Björklund och sanningen del 34 (eller nåt).

I efterdyningarna till SR:s granskning av Björklunds tveksamma användning av statistik skriver Lotta Fogde i DN.

Att:
"Jan Björklunds karriär i bästa fall bygger på medvetet vilseledande användning av statistik. Den bild av tillståndet i svenska skolor som Björklund målat upp stämmer enligt de granskande journalisterna dåligt med verkligheten. Ändå har den fått starkt fäste och utgör i dag den självklara fond mot vilken skolpolitiken debatteras."

Läs hela texten här>>>

Alla i sverige är alltså överrens om att svensk skola har problem. Fast det egentligen är ganska så bra. Det handlar altså om marknadsföring. Det viktiga är inte vad du är det är vad du synes vara.

Luktar reklambranchen lång väg tycker jag.

Jag tycker också att svensk skola har problem. Det som jag och Björklund inte är överens om är vilka dessa problem är.

Jag tror att det stora problemet är inriktningen mot starkare betoning på lätt mätbara kunskaper. Vi har idag ett kvalitativt bedömningssystem. Då är det självklart svårare att bedömma än i ett rent kvantitativt system. Om rättvisa är viktigare än kvalitet så är det dags att ändra system med en gång.

En ytterligare komplikation i sammanhanget är att den fackliga organisationen som främst organiserar gymnasie och högstadielärare. Nämligen LR. De driver de frågor som Björklund driver. På LR:s kansli måste de mysa ordentligt de har idag skaffat sig stort inflytande över politiken i skolfrågor.

En av deras käpphästar är att lärare skall vara utbildade. Detta är för mig problematiskt. Så många utbildade lärare är kassa. Det är alltså ingen garanti att läraren är bra bara för att den har utbildning. Detta är ett problem som landets lärarhögskolor måste lösa. Problemet ligger dock inte bara hos lärarhögskolorna. Den rekryteringsbas som högskolorna har idag är den de förtjänar med tanke på de löner som kommunerna betalar. Detta betyder att de som väljer att bli lärare är antingen idealister eller de som inte dög till annat.

Så skall det inte vara. Självklart skall det vara lönsamt att studera. Det är inte rimligt att målaren som målar om skolan jag jobbar på tjänar mer än vad jag gör och samtidigt är tio år yngre. Är det rimligt att 4,5 års utbildning på universitet/högskola lönas på det viset. Har målaren för hög lön eller jag för låg?

Personlig fallenhet måste in som ett urvalsinstrument vid intagning till lärarhögskolan.

LR måste börja fokusera på rätt saker. Se till att höja våra löner samt fundera på morgondagens skola istället för att drömma om en gammal folkskola som inte var så särskillt romantisk i realiteten ens när det begav sig.

Vad vi behöver är en skola starkt förankrad i morgondagens samhälle. Vi vet ganska väl vad som kommer att behövas men undervisar inte så.

För övrigt anser jag att IT-avdelningen gräver sin egen grav. Lagring över tilldelade 400 MB kostar 400 kr/GB.
Mina elever har 8GB i telefonen. Jag köper en extern hårddisk istället och får 400GB för 800 kr. Men vänta vad skall vi med IT-avdelningen till då? Vi har ju precis avskaffat det de fanns till för. Det var ju meningen att de skulle sköta vår lagring.
Ur led är tiden.....

Mobbing på nätet

Mobbing.
Det är ett alltid lika viktigt ämne. Vi vuxna borde alla prata med våra barn om hur man beter sig på nätet.

PC för alla har skrivit en artikel i ämnet som är läsvärd.

Läs här>>>

Verktygen

Hur mycket tid lägger vi i skolan på att lära eleverna att använda de verktyg som de kommer att behöva kunna?
Hur mycket tid lägger vi på att lära eleverna att skriva med penna på papper? Jämför detta med hur mycket tid vi lägger på att lära dem att skriva på tangentbord.

Tänk dig en utbildning till konstruktör. Idag sker i princip uteslutande all tillverkning utifrån datorn. Man skapar komplexa maskiner i avancerade CAD-program informationen går ut till maskinerna som sätter ihop delarna. Det är detta som vi är bra på i Sverige idag. Hög produktivitet. Tänk dig då vidare att den utbildning vi tänker oss sker uteslutande med ritning på papper med blyertspenna.

