 |
| by kpwerker |
Ibland blir man positivt överraskad. I en artikel i Sydsvenskan skriver man om vad datorns insteg i skolvärlden får för betydelse. Välskrivet utan att driva en vinkling utan man litar på läsarens intellektuella kapacitet att tänka själv. Eller är det så att jag bara är så förvånad över att man inte väljer att trycka in en negativ vinklig vid första tillfälle som ges. Fast det är klart. Rubriksättaren kunde inte hålla sig och slår till med
Elevdatorer höjer inte prestationerna
Men nej det gör det kanske inte om man fortsätter att mäta på samma gamla sätt som man alltid gjort. Eller för all del om man väljer att i skolan jobba på precis samma sätt som man alltid gjort. Detta är för all del ingen nyhet för oss som fördjupat oss i det här ett tag. Det är kanske inte så konstigt heller. Om man löptränar på ett visst sätt och når ett visst resultat och vill förbättra resultatet så räcker det väldigt sällan att bara köpa ett par nya skor. Man behöver ändra hur man tränar. Eller i detta fallet om man lämnar löpningen för att köra F1 bilar. Så kanske man inte förbättrar sin löpning på grund av det. Då kanske resultatet blir fel om det är löpningen man testar av t.ex. i ett nationellt prov.
Det som är intressant här är att man faktiskt på slutet snuddar vid något väldigt viktigt som allt för sällan lyckas ta sig in i dags- eller för all del kvällspressen. Nämligen kunskapssyn.
Lära för betyget eller för livet? Kvalitet eller kvantitet?
Min erfarenhet och det som gör att jag brinner för det här är att jag sett att verktyget dator kan vara ett fantastiskt hjälpmedel för ett djupare och mer kvalitativt lärande. Att eleverna helt enkelt når längre i sin förståelse. Att detta kanske inte gör att de får högre betyg på de nationella proven i svenska, engelska och matte tycker jag inte är alls konstigt. Jag har jobbat med elever i SO och de har haft roligt. Inte i betydelsen roligt som när man ser en rolig film eller spelar ett kul spel. Utan roligt i betydelsen. Engagerad, meningsfullt och krävande. Det betyder ju inte att man automatiskt tar med sig det in i nationella proven. Som man frågar får man ju som bekant svar.
Sedan kan jag tycka att hela diskussionen är ganska befängd. Jag vet inte om någon annan har upptäckt det här men världen svämmar över av datorer. I sopbilar, på kontoren, i kassan på ICA ja överallt är de. Det är den världen vi utbildar våra barn för att hantera och briljera i. Skall vi verkligen göra det med blyertspennor?
En gång i tiden klev man in i framtiden när man klev in i en skolbyggnad. Idag lever de flesta barn och unga ett tekniskt mycket rikare liv utanför än innanför skolans väggar. Är det rimligt att skolan halkar efter?
Att vi lever kvar i forntiden? Jag tycker inte det. Skolan är en del av samhället och skall vara en del av samhället. Inte ett museum.
För övrigt är det lättare framförallt för pojkar att lära sig läsa och skriva med hjälp av datorn. Det kanske är negativt för handstilen men ärligt talat.... När skrev du senast ett brev för hand??????
Inlägg
6 kommentarer:
Är förståelse och kunskap detsamma för dig?
Låter som om förståelse skulle vara något finare än kunskap. Har jag rätt?
torestad.blogspot.com
Hej Bertil! Vilken bra fråga. Jag vet inte om jag har ett färdigt svar till dig. Jag lär mig fortfarande och är inte alls säker på att jag någonsin kommer att bli tvärsäker på nåt. Din fråga är en sådan som får mig att tänka vidare. Vad kunskap är har ju sysselsatt en hel del filosofer genom åren. Men jag skall försöka mig på att förtydliga lite kring vad jag lägger i begreppet förståelse (både för dig och för mig). Som jag tänker mig skaffar man sig kunskaper i ett ämne genom att man tar del av fakta, teorier och modeller. Men förståelse blir då när man sätter samman dessa fakta, teorier och modeller till en helhet och känner att det blir begripligt och meningsfullt. Så ja där finns en kvalitativ skillnad. Men förståelse är ju precis detsamma som kunskap då eller hur? Problemet, som jag ser det, är att vi alldeles för ofta (även jag) pratar alldeles för ofta om kunskap i väldigt svepande ordalag. Som något absolut som vi är överens om. Men vad vi sedan menar med kunskap är ofta ganska olika.
Eller hur ser du på det? Är jag ute och cyklar?
Spännande diskussion det här :)
Jag håller med. Mång begrepp i skoldebatten blir använda så att de helt förlorar sin mening. Visst är faktakunskaper också kunskaper.
Förståelse av ett område når man genom nätverkande kunskapsbitar och måste innebära att man med överblick lugnt kan betrakta hela kunskapsfältet.
Jag har själv farit ut vid många tillfällen och skrivit att faktakunskaper (läs utantill tryck in i huvudet spy upp på provet lärande) har blivit mindre viktiga i och med att internet är ständigt närvarande. Men jag är inte lika säker på det längre. Inte så att jag tror att spy upp på provet är det vi behöver. Utan snarare att i den komplexa informationsvärld vi lever i så är kunskap och då även faktakunskap viktigt. Vi behöver den för att kunna navigera rätt i en komplex värld.
Det som datorn och internet gör är att vi kan använda roligare och mer pedagogiska verktyg för att lära in denna fakta. Att spela kartspel för att på köpet lära oss världens huvudstäder och kartbilden. Det ger större mening än ett papper med hundra huvudstäder på rad.
Det är väl där någonstans jag ryggar inför den skolbild som Björklund målar upp. Med katederundervisning och Hallands floder. Det känns gammeldags. Men kunskap är alltid modernt. Givetvis skall även metoderna och den teknik vi använder i skolan vara modern. Sedan kan man även fundera mycket över vilka kunskaper som är viktiga. Att man alltid har gjort så kan ju faktiskt vara giltigt ibland. Jag läste högt ur Odyseen för mina sjuor. Och motiverade det med att nu skall ni få ta del av en berättelse som unga genom årtusenden har fått höra. Nu blir ni en del av den klubben. En del av historien.
Medan somligt kanske kan med fördel tas bort eller nämnas mindre. Det jag kan känna som en brist jag har sett i skolor är att man delar upp kunskap och sällan knyter ihop relevant kunskap mellan ämnena. Den ena handen vet inte vad den andra gör helt enkelt. Vilket leder till att eleverna inte heller ser helheter och kopplingar mellan kunskap de skaffat sig på olika håll. När jag tänker på det så har nog de bästa lektionerna jag haft varit de där vi målat med breda penslar. Satt samman kunskaper från olika håll. Prövat och diskuterat ideer. Hamnat fel och förkastat för att försöka förstå från ett nytt håll. T.ex försökt se på hur en ekonomi fungerar och vad som händer om man ändrar på förutsättningar. Vad händer om man sänker skatten. Hur påverkar det efterfrågan? Hur påverkar det antalet jobb i offentlig sektor osv i ett oändligt samtal med ett allt mer komplext orsak verkan system på tavlan.
Oj det blev långt och pladdrigt :)
Ja, fakta låter ju trist som ord. Men i verkligheten består ju kunskap till en stor del av fakta, länkade samman.
Ju fler minnesingångar till samma faktakunskap vi får genom olika ämnesperspektiv,
dess tyngre blir kunskapssumman, överblicken och förståelsen.
Tänk vad spännande och kraftfull den mänskliga hjärnan är. Så otroligt kraftfull.
Skicka en kommentar