Nytt tänk är ett måste!

Den gamla hederliga (?) undervisningen är inte vägen framåt. Det som vi kan kalla för kunskapsförmedling är inte aktuellt. Har kanske inte heller någonsin varit det. Hela idén bygger ju på att jag som vet överför min kunskap till den som inte vet.
Tankefelet ligger ju i att fokus ligger på den som överför inte på mottagaren. Det är ju eleven som skall lära. Eller?
Då bör ju fokus ligga på elevens behov. Kunskap kan ju inte överföras. Den måste ju skapas på nytt i varje människas hjärna.
Hur lär vi då bäst? Jo när vi har en känsla av sammanhang. När det jag redan vet kan kopplas till nytt vetande och bilda en ny helhet. Då har vi lärt oss. Detta sker i mötet, diskussionen i krockarna och debatterna. Att läsa i boken (vilket mina elever givetvis gör) får mening först när man diskuterar och prövar det man precis har läst. Då först kan man prata om kunskapsbildning.
Mitt problem är att eleverna inte läser det som de förväntas och därför inte kan delta i disskusionerna. Hur göra ämnet så viktigt att de väljer att engagera sig. Att engagera en tonåring är en konst som heter duga.

Kreativitet

Det är märkligt!
Vaknade med en tanke som gnagde i min hjärna. Kreativitet..... Detta fantastiska som driver världen framåt. Denna urkraft som inspirerar och skapar.
Det som oroade mig var. På vilka sätt bidrar min undervisning till att göra eleverna kreativa?
Bakgrunden var att jag igår träffade en gammal klasskamrat. Idag är hon cirkudirektör. Helt klart en kreativ människa. Min tanke var hur många blivande cirkusdirektörer finns det i min nuvarande klass. Rent statistiskt såklart ingen (det är ju inte världens vanligaste jobb). Men bildligt talat så är det ju den typen av kreativa människor som Sverige behöver mer av. För det är kreativitet som föder våra industrier med inovationer som sedan omsätts i produkter som ställer maten på våra bord.
Så långt hade jag kommit i mina tankar när jag satte mig vid datorn för att skriva detta inlägg. Döm om min förvåning när startsidan dyker upp och jag ser rubriken Utbildningssystemet är motorn i ekonomin. Att samma tanke finns i en annan hjärna vid samma tidpunkt. På bloggen Framtidens lärande skriver Stefan Pålsson i fredags om just kreativitet att
"Kreativitet och reell kompetens, det vill säga förmågan att använda sina kunskaper och färdigheter i praktiken, anpassade efter situationens förutsättningar och krav, är snart en absolut nödvändighet."
Slutsatsen är att skolan måste förändras för att möta helt nya krav. Kreativitet är prioriterat. Arbetssättet kan kanske inte längre se ut som det gjort.
Är det dags att spränga klassrummet och hitta nya organisationsformer? Projekt istället för år 8 och år 9.
Det ställer nya krav på lärarna men även på eleverna. Gårdagens vinnare var de som kunde (och ville) anpassa sig till systemet och lära in kunskapsmassa. Är de morgondagens loosers i en värld där kreativitet blir viktigare. Är det de elever som är rebeller i dagens skola som är morgondagens mönsterelever? WOW.

Plötsligt ser jag ljust på framtiden och börjar minnas varför jag älskar att vara lärare. När mina elever kommer tillbaka från sin PRAO skall jag starta upp kreativa projekt. Räkna med det!
I centrum för allt detta står verktyget för att ge utlopp för all kreativitet. Datorn. Aldrig tidigare har du så snabbt kunnat omsätta din kreativitet och dela den med så många. Internet är fantastiskt till detta. The future! Here we come!

Björklund. Den nya skolan. Debatten hårdnar.

Hur dålig är den svenska skolan?
Nu på morgonen diskuteras om det kanske inte är så att den bild som Björklund förmedlat är en svartmålning. De undersökningar han använt sig av för att beskriva den svenska skolan som en skola i fritt fall kan beskrivas med ord som smala och orepresentativa.
Sveriges elever är faktiskt inte så dåliga som vi fåtts att tro. Nu är de ju inte fantastiska heller utan kan snarast beskrivas som medelmåttiga när det gäller resultat i stora undersökningar.
Jag upplever inte att den skola jag möter varje arbetsdag stämmer med mediebilden. Detta får mig att tro att jag jobbar i en ovanlig skola. Men så är det knappast.
Kunskaper är ju en annan intressant sak att diskutera. De kunskaper man mäter i de stora undersökningarna är oftast av en typ som är enkelt mätbara. Den typ av kunskaper som kan kvantifieras. Det är den typ av kunskaper som i LPO 94 ligger till grund för att få betyget G.
Kvalitativa kunskaper är svårare att mäta och jämföra. Där ligger den svenska skolan långt framme vill jag hävda.
Vilka kunskaper är det som är viktigast att besitta i morgondagens samhälle?
Ja inte är det att kunna rabbla kungalängden....
Det är de kvalitativa kunskaperna som gäller om man frågar industrin/näringsliv och forskningen. Frågar du politiker och lärare så är det faktakunskaper.
Vem har rätt?
Det är enkelt att svara på. Läs här>>>
Fakta kan du ta fram genom ett musklick. Förståelse av fakta är mycket svårare.
Titta bara på hur Björklund har det......