torsdag 3 februari 2011

Fantasi är grunden kreativitet frukten.

Fantasi är grunden kreativitet frukten.
Fantasi är grunden kreativitet frukten.
Fantasi är grunden kreativitet frukten. 
Fantasi är grunden kreativitet frukten.

Låt stå!





Tack Annette

tisdag 1 februari 2011

Världens bästa skola

World P.E.A.C.E
By JasonDGreat

Om vi skall ha en vision för Sveriges skolor vad skall det då vara? Egentligen är det väl ganska självklart.

VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

Problemet är väl då att komma överens om vad som är världens bästa skola. Rimligtvis så är det viktigt att fundera över framtidens behov eftersom det är framtiden som går i skolan. Jämförande undersökningar i stil med PISA och andra kanske inte är sååå spännande då eller hur....  De kontrollerar saker som man kan mäta över lång tid och som man har mätt över lång tid. Det är för all del intressant att jämföra och historia tycker jag är jättespännande MEN det har ganska lite med framtiden att göra. Jag menar om man väljer pensionsbolag enbart på att de har haft bäst avkastning de senaste 15 åren så riskerar man att bli lurad.

Historia och framtid är självklart sammanlänkat genom nuet men det är inte så att det är så att de som historiskt sett har varit viktiga som självklart kommer att vara betydelsefulla i framtiden. 

Hur gör man då för att se in i framtiden? Egentligen är det kanske inte så svårt. Man tittar på det man kan överblicka och försöker se trender.
Att Internet och datorn i alla dess former har förändrat vårt samhälle ganska genomgripande är ingen stor nyhet. Att detta kommer att fortsätta är inte heller någon högoddsare.
Att vi har lämnat ett samhälle där det viktigaste var att komma i tid och där alla var utbytbara i en fabrik organiserad enligt det löpande bandets princip är helt klart.
Framtidens arbetare kommer inte att ägna sina dagar åt monotont kroppsarbete. Herregud det gör väldigt få idag redan. Industriarbetarna är snart lika många som bönderna.
Nej framtidens arbetare kommer att jobba med helt andra saker. Kommunikation, design och sälj kommer däremot att sysselsätta fler.
Hur skall en skola som har detta som framtidsscenario organiseras? Att vi kan ändra om rejält i vilka ämnen och vad vi väljer att fokusera på känns givet.
Slöjd? Mmmm kanske om fokus läggs på skapande, design och kreativitet. Nej om det är inriktat på fel saker.
SO. Ja om det handlar mindre om årtal och mer om att förstå världen.
ALLA ämnen måste ifrågasättas och organisationen i OLIKA ämnen som inte kommunicerar med varandra kan vi väl släppa. 
Världens bästa skola handlar om kreativitet. Skapande. Om att ge elever en självkänsla och verktyg att förverkliga sina drömmar. Är det möjligt i Sverige? SJÄLVKLART!!!
Det är bara att sätta igång. Nästa lektion startar vi ett projekt som spänner över hela världen. Det är mina barn värda. Och dina.

tisdag 11 januari 2011

Betyg och bedömning. Är det så svårt?

Grade cutoffs

Ja det är det!
Att göra bedömningar är svårt. Både de summativa och de formativa är svåra att göra. Vi gör dem hela tiden som lärare. Oftast dock i klassrummet med vårt kroppsspråk eller med vad vi säger. Men vid minst två tillfällen per termin gör vi det dessutom skriftligt.
Man kan ju tycka att lärare borde vara ganska bra på detta då. Svaret på det är väl nja....
Allt för ofta gör vi ju bedömningar som är grundade på fel saker.
Betygskriterierna är för allt för många lärare ett ganska okänt område. Inte så att man inte läst dem. Det skulle ju vara tjänstefel. Men att man inte förstått och sedan bedömer efter dem är nog allt för vanligt.
I grunden ligger att man inte på ett bra sätt förankrade det skifte i kunskapssyn som LPO 94 innebar.
Senast i raden av skolor som får bakläxa på det här är Sundsgymnasiet i Vellinge. Nu menar jag inte att de är unika på något sätt. Jag tror att detta är bara allt för vanligt. Nya lärare som landar på sitt första jobb anpassar sig till den rådande skolkulturen och faller snabbt in i det sätt som råder ute i skolorna.
Det är helt enkelt den gamla kunskapssyn som regerar i den svenska skolan som är boven. 
Björklund och massor av andra hjälper till att bevara detta konstiga faktum genom sitt snack om flummskola och genom att påstå att motsatsen är kunskapsskola.

