som att kunna läsa och skriva säger han. Tål att tänka på. Jag undrar hur bra jag är på att locka fram kreativiteten hos mina elever. Jag misstänker att jag inte är särskilt lysande i den grenen. Jag börjar genast fundera över vilka hinder som finns som ett sätt att förklara varför. Löjligt eller hur. Nästa måndag efter lovet så tänker jag ändra på det istället.



Hittade tipset på Karlénskans (o)klokord..

Debatten fortsätter.

Debatten om huruvida datorerna har en plats i skolan eller ej fortsätter. Lars Hemzelius ger sig inte. Se inlägget på Skolväskans blogg>>>
Det känns onekligen lite märkligt att debattera detta när vi faktiskt skriver 2009. Alla andra delar av världen har insett och dragit samma slutsatser. Bara skolan står utanför. Visa mig den arbetsplats där man på allvar funderar på om datorerna verkligen kan vara till nytta för verksamheten. Förbättrar verkligen datorisering arkitektkontoret eller reklambyrån? Eller för den delen kontoret, fabriken, sjukvården, bilverkstan eller livsmedelsbutiken.
Kan det kanske vara så Lars?
Om världen anser det är det kanske lämpligt att skolan anpassar sin undervisning till den världen. Det behöver inte vara krångligare än så. Man kan kalla det för verkligheten.
Man kan för all del strunta i att verkligheten har förändrats men man undrar ju till vilken nytta.
Kanske har Lars rätt. Kanske blir inte lärandet effektivare. Kanske spelar det ingen roll om vi lär eleverna rista runor eller svenska. Kanske kan det rent av vara bättre att lära sig köra med häst och vagn än att köra bil. Men låt oss hoppas att skolan fortfarande kan ha en plats att fylla. För om det kvittar vad vi lär våra elever så tror jag att vi sparar mycket pengar på att lägga ner verksamheten helt.
Hoppas att du har fel Lars.

Hur vi vill ha det med IKT i skolan

Efter att ha rasat av sig i debatt med Lars Hamzelius om datorns vara eller inte vara i skolan så känns det som man kanske bör konkretisera vad man egentligen skall göra med datorn i skolan.

Först och främst kan vi väl bara konstatera att om skolan på något sätt skall försöka vara i samklang med sin samtid så är det svårt att bortse från att hela världen de senaste tio åren har genomgått en förvandling när det gäller användandet av informationsteknologi och internet. Det har förändrat alla delar av samhället från näringsliv till offentlig sektor. Presidenter kommer till makten genom kraften i samarbete och delaktighet via nätet. Totalitära regimer skakas om i sina grundvalar via Twitter. Något har hänt helt enkelt när det gäller hur människor kommunicerar och hur vi konsumerar information.

Vi kan väl också konstatera att skolan påverkats ganska marginellt av denna omvärldförändring.
Så vill vi inte att det skall vara. Det vill vi inte av flera anledningar. Datorn är idag det penna och papper var tidigare. Det är dessutom mycket mer. Det räcker ju inte längre att bara läsa och skriva. Man behöver kunna uttrycka sig även på andra sätt. Där ger datorn möjligheter. Samarbete och informationsanalys blir allt viktigare. Boken må vara en aldeles utmärkt och pålitlig källa till information. Men i dagens värld räcker den inte. Vi måste så klart förhålla oss till den kanal som dominerar dagens informationssamhälle. Internet. Om vi gillar det eller inte är faktiskt ointressant. Världen har förändrats.

Skolan finns till för att ge dess elever de kunskaper de behöver för att klara sig och bli goda samhällsmedborgare i sin framtid. Den har inget annat uppdrag som är viktigare. Det är när det kommer till vilka kunskaper dessa är som det blir kinkigt. Det är dit jag vill att diskusionen skall komma. Då blir kanske mätbara faktakunskaper mindre viktiga än kunskap om hur man kunskapar. Lära att lära känns viktigare i en tid av rasande utvecklig där gamla sanningar ständigt kullkastas av ny kunskap.

Lärarens roll blir verkligen inte mindre viktig i en skola som tar steget in i verkligheten. Den blir snarare viktigare. Som bollplank, guide, ledare, moderator och examinator. Om vi tror att vi bara kan nöja oss med att ändra redskapet (till datorn) men fortsätta att jobba på samma sätt så är vi fel på det. Då skall vi inte ha några datorer i skolan. Men med nya redskap så får vi nya möjligheter och därmed får vi göra nya typer av uppgifter. Eller får man göra så här.

Albert Einstein skulle ge sina elever en
skrivning och bad sin sekreterare skriva ut frågorna. Hon protesterade och sa: Men professorn, det här är ju samma frågor som de fick förra gången. Einstein svarade lugnt: javisst fröken, men jag har ändrat svaren.

