Jag vet inte riktigt hur det gick.

Så har man stått och snackat för kollegorna igen. Jag vet inte riktigt hur det gick. Det hade varit skönt med en totalt ärlig men välvillig människa att prata med efter för att få reda på vad som var bra och vad som inte var det. Det var nog bara sådär tror jag att de tyckte. Men det kanske inte är de egna som man skall prata inför. Man lär ju inte bli profet i sin egen hemstad som det heter. 

 Nu är det gjort iallafall. Skönt!

Jag kastade mig genast in allt det andra som skall göras. Kom idag att tänka på att jag faktiskt har samma förberedelsebehov som alla andra fast inte lika mycket tid somm alla andra. Detta eftersom det är en hel del annat som jag måste fixa vid uppstart. 20 datorer som skall hitta sina ägare. Nätverk som skall justeras. CD-skivor som skall ordnas fram. Fronter som krånglar. 

Märkte helt plötsligt att jag sprang i korridoren. Varför? Ja inte är det nyttigt att stressa så i alla fall. Gick upp till badet och åt en glass istället. Bra för själen. Imorgon skall jag ta det lungt och bara lyssna.

Gäsp. Jag kommer att bli tokig efter ett par timmar. 

Snart kommer eleverna. Då blir det åka av.