Låt oss nu hoppas att den nya läroplanen lanseras med buller och bång och att man mycket tydligt förklarar för sveriges lärare vilken syn på kunskap som skall ligga till grund för våra bedömningar. Flummigt är det inte hur många gånger Björklund än säger det. Vem vet han kanske kan lyssna själv och lära sig något på kuppen. Det roligaste i allt det här är att han säger en sak och åstadkommer en läroplan som är precis lika flummig (i positiv bemärkelse) som LPO 94. Kunskapssynen ligger fast. Men bedömningshjälpen är lite bättre. Det är bra. Men snälla snacka mindre kunskap om ni inte definierar vad ni menar.

onsdag 29 december 2010

Ledarskap och fokus på det som fungerar



Läser en sak i DN som får mig att tänka lite.

Framgångsrika skolreformer har, hävdar Michael Fullan, haft ett fåtal tydliga mål och drivits med tydligt stöd från den högsta politiska ledningen. Men de har inte varit ensidigt toppstyrda utan i hög grad byggt på att rektorer och lärare varit medskapare av det nya. Lokala politiker, rektorer och lärare har involverats i ett gemensamt projekt som handlat om att identifiera vad som fungerar och vad som inte gör
Vad som funkar verkar det vara ganska dåligt med koll på i svensk skola. Man kan faktiskt undra varför det är så. Dels beror det ju på att vi är ganska dåliga på att berätta vad vi gör i skolan. Vi har ett gigantiskt kommunikationsproblem där. Skolan ser ju inte ut idag som den gjorde för trettio år sedan. Dagens föräldrar känner inte igen sig. Den skola de gick i var inte målstyrd utan betygen fördelades efter normalfördelningskurvan.
Den som kunde boken utantill fick femma. Det var en till viss del lättare skola att genomskåda. Det var väldigt tydligt vad som krävdes. 
Jag har haft många förvånade och arga föräldrar på föräldramöte när jag hållit upp läroboken och sagt "kan du allt som står i denna så har du godkänt". Det borde ju enligt den gamla referensramen vara MVG.

Ett problem vi har att brottas med är att kontakten med forskningen är väldigt svag i svensk skola. Eller om det kanske är tvärt om?
Forskningen kanske har väldigt dålig kontakt med svensk skola? 
Mycket av diskussionen inom lärarvärlden de senaste 100 åren (eller om det bara är 20) handlar om dalande status och löner. Väldigt lite i jämförelse har handlat om lärande och vad som funkar. Som om det var så att vi redan visste det och nu bara hade att förvalta. Men så är det ju inte.
Skolan måste hela tiden vara på tårna och fundera över vad vi gör och varför. Vilka kompetenser är det som behövs i morgon och tiden där efter.

Hur blev det så? Detta behöver vi ändra på. De som skall leda förändringen är så klart rektorerna. Kan de det? Har de koll på vad som är viktigt i morgon och den senaste forskningen. Jag tror inte det. Den normale rektorn är i mångt och mycket en förvaltare. Den ojämförligt viktigaste uppgiften som en rektor har är att klara budget. Nu menar jag inte att detta är oviktigt på något sätt men DET VIKTIGASTE kan det väl ändå inte vara. Nog borde man kunna ha ekonomer som sköter den biten.
Det VIKTIGASTE borde vara det som heter pedagogiskt ledarskap. 

Och om de nu har koll på den senaste forskningen vad säger den då? Ja självklart en massa konstiga saker som inte alls stämmer överens med den skoldebatt som råder i Sverige. Det är inte lätt att jobba på Sveriges största arbetsplats helt enkelt.