Så ser det ut i svenska skolor idag. Vi lär barnen gårdagens teknik fast de skall jobba med morgondagens.

Vi kan ju inte fortsätta så. Eller hur?

Vad krävs det då för att förändra detta.Ett flertal saker behöver förändras. Vissa är lätta att ändra på andra svårare.

Steg ett. De lätta sakerna. Att köpa in datorer till alla sveriges skolbarn och deras lärare. En bärbar per person varken mer eller mindre. Vi har 935 000 elever i grundskolan och det är väl lämpligt att börja där. Den som skall köpa så många datorer lär få ett bra pris. Om vi räknar högt och tänker oss en bärbar för 4000 kr hur mycket kostar det då?

Vi pratar en engångskostnad på i runda slängar 4 miljarder som sedan kanske årligen måste kompleteras med en halv miljard. Mycket pengar? Ja visst men se det som investeringar istället för kostnader. Det är sådana här satsningar som måste till för att Sverige skall kunna fortsätta vara ett av världens rikaste länder.

Hur mycket köper vi pennor för idag?
935 000 elever gånger 6 pennor per år kostar i runda slängar 2 miljoner. Detta bara på blyertspennor. Papper ingår förstås inte. Inte heller transporter och miljöförstöring. Det är med andra ord inte billigt.
Stor skillnad? Ja men gårdagens teknik är alltid billig. Är det rimligt att fortsätta med blyertspennan bara för att den är billig. Skolan arbetar med framtiden och bör alltid ha detta med i beräkningen. Visst kan det vara kul med de som kör med häst och vagn men den bilskola som har enbart hästkörning på utbildningsprogramet är ju tokfel ute.

Den svårare nöten att knäcka är alla dessa lärare som undervisar på ett gammalt sätt. De tycker sig inte kunna hantera dagens verktyg. De behöver utbildas när det gäller hur man använder datorn rent praktiskt. Men även metodik och pedagogik kan behöva fräschas upp. Det stora misstaget man gjorde med LPO 94 var att man inte fick lärarna att fatta att det gamla inte dög längre. När man lämnar ett kvantitativt bedömningssystem för ett kvalitativt så är det ju bra om alla fattar det. Eller? Idag skriver vi 2008 och många i den svenska skolan mäter med samma måttstock som innan. "Du hade 75 % på provet och får VG". Problemet är att det inte fungerar så i ett kvalitativt bedömningssystem.
Jag får ofta frågan av elever är detta en G-fråga eller VG-fråga? Mitt svar blir då "det beror på hur du svarar". Eleverna hatar mig när jag säjer så (tror jag). De vill ju har ett rättvist och mätbart system. "Han skrev ju inte lika mycket som mig varför får han bättre...."

Han skrev bättre!

Så kom igen.....
Kom in i matchen!

Lagring. En mänsklig rättighet?

Fick idag påstötning om att rensa i hemkatalogen. Det skulle finnas 16 000 GB sparat i min mapp på servern. Jag funderade ett slag på hur mycket det skulle kunna tänkas vara egentligen. Nu visade det sig bara vara 16 GB. Det räckte för att hamna på första plats i lagringsutrymmesligan i den östra delen av kommunen. 16 GB.... Är det mycket?

Nej det är det inte om du jobbar med multimedia. Ljud, bild och video tar plats. Nu har jag ju för all del två externa hårddiskar som är ganska välfyllda för att inte i onödan belasta hemkatalogen.

Hur mycket tycker IT-enheten att man bör klara sig med?

400 MB!

Mina elever har mer plats i sina telefoner!

Som jag ser det så kan vi använda informationen om mängden lagrat som ett intressant mått på hur väl lärarna har anpassat sig till det arbetssätt som krävs för att ge eleverna de kunskaper de behöver i framtiden. Se skola 2021 t.ex.

En lärare som använder mindre än 400 MB kan ju knappast ha märkt att vi är mitt i en digital revolution. Vi måste lämna overheadträsket och lära eleverna att datorn är ett kreativt verktyg. De gör ju inte som vi säger utan som vi gör! Under 400 MB tyder på dålig kreativitet!

Sabbade datorer

Hur gör man för att eleverna skall vara rädda om datorerna? Jag försöker att bygga relationer till eleverna så att de känner att det tar emot att sabba då det drabbar mig. Givetvis når man inte alla men...

