 |
  Some rights reserved by RambergMediaImages |
Vi lever i en värld där vi vant oss vid att ständigt vara nåbara. Vi är ständigt uppkopplade till nätet med tillgång till all möjlig information som mänskligheten samlat. Detta gäller nästan alla i vårt samhälle. Har du ett arbete som är kunskapsintensivt så är datorn definitivt ditt verktyg.
Det är snart sagt bara ett ställe där vi fortfarande måste motivera varför detta verktyg överhuvudtaget skall användas.
Skolan!
Ärligt talat har jag väldigt svårt att förstå det. För mig framstår det som lika absurt att forska på vad datorn skall användas till i skolan som att forska på vad pennan skall användas till i skolan.
Både pennan och datorn är ett universellt kreativt verktyg!Pennan kan visst få finnas kvar i skolan. Man behöver inte kasta ut den. Den kan finnas med som ett komplement. Den kostar idag nästan inga pengar och kan användas både konstnärligt och för enklare uppgifter. Men den är ett komplement.
Likadant är det med böcker. Visst skall de finnas kvar. De är för all del dyra och inte särskilt väl uppdaterade. Men romaner och serier kan visst med fördel läsas i bokform. Så visst skall de finnas kvar som komplement till internet och digitala källor.
Men faktum kvarstår. Den verklighet som våra elever skall ut och arbeta i är digital.Det är de digitala verktygen och källorna som är och kommer att vara de primära. Då är det där utbildningen skall lägga tyngdpunkten.
Om det är bil man skall lära sig köra så håller det inte att lära sig ta hand om hästar.
Krångligare än så är det inte för mig....
Inlägg
1 kommentar:
Jag arbetar som forskare i datalogi; så värst mycket mer IT än så blir det inte kan man tycka.
Vad använder jag då datorn och IT-stöd till i mitt dagliga arbete? Jag kör en klient mot kalendersystemet, för där bokar alla möten. Jag kör en mailklient för dit skickar alla administratörer formulär som jag måste fylla i istället för att ägna mig åt kärnverksamheten (så på den fronten har vi tyvärr samma situation som lärare i lägre årskurser). För extra bonuspoäng så kan inga formulär fyllas i online utan allt ska skrivas ut på skrivaren, fyllas i med penna och skickas tillbaka via internposten. Jag använder google maps på telefonen de fåtalet gånger per år jag är inom landet men inte hittar vägen till ett möte. Jag har samma lista över saker jag ska göra både i telefonen och i datorn.
Inget av ovanstående har egentligen speciellt mycket att göra med mitt egentliga arbete: forskningen. Så hur kommer datorn in i själva forskningen då? Ja, vi skriver uppenbarligen forskningsartiklar på datorn, så i den meningen är den en väldigt praktisk skrivmaskin. Jag söker efter artiklar och skriver sedan ut dem på papper om jag tror de är intressanta och/eller relevanta efter att ha skummat abstract+conclusion. Det händer att jag programmerar, ibland för att förstå problemet jag vill lösa bättre och ibland för att implementera lösningen på problemet, men så värst många timmar per år handlar det inte totalt sett om.
Så vilka verktyg använder jag då de återstående tre fjärdedelarna av min forskningstid? I första hand whiteboard, i andra hand papper och penna. Jag har genom åren lärt mig att det nästan alltid lönar sig att tänka efter före: tiden som läggs på arbetet med papper och penna har man oftast igen snabbt när man väl sätter sig vid tangentbordet.
Missförstå mig inte -- jag tycker man ska använda IT-hjälpmedel där det passar och fungerar i undervisningen. För små barn är det tydligen motoriska problem som ställer till det för att lära sig skriva - datorn passar perfekt där. Däremot löser det inte de andra problemen -- innehållet i kurslitteraturen kommer inte magiskt att uppdateras snabbare för att den är i "digital form": rimligtvis var manuskriptet till den tryckta kurslitteraturen i samma form. Uppdateringarna kommer inte bli billigare än tidigare trots att tryck-kostnaden försvinner för förlagen; på något märkligt sätt lyckas de motivera att det är dyrare att ge ut e-böcker än pappersböcker, och det är slutkunden som får stå för notan.
Skicka en kommentar