Att arbeta tillsammans med gemensamma uppgifter. Diskutera, argumentera och analysera. Det kan vi nu göra på helt nya sätt. Samarbete över landsgränser är hur enkelt som helst. Kreativitet och skapande är en stor del av massvis av ungdomars liv utanför skolan. Varför hämma dem i detta i och med att de kliver inanför skolans väggar. Det är bara dumt och oekonomiskt. Det är ju de kompetenserna som vi behöver uppmuntra och få mer av i vårt land. Var skall dagens unga lära sig detta om inte i skolan.

Vi behöver en skola som låter alla unga i Sverige få tillgång till de verktyg med vilka de kan bygga morgondagens land. Om inte de får tillgång till de verktyg de behöver i skolan så kommer vi att få ett land där vi till att börja med får en gigantisk klyfta mellan de som kan och de som inte kan. I förlängningen får vi ett land som hamnar på efterkälken. Snart bygger vi då bilar igen. Fast åt kineser och indier. Amerika har vaknat och kommer att satsa. Läs här>>>


Vågar vi verkligen hamna i bakvatten.

Nu är tid att inte vänta.

Lars

Fick en kommentar på förra inlägget. Från Lars Hamzelius himself. Kul!

Läs här:http://www.educationnews.org/Commentaries/Study_Proves_Student_Laptops_Ineffective_Academically.htmeller här:http://www.nytimes.com/2007/05/04/education/04laptop.html/partner/rssnyt?_r=1s eller lyssna här:http://audio.edtechlive.com/LarryCuban.mp3

Intressant att läsa och lyssna på dina länkar. Jag tror dock fortfarande att du är fel ute. Att eleverna använder datorerna för att fuska på proven ger mig en aning om hur det funkar. Att bara slänga in datorer i skolan funkar inte och ger ingen utveckling. Så långt kan vi vara överens. Ny teknik förändrar hur vi människor tänker och handlar. Om jag som lärare ställer frågor som eleverna med hjälp av en dator kan svara på genom några knapptryckningar så är det kanske frågan som är felställd. Är det verkligen fusk? Nej det ärbara dumt.

Vi lever i en värld som fullkomligt genomsyras av informationstekniken i alla delar av samhället utom den delen som vi kallar för skolan. Du har producerat tre länkar till några gamla artiklar som visar på att skolan inte blir effektivare av att man tar in ny teknik. Jag vågar hävda motsatsen och skulle naturligtvis kunna producera massor av länkar till sidor som hävdar motsatsen. Men jag nöjer mig med en http://youngbusinesscreatives.wordpress.com/2009/09/15/ybc-direkt-upp-i-topp-i-betygsstatistiken/

Dessutom som lök på laxen så har jag egen erfarenhet på området. Jag ser dagligen och stundligen hur IT använt på rätt sätt vid rätt tillfälle och med rätt metod skapar lärsituationer som verkligen leder till lärande.

Ett exempel. Arbetsområde. Religion. De tre religionerna Judendom, kristendom och islam. Redovisas som bloggar. Protester från eleverna. "Då måste jag tänka på vad jag skriver". Jag log inom mig. Just där blev det konkret. Om jag måste formulera mig med tanke på att jag blir läst så måste jag skärpa mig. Jag kan inte kopiera och klistra in. Jag måste tänka själv, vara originell och nyskapande. Det kräver en helt annan insats än att lära sig fakta utantill. Det är lärande för mig.

I rest my case.

Läs förresten komentarerna på det här inlägget på Skolväskansblogg.

Ge eleverna en chans. Snälla, snälla.

Ibland undrar man ju verkligen om folk är riktigt kloka. Läser vad Lars Hemzelius (FP)
ordförande i gymnasie- och vuxen­utbildningsnämnden i Trelleborg tycker och blir väldigt trött. Kunskapssynen är otroligt grund. Han har inte fattat hur lärande går till och kan knappast ha sett att världen har ändrats de senaste hundra åren. Jag häpnar över att en politiker som jobbar med skolfrågor får vara så otroligt okunnig om lärande. Fast egentligen borde man inte bli överraskad med tanke på vad skolministern ibland häver ur sig.

Bara synen på att läraren är den som lär eleven känns väldigt främande för den som någon gång försökt lära en annan människa något. Alla vet ju att man inte kan lära någon något det är bara personen själv som kan lära sig. Redan där är Lars vilse.

Om man har den synen på människors lärande som Lars har så blir ju fortsättningen för all del logisk. Men det blir för den skull inte rätt. Om utgångspunkten är fel från början så missar man målet. Tyvärr så är det eleverna i Trelleborgs skolor som blir förlorarna. Lars tror fortfarande att de skall jobba på gummifabriken vilket de stackars elever som gått ut gymnasiet kommer att upptäcka är omöjligt då den flyttat till länder där arbetskraften är billigare. Framtidens arbeten handlar inte om det som Lars ser som kunskap. Svaren. Det vill säga den skolas kunskap som gällde i den skola han gick i. Morgondagens kunskap handlar om att kunna analysera, argumentera, kritisera och skapa. Processer och skapande inte fakta. Att det arbetsredskap som våra barn kommer att behöva vara mästare på är datorn råder det ingen tvekan om. Ändå tycker Lars att det verktyget är något vi i skolan skall välja bort. Jag frågar mig om det är av dumhet eller bara okunskap. Hur som så är det väldigt illa.