Att tidigare betyg är bra innebär inte att ännu tidigare och ännu mer av betyg vore bättre. Skolan kan även få ett övermått av nationella prov och andra krav på utvärdering från central nivå. Utvärdering tar energi. Blir den mycket omfattande undergräver den lärarnas själständighet och förtar deras arbetsglädje. 
Det verkligt viktiga är ett ledarskap från utbildningsdepartementet ned till det enskilda klassrummet som genomsyras av frågor som:
Vad kan vi lära av våra egna misstag? Hur kan de skickligaste lärarnas metoder spridas till andra? Vad kan skolorna lära av varandra och Sverige av erfarenheterna i andra länder?

Vad vi kan konstatera är att vi i Sverige är bra på vissa saker. Det är där vi skall bygga vidare. Inte fokusera på det som andra kan göra bättre. Att kunna skolboken utantill ger kanske höga poäng i internationella undersökningar men är knappast vägen in i framtiden.
Vi har arbetsglädje i svensk skola. Eleverna trivs riktigt bra i sina skolor. Det är knappast negativt. Det tyder på att de ser mål och mening med att vara där. Vad som behövs är mer av öppenhet och nyfikenhet. Att skolan tar klivet från den slutna klassrumsvardagen och ut i verkligheten. Det är så enkelt att ta det steget idag.
IT ger massor av möjligheter att dela och visa. Skapa och skapa om. Det är där möjligheterna för att utveckla svensk skola finns. 

Men det börjar i mötet mellan lärare och elev. Mötet människa till människa. Därför är bra lärare det viktigaste som finns. De skall ha massor av uppmuntran och hög lön. Det är en bra början.

Facebookberoende



Ett av de mest lästa inläggen på den här bloggen är det här "Facebookberoende". Absolut inte för att det är något som är speciellt välskrivet eller klokt. Nej bara för att det är ett sökord på google där jag hamnar hyfsat högt upp i träfflistan. Det är tydligen en hel del där ute som känner att de är Facebookberoende och vill läsa om de skall vara oroliga eller inte.

Till er. DET ÄR LUNGT.
Facebook är INTE en dödlig sjukdom. Det är ett kommunikationsverktyg.

Det senaste året har Facebook gått från att vara nytt och spännande och på allas läppar till att bara vara ett naturligt verktyg. Precis som mailen idag är lika naturlig som telefonen. Den som idag inte har ett konto på FB är närmast lite originell. Ungefär på samma sätt som vissa koketterar med att inte ha TV.
Det betyder ju då att FB inte är en övergående trend utan något som bara är en standard.
Ungefär som mail och telefon. Det betyder samtidigt att det ju är lite tråkigt. Det öppnar för att något nytt kan komma in. Kanske får vi se något nytt och spännande dyka upp under 2011?!


tisdag 28 december 2010

Jag vill att mina barn skall få en bra utbildning















Det är väl inte så konstigt, eller är det det? Problemet är att det inte finns någon gemensam bild av vad en bra utbildning är. Det är mycket snack om att det är kunskap som är viktigt. Mmmmm men vilka. Vad är kunskap då? Detta som filosofer i tusentals år har funderat kring utan att ännu kunna leverera den heltäckande formuleringen.
Att det där som vi brukar kalla för faktakunskaper eller utantillkunskaper inte längre är det som är målet med skolan är väl inte så konstigt. Det betyder inte att fakta inte längre är viktigt det är bara det att vi lever i värld där tillgång till fakta är en obegränsad resurs. Det betyder att utantillkunskap om floder i Halland inte är så viktigt. Att kunna söka, värdera och analysera är däremot viktigare.
I en tid när BOKEN var pålitlig men svår att få tag på så kunde det vara bra med en bank av fakta att ösa ur. Men den tiden är förbi.

