Ett kreativt möte

Igår fick jag besök av en gammal elev. Nåja inte någon av de elever som jag haft i mitt normala schema att träffa men en av de där som jag haft vid något enstaka tillfälle när jag varit inne och vikarierat. En av de där som man säger hej till i korridoren och som man vet namnet på.
Det var ett mycket spännande besök. Hon ville intervjua mig om "hur skolan dödar kreativiteten".
Inte för att jag visste vad jag skulle kunna bidra med men inte säger man nej när en gammal elev behöver hjälp...
Det blev ett fantastiskt givande samtal. Hög nivå och stora drag. Tchaikovsky till Picasso till Da Vinci till Jobs till Björklund.
Så spännande och jag måste säga att jag tror att det gav mig mer än min gamla elev.

Vad krävs det för att få en skola som är mer kreativ? 

Vi var nog ganska överens om att det handlade om att befria sig från ett antal regler och måsten. Men framförallt att ändra värderingar. Det finns i skolan en hierarki som är ganska obehaglig. Det finns två typer av ämnen, teoretiska och praktiska. De teoretiska är av tradition "finare" med en speciell VIP-nivå för svenska, engelska och matematik. Jag ställer inte upp på den uppdelningen eller värderingen.

Inget ämne existerar i ett vakuum. 

Kunskap är vacker och värdefull i så väl slöjd som i matematik. Ibland är det till och med samma kunskap fast med olika tillämpning. 
Tack för en mycket spännande samtalsstund! Det gör jag gärna om.