Teknik är det viktigt?

Information literacy heter det visst på engelska. Digital kompetens kallar vi väl det till vardags i Sverige. Det är ju inte riktigt samma sak. Digital kompetens är inte ett passande begrepp för skolan tycker jag. Det känns som något som ligger utanför. Är eget och kanske möjligt att skapa ett separat ämne av. FEL!

Informationskompetens är mer rättvisande men så svårt att säga att det kommer att dö av ensamhet i ordbokens mest ensama och dammiga delar.

Kanske handlar detta bara om en kort tid av förändringsarbete när vi behöver sätta ett speciellt uttryck på det vi behöver kunna innan vi kort och gott kallar det för allmänbildning.

Det tillhör idag de grundläggande färdigheterna att kunna söka, maila och komunicera på nätet. Det är väl snart sagt bara lärare som inte har insett det. Att kunna handskas med tekniska prylar tillhör de basala vardagstrivialiteter som dagens människa möter och förväntas kunna hantera.

Dagligen hjälper jag ett tiotal kollegor att sätta på datorn eller slå på nätverkskortet eller stoppa i elkontakten. Grundläggande saker som självklart varje person måste klara för att ta sig genom sin vardag.

"Jag menar vem tar Anna Anka på
allvar? Hon representerar gamla unkna värderingar och ett förlegat
kvinnoideal.

Ungefär lika fräch
som en genomsnittlig lärare."

Varför är det så svårt? Jo därför att de som väljer att bli lärare inte är tekniskt intresserade. Det är människor som älskar böcker som väljer att bli lärare. Att de gillar ungar också får vi ju hoppas (även om man undrar ibland). Detta gör att vi faktiskt får en snedrekrytering till våra lärarhögskolor. De som står längst från det moderna samhället. Bakåtsträvarna. De väljer att bli lärare. Hur skall vi då kunna ligga i framkant? Helt omöjligt!

Lärare är grymt allmänbildade. Fast vad som räknas dit är på väg att ändras och snart kan vi komma att läsa på löpen att lärarna är grymt oallmänbildade.

Samhället är inte statiskt och därmed förändras även vad som kan anses vara allmänbildning. Vi är i skolan på väg att snabbt som attan tappa monopolet över vad som är viktig kunskap. Vänta ooups vi har redan tappat det.

Jag slås allt för ofta över hur lite lärare ägnar sig åt omvärldsbevakning. Hur lite tid vi lägger på att fundera över hur morgondagens samhälle kommer att se ut. Detta trots att det är mot det målet vi arbetar. Våra elevers framtid borde ju rimligtvis styra vilka saker vi lär dem. Så är det inte.

Det var istället bättre förr. Eleverna har ingen respekt för lärarna längre kan man höra och läsa nu för tiden.

Nej men det är väl inte så konstigt heller. Den som inte har koll är det svårt att känna respekt för. Jag menar vem tar Anna Anka på allvar? Hon representerar gamla unkna värderingar och ett förlegat kvinnoideal.

Ungefär lika fräch som en genomsnittlig lärare.

Skolbokens död?

Läromedel. Ja! Lärobok? Nej!

Så enkelt kan man nog sammanfatta framtiden. På bok och biblioteksmässan som just nu pågår (eller har pågått) så pratas det mycket om digitala läsplattor och andra spännande digitala saker. De lär inte bli storsäljare i våra skolor. Jag har svårt att se att de är till för dagens unga. De kommer ju att läsa på sina datorer och mobiler såklart. Det gör de redan.

Pratade med mina sjuor häromdagen och frågade dem om de läste för nöjes skull. Vi jobbar nämligen med de första stadsbildningarna som mesopotamien och sådana där man samtidigt utvecklade skriften och därmed läsningen såklart. Nej svarade de med några undantag. Inte sa jag förvånat. Oj, jag som trodde att ni satt framför datorn varje eftermiddag. Jo det gjorde de ju alla kom de på.

Men läsa är alltså förknippat med boken även för mina sjuor. Sonen däremot som ännu är en oförstörd sexa. Han läser varje dag. Massor. Han läser Manga. På datorn. På engelska. Nöjesläsning.

Kommer han att läsa på en läsplatta. Näää tror inte det. Om man inte samtidigt kan titta på film och själv rita på den och skicka grejor till kompisen och den har en inbyggd kamera. Fast då är det ju en dator eller en Iphone så då är det ju ingen läsplatta.

Vi sitter fast i våra invanda mönster och tankefällor. Vi är inte öppna för de möjligheter som redan idag finns.

Skolan står inför ett stort problem. Vi måste möta dessa unga och bekräfta deras verklighet annars kommer de att dö av långtråkighet i en skola som stelnat.