Istället kan vi inrikta skolan på att träna färdigheter. Vi lever i en tid och en värld där det är viktigt att kunna se vad som är viktigt. Där vi förväntas fatta beslut. Där vi inte FÅR ett jobb som vi sedan har. Utan en värld där vi SKAPAR oss ett jobb och där vi troligen kommer att få leva med att byta arbetsgivare ett stort antal gånger under livet.

Kreativitet och förmåga att skapa något av våra idéer är framgångsfaktorer. Sådant skall vi träna våra elever i.

Äldste sonen har det senaste året lärt sig otroligt bra och viktiga saker. Inte i skolan då utan på riktigt. Han har sålt Kvällsposten.

Han har lärt sig att möta och hantera många olika sorters personer. Han har lärt sig att ta ansvar. Han har lärt sig värdet av arbete. Han har sett hur han kan påverka vad som händer. Att ett leende leder till fler sålda tidningar än sura miner. Att man för sina pengar kan köpa en fin julklapp till sina föräldrar och på så sätt få känna glädjen i att ge.


Viktiga erfarenheter som man ju önskade att alla elever i svensk skola fick chansen att lära sig. Men i skolan får man oftast lära sig motsatsen. Där är du inte med och påverkar utan blir serverad vad du skall tugga i dig av fakta som du sedan skall rapa upp vid ett givet tillfälle när provet är. Om du varit riktigt duktig på att memorera så får du som tack ett högt betyg.



Gudskelov så kommer det att förändras. Nu med LGR 11 har vi en möjlighet att få alla Sveriges lärare att inse vilken kunskapssyn som gäller. Då kommer man att förändra undervisningen till att göra skolan till ett viktigt ställe för utvecklandet av de ungas förmågor!

Eller det borde bli så........

onsdag 15 december 2010

Gör vi rätt saker


Två dagar med Unikum i fokus.
Mycket spännande input kring hur vi gör lärandet bättre.
Satt igår och snackade med Steve Wretman. Så klart om skola och formativ bedömning. Många skratt och spännande tankar.
Viljan finns det mycket av i skolan.
Problemet är kanske att vi så ofta lägger kraft på fel saker. Inte av illvilja eller dumhet utan av okunskap och tradition.

Utvecklingssamtalen är i grunden missuppfattade. Det har på allt för många ställen blivit ett andra betygstillfälle. En punkt till där vi utför en summativ bedömning.
Det var aldrig det som var tanken. IUP:n skall vara framåtsyftande. Det är grunden och det är helt enkelt en avstämningspunkt och ett tillfälle för formativ bedömning.
Ständigt landar man i att det i mångt och mycket handlar om att vi i skolan måste få alla lärare att förstå och omfatta den kunskapssyn som är grunden för den svenska skolan.
Det kan inte vara en omöjlig sak att få till. Nu med övergången till Lgr 11 är det otroligt viktigt att det blir tydligt vilken grund vi vilar på. Annars kommer det inte att funka.
Vilken syn vi har på kunskap får nämligen genomslag på allt vi gör och hur vi gör det.
Jag är hoppfull. Det är dags nu att ta ett kliv i kunskapsutvecklingen i svensk skola och det börjar med att förstå vilken kunskapssyn som vi alla har att omfatta.

lördag 11 december 2010

Inspiration från Byskolan Södra Sandby



Ett spännande möte med vansinnigt inspirerande lärare och skolledare vid Byskolan i Södra Sandby.
Här finns ett driv och en upptäckarlusta som bär långt ut i världen.

Tina och Ulrika presenterade hur de jobbar med skriva sig till läsning. Men även hur de utnyttjar datorn för att jobba med matematiken. Det finns mycket nyfikenhet och massor av kloka tankar om lärande och kunskap.
Just matematiken har varit ett område man valt att satsa extra mycket på. Matemateket är en mycket spännande satsning. Väl värd ett besök.
Magnus Bokelid berättade om hur man som skolledare kan få med alla på tåget mot en mer spännande och bättre skola.
Egentligen är det inte så krångligt. Det handlar om samma mekanismer om du skall leda en klass eller en hel skola.
Det handlar om att lyfta det som är positivt och fokusera på det. Inte det negativa.