Den senaste veckan har fyra datorer blivit förstörda. Det är löjligt små plastbitar som bänds loss och sedan stoppas in i cd-spelaren. Varför? Onödigt och dumt.

Vad är drivkraften bakom sådan destruktivitet? Jag blir orolig. Det måste ju betyda att vi har elever som mår dåligt. Varför annars förstöra?

Jag får extra jobb. Pengar till nya datorer får gå till att ersätta de som blivit förstörda. Allt sammantaget leder det till en tråkigare skola.

Jag har länge varit stolt över att eleverna på Killebäckskolan varit så duktiga på att hantera datorerna på ett bra sätt. Facit de tre senaste åren är ett tiotal söndriga möss. Jag hoppas att dett inte är ett trendbrott. Jag har mailat alla elever och hoppas att det därmed tar slut.

Jag hoppas.....

IT-slöjd eller digital kompetens?

Frågan är egentligen om den digitala kompetensen skall in i skolans styrdokument. Det är ju egentligen en "ickefråga" då högre instans redan nämner det i sina dokument.
På EU nivå är det redan ett faktum.

"Att säkerställa tillgången till informations- och kommunikationsteknik för alla
Den ökande användningen av informations- och kommunikationsteknik i samhället har inneburit
stora förändringar av arbetssättet i skolor, yrkesutbildningsinstitut och andra utbildningscentrum, på
samma sätt som den har förändrat det sätt på vilket många av Europas invånare arbetar.
Informations- och kommunikationstekniken blir också allt viktigare inom öppen inlärning och
virtuell undervisning. När det gäller utbildningssystemen, kommer förmågan att anpassa sig till den
snabba utvecklingen och behovet av fortsatt konkurrensförmåga att fortsätta att spela en viktig roll.
Det kommer dessutom att behövas flexibilitet för de enskilda individerna, om de skall förvärva
IKT-kunskaper livet igenom."


"Att engagera lärare och utbildare
Även på denna punkt fastställdes ett mål i Lissabon, nämligen att alla lärare som behöver detta skall
kunna använda Internet och multimedieresurser före utgången av 2002. Alla medlemsstater
erkänner att det är viktigt att lärare får fortbildning av god kvalitet. Detta har nu blivit ännu
viktigare, då nya pedagogiska frågor uppstår kring hur man kan uppmuntra folk att utveckla de
särskilda färdigheterna att använda IKT i inlärningsprocessen, som till exempel att välja relevant
information, analysera den och sedan omvandla den till kunskap och färdigheter. För lärare gäller
frågan inte bara uppkoppling och utbildning utan även att de får ständig tillgång till färdigheter och
ett urval programvara av god kvalitet, så att IKT införlivas i deras dagliga rutiner."

Allt detta är alltså redan beslutat på EU nivå 2002. Läs här>>>

Kan då den svenska skolan ignorera detta i sina stydokument. NEJ.
Nu ägnar man ju för all del en hel del tid och pengar på att förändra den svenska skolan i takt med tiden. Myndigheten för skolutveckling ligger bakom satsningar som PIM och sajten IT för pedagoger.

Man har även tagit fram en strategi för IT i skolan.

Vad är då hindren? Ja det är enkelt att svara på. Lärarna!
Dåligt med intresse! Kanske den mest avgörande faktorn.
Dåliga IT-kunskaper. Man lär sig ju inte det man inte tycker är roligt (viktigt att komma ihåg som lärare).

Hur kan man då förändra det. Där anser jag att det är avgörande att signalera att IT är viktigt. Hur gör man det? Jag vill visa på en enda viktig punkt. Vilket kunskapsintensivtföretag idag kan man börja en anställning vid utan att få en egen dator. Jag skulle tro att det bara är möjligt inom skolan.
Att utrusta varje lärare med en egen, bärbar, dator är steg ett. Det signalerar att här använder vi datorn som arbetsvektyg.
Utan verktyget så kan vi prata IT hur mycket vi vill. Inget kommer att förändras.

Det gör mig ARG

Ny webbläsare från Google

Det händer mycket hos Google! 

Nu har de släppt en betaversion av deras nya webbläsare. De lyckades att komma ut innan Microsoft fått ut sin nya variant av Internet Explorer. 

Jag har provat och måste säja att det är helt OK. Funkar bra och känns intuitivt och lättförståligt. 