Vi måste ändra så väl hur vi arbetar som med vad. Deras framtida jobb handlar inte om att de skall rapa upp fakta. Det handlar om skapande, kreativitet. Dra slutsatser, sammarbeta, söka och strukturera. Då är det ju det de skall lära sig i skolan. Är läroboken konstruerad så? Nej det är den inte.

Jag vill ha möjlighet att skapa och söka med mina elever. Men det förutsätter att de får tillgång till verktygen. Penna, papper och suddgum funkade under 1900-talet. Men det var då det.

Frustration en kraft att räkna med

Det är frustrerande att jobba på en skola som har brunnit ned. Även om de mest basala sakerna faktiskt finns så är det mycket som saknas. Den nya skolan skall byggas och stå färdig höstterminen 2010. Självklart räknar vi med att den kommer att bli fantastisk. Men idag är möjligheten att jobba på ett modernt sätt minimal. Inte ens en datasal finns. Inte ens det. Vi hade en som ständigt var uppbokad. Det var helt enkelt dags att ta nästa steg. En till en. Jag vill vara där nu men anar att det kommer att ta ett bra tag innan vi når dit. Det ekonomiska läget i kommunerna ser ju inte så fantastiskt ut. Dessutom en politisk ledning av den svenska skolan som verkar vilja vrida klockan tillbaka till ett förljuget rosaskimrande 50-tal.


Penna, papper och suddgum är den lott som väntar även morgondagens elever. Är det konstigt att skolan känns meningslös och tom när det är den spännande lärmiljö de möter.


Visst vi kan knappast konkurera med dataspelsföretagen eller hollywood när det gäller specialeffekter. Men vi borde faktiskt försöka. Alla vet att man lär bäst när man har roligt. Då måste vi ha tillgång till roliga leksaker. Dator, projektor, högtalare, kameror. Är det för mycket begärt?





Jag tycker inte det.





Om skolan skall vara kunskapsintensiv så måste den få ha tillgång till de basala verktyg som är kunskapssamhällets. Som det är nu så förtvinar jag i Sveriges bästa skolkommun. Hur är det då i resten av landet?


Jag blir mycket orolig när jag tänker på det. Mycket orolig.

Framtiden blir som vi väljer.

Hittar en spännande film om framtida möjligheter att få in verklighet i program som tex Google earth. Modeller är modellen. Att det kommer mer och mer är helt klart. Läs mer om det i denna artikel i Fokus.



Det känns ju som detta verkligen gränsar till övervakningssamhället. Men att man kan använda det så behöver ju inte nödvändigtvis betyda att det är i den riktningen vi låter samhället gå. I dessa dagar av IPRED och andra inskränkande lagar så kan man ju undra.
För det kan ju för all del bli så här också om vi inte passar oss.



Vilken typ av samhälle vi får beror på hur vi väljer att handla idag. Väljer vi öppenhet och frihet eller övervakning och kontroll?
Valet är ditt och mitt.
Facebook, Twitter Revolutionizing How Parents Stalk Their College-Aged Kids

Filmtajm

Ja du har kanske redan sett den på någon annan blogg men jag kan inte låta bli att lägga in den även här.

Nutid och framtidsspaning som får en att tappa andan. Fantastiska fakta som att det i USA finns två miljoner TV apparater på toa. Den får en att tänka och det gillar jag.

Framtiden för oss lärare. Möjlighet eller skräck?

I en film jag såg för inte så länge sedan säger Stephen Heppel att vi ser "the end of education and the dawn of learning". Jag tycker att det är kul sagt. För det är ju faktiskt inte vilken utbildning du har utan vilka kunskaper och kompetenser du besitter som är avgörande. Nu kan man ju invända att utbildning i sig inte är fel. Det är ju någon form av garanti för att en person besitter vissa kunskaper. Men lika fullt sätter det fingret på något viktigt. Lärande sker inte bara i skolan/universitetet. Det sker hela tiden. Skolan är idag väldigt dålig på att ta tillvara de ungas hela verklighet och därmed det de faktiskt kan.

Hur skall vi som lärare då förhålla oss till detta. Som lärarfacken? Kräva legitimation och exklusivitet. Eller höjer man statusen på läraryrket på andra sätt? Stig-Roland Rask på KK-stiftelsen skrev för ett bra tag sedan i sin blogg att lärarnas förlorade status är förknippad med att vi inte längre är moderna. Vi står inte längre för modernitet utan något ganska gammalt och mossigt. Det går ju att ändra på för all del.

Hur råda bot på detta då? Jag tror att Fredrik på Rektorsakademien är något på spåret i sitt senaste blogginlägg "De fyra kompetenserna".

Att leda 25-30 elever i en målstyrd skola kräver idag navigering med hjälp av
fyra viktiga kunskapsområden (kompetensområden). Pedagogisk kompetens,
ämneskompetens (innehåll) och teknologisk kompetens. Men dessa tre kompetenser
är också beroende av en en fjärde, nämligen tydligt ledarskap. Särkilt i en
målstyrd (målhävdande) skola.