Det som är intressant att notera är att det som varit drivkraften har varit nyfikenhet och en vilja att utnyttja de fördelar som tekniken ger. Inte teknik för sin egen skull alltså utan för att det hjälper lärandet. Självklart kan tyckas. Eller hur.
Jag fortsätter att följa byskolans lärare och skolledares framfart både som förälder och som IKT-intresserad. Nu skall de bara börja blogga om vad de gör så att så många fler kan få inspiration.

torsdag 25 november 2010

Teknikens magi


Underbart uttryckt av Joachim Tornström tycker jag. (sagt under ett webbseminarium)
"vi måste akta oss för att fastna i verktygens magi"

För det är ju så det är. Målet är inte tekniken i sig utan det gäller att ha klart för sig att det är lärandet och lärandet om lärandet som är det viktiga. Hur vi kan utnyttja tekniken för att göra lärandet mer relevant, mer utmanande och verkligt. Målet måste vara att ge eleverna en trygghet i att orientera sig i en värld där all information finns att tillgå. Där tillgång till informationsorienteringskompass (det hittade jag på nu) är den kanske viktigaste kompetensen.

Vi som brinner för det här fastnar ofta i glädjen över att testa nya verktyg och vi är fascinerade av alla de möjligheter som finns.
Men det som verkligen förenar oss är den omvärldsanalys som vi har gjort. Den fasta övertygelsen att skolan inte ger den utbildning som den borde.
Att samhällsförändringen är inne i ett språng och att skolan ännu inte har anpassats till den framtid som vi utbildar våra elever för.

Det handlar om ett skifte i vilka kompetenser som är viktigast att träna. Sverige är ett land präglat av de stora företagen. De som förvaltar och förädlar våra naturtillgångar. Det är INTE där vårt framtida välstånd kommer att grunda sig. Vi måste vidareutveckla och nyuppfinna om vi vill fortsätta att vara ett rikt land. Då är det sådana kompetenser vi måste träna upp hos våra elever.
Tekniken ger oss ypperliga möjligheter till just detta.


Människan är av naturen en ypperlig problemlösare och en social varelse. Vad vi ser nu är inte något nytt utan en återgång till ett mer naturligt förhållningssätt till lärande. En återgång till ett lärande som bygger på nyfikenhet, relevans, engagemang, uppfinnande, skapande och samarbete.
Klosterskolans gamla organisation och syn på lärande är det dags att lämna nu.

onsdag 24 november 2010

En helt ny värld


Kanske är det så att världen kommer att förändras mer än vi tror. Nej vad dumt. Självklart kommer världen att förändras mer än vi tror. Självklart kommer den att förändras på sätt som vi inte kan överblicka och förstå just nu. Det är ju det som är så spännande och som gör att vi är så fascinerade av framtiden.
Men lite vet vi. Att tekniken är en förändrande kraft vet vi. Den ändrar spelregler och förutsättningar. Sådana förändringar är ett genomgående tema i historien.
Det är spännande att fundera över vart vi är på väg.
Vad betyder internet för hur världen kommer att se ut om 20 år? Just nu är nätet fritt. Men med en växande supermakt som Kina så vet vi inte hur länge det kommer att vara så. Eller betyder det att Kina inte kommer att bli den stora supermakten? Är det Indien som tar den platsen? Baserat på kraften i ett fritt Internet?
Men samtidigt kommer mycket att vara som förut. Vi kommer att bo i samma hus och fortsätta att sopsortera och andas och älska.
Men en del kommer att arbeta med saker som vi ännu inte vet att vi behöver och vi kommer att äta annorlunda mat och lyssna på delvis ny musik.
Kanske kan vi några ord på hindi eller kinesiska. Eller så blir det inte alls så utan helt annorlunda.
Men vi får vara med och se de flesta av oss.
Det blir kul!
Nycklar till framtiden.
Det är det vi skall ge eleverna i skolan. Gör vi det med tanke på framtiden?
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...