torsdag 28 mars 2013

Perspektiv på skolan


AttributionNoncommercialShare Alike Some rights reserved by brexians

The most important thing any teacher has to learn, not to be learned in any school of education I ever heard of, can be expressed in seven words: Learning is not the product of teaching. Learning is the product of the activity of learners. John Holt

Fundera på det här en stund. För mig är det här avgörande. Det styr hela sättet man som lärare arbetar. När jag tittar på min egen lärargärning i backspegeln så kan jag ju inte låta bli att le åt hur mycket tid jag har lagt på att fundera på vad jag skall lära ut. Det är för all del inte så konstigt det är ju jag som skall stå där i klassrummet och som förväntas styra upp och leverera dagens lektioner. Men ändå. Perspektivet är så otroligt viktigt för hela processen. För val av stoff. För val av metod. För hur jag väljer att lägga upp det hela.

Man kan hävda att inte en enda lärare har lärt någon elev någonting.

Så vad är det då läraren gör då? Varför behövs det ens lärare? Jo de skapar rum för lärande. Det handlar om att skapa meningsfulla och lagom utmanande rum för möten där våra elever skapar. Om lärande är en process där kunskapen skapas i individen i samspel med andra så får det konsekvenser för skolan på så otroligt många nivåer. Men framför allt får det konsekvenser för vad vi gör i klassrummet. Lust är ett illa sett ord i skoldebatten. Men engagemang är ännu obefläckat. Om vi kan skapa engagemang så kommer det att leda till lärande.

Därför tycker jag att vi låter engagemang vara ledordet för den skola som vi vill skapa! 

Eftersom engagemang är något som bor i individen så måste vi engagera på individnivå. Tänk så många lektioner jag hade gjort annorlunda om jag hade fått göra om dem.

Jag hade en riktigt bra föreläsare i historia under min utbildning. Han sa något till oss som var något i stil med "Gå nu ut och undervisa om det som ni tycker är roligt. Det är det som eleverna kommer att komma ihåg. Det som ni tycker är tråkigt kommer eleverna tycka är tråkigt och det kommer de inte att minnas och då är det slöseri med såväl eran som deras tid." 
Vad han sa var ju egentligen bara att engagemang är så viktigt att det får avgöra vad vi gör och vad vi inte gör i klassrummet.
Det var väldigt bra sagt!



 

2 kommentarer:

femfemman sa...

Håller med dej helt och vill fortsätta tänket lite:
Det allra bästa resultatet blir - och jag talar med erfarenhet av 10 - 13-åriga elever - om eleverna dessutom får välja arbetssätt. Har nu den äldsta åldern och numera är det ingen som föredrar att jag står framför dem och pratar någon längre stund, vilket det var när de var yngre och inte var säkra på sin informationsläsningsförmåga och kommunikativa förmåga.
Man vill jobba på egen hand och om det går välja stoff.... det blir ett bra lärande och ett utvecklande av många förmågor.

Anders Erenius sa...

Men jag är lite intresserad av processen fram till det att du fått detta att fungera. För det är en process. En process där man stegvis ger eleverna inflytande och ökade krav. Det är så kul att se eleverna växa men det gäller att ge "lagom" utmaning :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...