Det krävs mycket men det är inte orimligt. Det som väl haltar mest i dagens skola är den teknologiska kompetensen. Den är dock ganska enkel att råda bot på. Säkerligen lättare än att förändra pedagogiken och didaktiken (som föralldel behöver förändras för att omfamna tekniken).

Med tekniken på plats kan vi jobba vidare med pedagogik och didaktik. För visst förändras arbetssättet när ny teknik ger nya möjligheter. Men som det är idag får en massiv andel av elever lära sig 1900-tals kunskaper på 1900-tals sätt trots att det i den riktiga världen är andra kompetenser som gäller. Björklund eldar dessutom på med sitt snack om "kunskaper". Utan att någonsin kunna svara på vad dessa "kunskaper" har för relevans utanför de stora globala jämförelserna. Vi som jobbar i skolan vet bättre (en del av oss i alla fall). Mätbarhet är inte alltid en bra indikator på vad eleven kan. Jag har ofta varit med om att elever är väldigt asymetriska. De är oerhört kompetenta och smarta fast inte när det gäller skolbokskunskap utan i kunskap de inhämtat utanför skolan. På TV, internet, resor och alla andra delar av livet som inte är så förbannat tråkiga som skolan. Om man frågar efter deras kunskaper så kan man få fantastiska svar. Men de står ju inte i boken. Dessa kunskaper bör vi fråga efter och ny teknik är språngbrädan in i en skola som kan komma att omfatta ALLT lärande om vi väljer att förändra vårt arbetssätt.

I land efter land gör man stora satsningar på att få in tekniken i skolans värld. Några sådana satsningar kan man läsa om på omvärldsbloggen. Men i Sverige händer inget. Det är nog dags att ändra på det. I vissa kommuner har man börjat inse att världen har förändrats och startar upp ett förändringsarbete. Men i andra står det helt still. Det är inte rimligt. Vi behöver en statlig satsning som är värd namnet. Vi behöver den nu. Annars är det många elever som får en utbildning som inte ger dem de kompetenser de behöver i morgondagens samhälle.

Digital kompetens heter det idag. Imorgon heter det bara kompetens.

Är du kompetent min lille vän?

Ungas användande av medier

Ungdomar har koll. Det är i alla fall vad lärarna i den svenska skolan tror. Men det har de inte skulle jag våga påstå. De använder bara en ytterst liten del av de obegränsade resurser som finns. De använder Google, Bilddagboken, MSN (messenger) och de skickar SMS.
En som har grymt bra koll på vad ungdomar gör och som är väldigt träffsäker i sina formuleringar är Gustav Holmström som är 15 år och beskriver sig själv som tekniknörd. På hans blogg artoo kan man läsa om hur han beskriver sin och sina kompisars användande.

Han är inte snäll i sina omdömen om sina jämnåriga.

En bild i stort sett alla vuxna har om ungdomar är att vi skulle vara bäst på teknik.

Strular tekniken? Grabba tag i närmsta pojkspoling så löser det sig! Nej, så är det inte. Enligt min erfarenhet så vet de flesta ungefär bara hur man loggar in och använder MSN, för över musik till sin mobil, lägga upp bilder på Bilddagboken och hur man sätter igång och använder sitt favoritspel. That’s it. De sitter där med Internet Explorer samt slår på skärmen när datorn inte gör som man vill.

Därför är det ju jätteviktigt att vi i skolan visar vägen till ett mer avancerat användande så att de kan ta sig upp ur sandlådan och vidga sin världsbild. Det finns ju faktiskt fler tidningar än Aftonbladet och mer spännade program än the Simpsons. De kan för all del bra som underhållning men är ingen bra grund för din världsbild. Eftersom vi nu har unika möjligheter att ta in världen direkt i datorn och mobilen så är det ju skam att vi inte gör det. Det är nog dags att ändra på det. Eller hur?!

Flumskola. Vad är det egentligen?

Eva-Lotta Hultén bjuder på ett rejält angrepp på den rådande skolretoriken. Läs hela artikeln här>>> Fokus på kunskap låter ju väldigt bra. Det är i alla fall svårt att hävda att vi skall ha mindre kunskap i den svenska skolan. Men det intressanta är ju vilka kunskaper som är viktiga.

Hultén pekar på det problematiska med att fokus allt mer verkar ligga på lätt mätbara kunskaper. Vilket betyder att fokus riskerar att hamna på sådana faktakunskaper som är lätta googla. När, var, hur eller vem? Sådant som man vinner Trivial Pursiut på men som knappast pekas ut som de viktigaste kompetenserna för morgondagens samhälle.

Skolan är visserligen en förberedelse för livet utanför och efter skolan men också en värld i sig, där barn och unga tillbringar väldigt mycket tid. Att inte satsa på att göra denna tid så lustfylld och meningsfull som möjligt är något mycket värre än flum, det är barnplågeri.