Kommer de att lyckas rubba IE? Ja varför inte? 

Testade om även Fronter fungerade och tänka sig det fungerar.

Jag har provat en del andra webbläsare tidigare men då har det inte känts lika enkelt att byta. Det har liksom inte varit någon poäng med det. 

Google Chrome har funktioner som gör det värt att byta! Testa själv vet jag...

http://www.google.com/chrome

Ny lärplattform?

Förändringsbenägen eller "vem snodde osten?".

Det enda vi kan säga om framtiden med fullständig säkerhet är att vi ingenting vet!

Smaka på den....

Vem snodde osten heter en bok av Spencer Johnson
Förlag: Brain Books



Man kan väl säja att summan av kardemumman är att den som väljer att se förändring som en möjlighet istället för ett hot är den som kommer att lyckas bäst.



Det ligger ju faktiskt mycket i det.



Nu glunkas det om ny upphandling av lärplattform i Lunds Kommun. Jag väljer att tycka att det är kul. Tänk att få lära sig en ny plattform. Kanske till och med vara med och påverka dess utformning. Det kommer ju att innebära nya kul utbildningar och massor av kul skapande. Det som redan är färdigt och inlärt är ju bara erfarenheter som man kan ha nytta av. Jag tycker inte att det är roligt att använda samma prov som jag hade förra året. Då avstannar kreativiteten. Process är ett mycket roligare ord än produkt. Eller hur?



Jag förstår givetvis att en hel drös av mina kollegor kommer att tycka att förändring inte kommer att vara kul. En del kommer glatt att säja "tur att jag inte lärde mig Fronter. Jag skiter i denna också". Men jag tror att det är de som är loosers. De hamnar ohjälpligt efter och kommer antagligen alldrig att komma ikapp.





Vem snodde osten?

Vem bryr sig om det jag är ju på jakt efter ny ost. Inte gammal!

Hoppsan. Världen förändras och skolan med den....not!

Om det som säjs i denna film stämmer så har skolan i USA ett problem. Men vänta hur är det i Sverige då? Jaaa Björklund har gjort stora delar av lärarkåren glad med rätten att beslagta elevernas mobiltelefoner.
Är det en bra idé?
Nej jag tycker inte det. Vi borde uppmuntra eleverna att använda all teknik som de bara kan lägga händerna på. Skolan skall ju vara frammåtsyftande heter det. Då måste vi försöka lära eleverna att åtminstånde utnyttja den teknik som finns tillgänglig idag.
Maskinskrivning var ett eget ämne en gång i tiden. Dagens elever kommer att skriva massor på tangentbord och emellanåt enstaka lappar för hand. Ändå tycker lärarna att en vacker handstil är viktigt. Uppsatser skrivs för hand. Punkt slut.
Eller som en lärare uttryckte det. Om de har med sig sina bärbara vet jag ju inte vad de gör på den. Men hallå. Hur vet du vad som sker i deras huvuden idag. Jag är övertygad om att de tänker på annat än lärarens undervisning allt som oftast.

Se filmen

Härliga elever

De är bara för goa. De vill inte att vi skall prata mer EU nu. De vill ha "livskunskap". De verkar vara omättliga när det gäller att prata om hur vi är mot varandra och varför livet inte är så enkelt som det är på film. Alla vill bli älskade men ingen vågar egentligen.


Det är ju inte underligt att Facebook går bra. Det mesta finns i olika tester eller funktioner. Är du en bra älskare? Gör testet..... 10 frågor senare vet du svaret. Min generation gjorde samma test i Frida och Vecko revyn. Nu är de interaktiva.


Var jag finns i hackordningen går att utläsa i procentsatser. Kul? Svaret är ju ja om du hamnar högt i rankingen men knappast om du inte ens kvalar in i kategorin "better hair".
Utanförskapet kan bli vansinnigt tydligt.





Bra eller dåligt? Jag vet inte. Det är väl egentligen inte så stor skillnad jämfört med hur det alltid har varit. Bara tydligare. Hackordningen har alltid funnits där. Hierarkierna är inte nya bara uttryckssätten.

Men kanske gör det att det är tydligare även det mera smärtsamt att inte få vara med i toppen. Då blir Livskunskap desto viktigare att läsa i skolan. Fast jag kallar det för SO.