Fortsätter vi på den nu inslagna vägen riskerar vi att få en skola totalt urvattnad på sammanhang, lustfylldhet och mening – och i slutändan på verkligt lärande.

Eva-Lotta Hultén http://www.aftonbladet.se/kultur/article5752112.ab

Jag har skrivit om det tidigare. Skola 2021 kartlade vad det är för kompetenser som kommer att vara viktiga i morgon. Ord som social kompetens, kreativitet och analys känns viktigare än de rejäla "kunskaper" som är lätt mätbara i standardiserade prov.

Kreativitet.
Björklund. Debatten hårdnar

Reflekterande hos doktorn.

Var hos farbror doktorn härom dagen. Dags att kolla hjärtat eftersom det finns ärftliga problem i släkten (jag fick lyckligtvis inte den genen utan är stark som en oxe). Det roliga var att läkaren är en gammal klasskamrat till mig. Vi kom självklart att prata om alla gamla klasskamrater och vad de gör nuförtiden. Vi kom fram till att de till mycket stor del arbetade med kreativa saker som lärare, cirkusdirektör, skådespelare, professor och andra mer eller mindre skapande yrken. Förvånansvärt framgångsrikt dessutom.

Vad detta kunde bero på var det som vi diskuterade. Var vi en klass med extremt goda arvsanlag? Kanske. Men det han lyfte fram var att vi fick ägna väldigt mycket tid åt att utveckla vår kreativitet. Han naturvetaren lyfter fram detta som något väldigt viktigt. Vad glad jag blir.
För så är det nog tror jag. Att få använda sin kreativitet. Sin skaparkraft. Det stärker oss människor och gör oss nyfiknare och vetgirigare.

Datorn är ett kreativt verktyg. Om vi sätter det i händerna på kreativa ungar och ger dem utmanande, riktiga uppgifter så kommer de att utvecklas och vilja veta mera. Kreativitet leder till nyfikenhet och vetgirighet som sedan leder till de mest fantastiska oförutsägbara saker.

När skall ALLA elever i svensk skola få den chansen? Ärligt talat det är en billig investering som kommer att betala sig väl på ganska kort tid. Det är dags för en rejäl satsning på att lyfta den svenska skolan in i 2000-talet. Det gör man inte genom att skriva nya läroplaner utan genom att skapa förutsättningar för ett lärande i takt med samtiden.

Är det verkligen så viktigt med IKT?

Satt i trädgården igår och diskuterade med min bror. Intressanta frågeställningar och bra diskussioner. Han har ju som psykologstuderande en liten annan synvinkel än min.

Ett av många konstateranden som gjordes under eftermiddagen var att om man skall ha chansen till det goda samtalet så måste man träffas. Mötet är helt enkelt oerhört viktigt. Det handlar om att bygga relationer och tillit. Hur gör man detta om man aldrig befinner sig på samma plats? Svaret är att det gör man inte. Nu behöver samma plats inte nödvändigtvis vara rent fysiskt. Nätet är en fantastisk möjlighet till möten och kommunikation. Men då håller det inte att lärarna befinner sig i sitt nätreservat och ungarna i sitt.

Just klyftan mellan hur unga använder nätet och hur äldre gör det tror jag är farlig. Vi har alla möjligheter att mötas och se varandra men väljer att inte göra det. Det är vi vuxna som måste söka oss dit där de unga är, inte tvärt om. Unga har i alla tider sökt sig till varandra och det är vi vuxna som får se till att ta oss dit om vi vill ha koll. Jag pratar inte om övervakning nu utan snarare om nattvandrare. Vuxna som finns inom räckhåll när det behövs.

Läste i senaste Skolvärlden faktiskt något som hade med IKT att göra (det brukar det nästan aldrig finnas något om). Frågan som ett antal lärare fått var om de hade Facebook. Det hade de flesta inte (tre av fyra). Det som skrämde mig mest var motiveringen. De hade inget intresse av det.

Att jobba som lärare år 2009 och sakna intresse för ungdomskultur känns ganska apart!

Vill vi möta ungdomarna så får vi ta oss dit de är. MSN, Bilddagboken eller Facebook

Lärare och datorer = sant

Vilken skillnad det är idag jämfört med bara för ett år sedan. Det är när man får det perspektivet som man förstår att det faktiskt händer en hel massa utveckling. Trycket på att få igång trådlösa nätverket, inloggningar till lärplattform och mail är otroligt stort. Man vill ha det NU. Kan inte vänta.

Och då är det lärarna jag skriver om!!!

Så fantastiskt roligt (och arbetsamt). Som en kollega sa till mig igår.

"Jag känner mig fullständigt handlingsförlamad eftersom jag inte
kommer åt nätverket. Så var det inte innan".

Vi har idag ett helt annat kommunikationsflöde och en helt ny informationskultur på skolan. Det är mycket positivt. Den största skillnaden är att det hos lärarna idag finns en helt ny inställning till datorn som pedagogiskt verktyg än det gjorde innan varje lärare för ett år sedan fick en egen bärbar dator.

Vi jobbar nu vidare på nästa steg. Projektor och högtalare i varje klassrum. Därefter väntar det stora steget 1-1 för eleverna. Detta framstod för flertalet av mina kollegor för ett år sedan som onödigt och skrämmande jobbigt. Så är det inte längre.

Fler och fler funderar i de banorna. Fler och fler önskar det. Idag är jag ganska stolt över mina kollegor. Vad de utvecklas.

Lite tips till lärare i Matematik

Snubblade över två sidor som kanske kan vara intressanta för de som undervisar i matematik.

Den första ligger Stockholms stad bakom och heter webbmatte. Jag tycker att den verkar vara bra men jämfört med UR:s satsning känns den ju lite torr.

UR har påbörjat en ambitiös satsning som de kallar URSmart där de planerar att få in övningar inom de flesta av skolans ämnen. Men de har valt att börja med matematik och geometri. Känns proffsigt och snyggt.

Spännande tankar om 1-till-1, IT och skola

Problemet är egentligen inte lärarna utan den politiska ledningen av skolan! När de förstår att skolan behöver samma verktyg som den riktiga världen kommer lärarna att göra det.
Onekligen en intressant tanke tycker jag. Ofta så tänker jag att det är lärarnas tänk som måste förändras. Men det är kanske fel målgrupp. Det kvittar kanske hur mycket tid och kraft vi lägger på att utbilda lärarna när det i själva verket är politikerna som behöver utbildning.

Jag tror att det finns en stor poäng med detta påstående. Vi kan ju inte trolla med knäna jämt utan behöver ha de ekonomiska förutsättningarna och prioriteringsordningen klar uppifrån.
Bruce Dixon menar att det är där problemet ligger idag i alla fall.

Bruce Dixon about schools and political leadership from Richard Gatarski on Vimeo.

Nu finns det ju exempel på att det visst går att genomföra 1-till-1 även utan att det skall till nya pengar. Det går att göra om man vill och prioriterar det.

Stig-Roland Rask resonerar i sina två senaste blogginlägg kring den här frågan. Kanske skall man se det som en investering rent av. Som dessutom genererar besparingar. Det kan väl ändå inte stämma? Eller?

Hur kan Falkenberg ha råd? Del I

Hur kan Falkenberg ha råd? Del II

Om man möjlighetiserar lite mera än man problematiserar så kan man nog få till det.
Eller som Jonas Hällebrand brukar säga "en elev mer per klass så kan alla få en dator" Mer kostar det inte.

Det känns ju plötsligt lättare att lösa det då. Eller hur?

Smartboard eller inte? Del 2. En till en.

Föregående inlägg startade en ganska het debatt på Facebook om Smartbords värde i olika stadier i skolan. Jag resonerar såklart utifrån min verklighet såsom lärare på högstadiet.

På de lägre stadierna eller när det gäller specialundervisning så kan det visst vara motiverat med Smartboard där det självklart kan det vara ett utmärkt redskap i händerna på rätt pedagog.

Debatten gled snabbt över till att handla om datorn i skolan. När det gäller en till en så går även där åsikterna isär något. Finns behovet verkligen? Jag tycker det! Lika självklart som det är idag att varje elev skall ha tillgång till penna och papper är det för mig att man skall ha tillgång till dator.

Om detta sedan skall vara klassuppsättningar som lånas över lektion eller en egen dator per elev är för skolorna ett ekonomiskt problem. Men för mig framstår det som självklart att det skall vara en egen dator. Det handlar om både teknik, ansvar och planering.

500 olika användare på en dator gör den slö och sliten på några månader. Bara tänk på den härliga mängden bakterier (eller virus i det här fallet) i tangentbordet i svinifluensatider. Personligt ansvar gör att man är mer rädd om grejerna och minskar risken för förstörelse. Men viktigare än allt detta. Tillgång till verktyget när som helst gör att man använder det i större utsträckning. Lärande sker inte bara under lektionstid utan kan lika gärna ske i korridoren efter lektionens slut. Eller varför inte klockan 19.00 en torsdag. Då skall verktyget finnas till hands.

Om man sedan skall ge elever som börjar f-klassen en egen dator eller inte har jag svårare att bedöma. Att man i femman eller sexan har egen dator känns däremot mycket lämpligt i min värld.

Eller som kollegan Anette skriver på Facebook.

Jag tror att en dator till varje elev är mer än bara en morot. Det handlar om jämställdhet för mig. Alla har rätt att lära sig använda detta verktyg. ... För mig är det som att säga att kritor på bilden, gitarrer på musiken, tyg på syslöjden och trä på träslöjden är morötter. Dessa och datorn är verktyg och medel som ska användas.

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Smartboard. Eller inte?

Smartboard eller inte? Det är frågan. Själv sällar jag mig till dem som är skeptiska. Inte till verktyget i sig. Det är jättekul och funkar aldeles utmärkt. Men det är dyrt och inte något som kommer att få stort genomslag i den riktiga verkligheten utanför skolan.


Fick ett tips om ett intressant inlägg på bloggen http://blogg.binero.se/ som handlar om framtiden för it i bland annat skolan. Professorn i informationsteknologi vid Göteborgs IT-universitet Bo Dahlbom tycker att det är en dålig idé att satsa på Smartboards.

”Skolan skall använda den IT som används i arbetsliv och samhälle, inte
investera i särskilda, dyra pedagogiska hjälpmedel, som inte näringslivet självt
anser sig ha råd med och som sedan står och samlar damm.” Läs mer här>>>

Målet är ju att vi skall verka i den riktiga verkligheten och inte skapa en skola som befinner sig i ett eget universum.

Alltid när det handlar om skola och pengar så är det viktigt att prioritera. Smartboarden kanske har blivit billigare men man får fortfarande många bärbara datorer för samma pengar som man får EN smartboard. Då tycker jag att det är lätt att välja.





I ett drömklassrum kan jag mycket väl tänka mig en Smartboard men mål nummer ett är bärbara till varje unge. En projektor räcker långt även utan en Smartboard.

I en kommentar skriver Henrik Widaeus att prioriteringsordningen bör vara följande.

1. En bärbardator till varje pedagog
2. En projektor och schyssta högtalare i varje klassrum
3. Bärbara datorer till eleverna (1:1 eller på annat sätt)
4. Andra attiraljer som smartboards, wacomplattor o dyl

Jag håller med!

Tänk Om

I slutet av förra terminen trillade det ner en inbjudan till Rektorsakademien i mailen. Jag fick möjlighet att delta i uppstarten av ett nytt projekt som heter Tänk Om. Det är ett samarbete mellan rektorsakademien och Apple.

Läs mer om Tänk om här>>>

Läs mer om Apple och skola här>>>

Vad det handlar om är ett paket där en skola som väljer att gå en till en och väljer Apple som leverantör på köpet får utbildning och hjälp att förändra sitt arbetssätt så att man får ut största möjliga nytta. För att sköta utbildningsbiten samarbetar man med Rektorsakademien som i sin tur samarbetar med 14 pedagoger runt om i Sverige.

Det är i denna delen som jag och mina 13 andra kollegor kommer in. Att få träffa alla dessa goda, kreativa pedagoger var mycket roligt och inspirerande. Deras bloggar har man ju varit inne och läst många gånger. Att få vara en del av detta nätverk känns som en stor ära och är otroligt givande. Detta är ju människor som lever som de lär. Samarbete och delande av kunskap och kunnande funkar alldeles utmärkt med hjälp av Twitter, Facebook och mail. Jag längtar verkligen efter nästa träff och första uppdraget.

Att jag lär mig massor och dessutom får chans att dela med mig av det jag lär mig känns som en stor ynnest. Hoppas att det är många därute som vill Tänka Om...

Läs mer på Skolväskans blogg>>> där Joachim Thornström som är IKT-pedagog i Ystad kommun delar med sig av sina tankar efter första mötet.

Även Lars Johnsson från Falkenberg ingår i nätverket och har en mycket intressant blogg att följa inte minst då han är verksam vid en skola som kör 1 till 1. Läs om vad man inte längre gör när alla har dator. Ganska stora förändringar både arbetsmässigt och ekonomiskt kan jag tänka.

Förändring händer

Fantastiska fakta och en tänkvärd slutkläm. Ja filmen är 8 minuter lång men så bra att det är värt tiden. Den handlar om något så viktigt som nutid, dåtid och framförallt framtid.

Förändring händer...... NU!

Informationsflödet är gigantiskt. Så får du koll!

Flödet är gigantiskt och kan ibland kännas övermäktigt. Var skall man börja? Hur gör man för att inte missa något viktigt? Måste jag vara inloggad jämt?
Nej gudskelov inte.
Det finns ett knippe verktyg som man kan använda för att skaffa sig överblick och hålla sig ajour med vad som händer på nätet.
Lösningen på problemen stavas RSS och är inget man behöver fördjupa sig så där vansinnigt mycket i. Annat än hur man använder det. RSS gör så att man får ett meddelande och en sammanfattning så fort en sida man följer uppdateras. Sina RSS flöden kan man samla på ett ställe och snabbt ögna igenom rubriker från flera hemsidor och se om man hittar något som intresserar.
Själv använder jag i första hand igoogle för detta men man kan använda sin vanliga webbläsare eller google reader. I Fronter kunde man lägga in RSS-flöden. Det finns alltså massor av möjligheter att hålla sig informerad. Risken är ju som vanligt att det blir väldigt splittrat. Tipset är att välja en plattform och bygga där. Google reader eller igoogle är mitt bästa tips då kommande google wave säkert kommer att integrera dessa på något sätt.
Prova och du kommer att känna att kollen ökar.
Andra verktyg jag kan rekomendera är Superstart samt webbläsaren Flock. Vilket du än väljer så ökar kollen.
Lite mer kött på benen? Se filmen.