Anders Erenius tycker till om IT i skolvardagen

En fundering om digitala klyftor

2011-12-23T08:43:00.002+01:00

By DonkeyHotey

Hur skall vi göra för att överbrygga digitala klyftor?
Hur gör man för att få med ALLA på tåget.
Hur gör man egentligen för att, utan att kränka, få de som sladdar att förstå att det här med att vara en del av den digitala världen inte är något man kan välja bort?
Hur får man dem att förstå att det är något som är av yttersta vikt för de ungdomar som går i skolan idag. För de MÅSTE kunna det för att klara sig i morgon.

Betygssystemet kan man ju inte strunta i (eller?). Men med tekniken och internet verkar det vara just så. Valfritt.

Man kan som lärare utan att behöva skämmas över det säga "jag är inte så intresserad av datorer". Så kan man inte säga om läroplanen eller skollagen eller sitt ämne. Inte utan att framstå som suspekt.

Visst är det konstigt. Nu tycker jag inte att detta är lärarnas eller rektorernas fel. Nej det här är ett resultat av en kultur av konservatism som drabbat skolan under lång tid och som är farligt förlamande.
Vad det handlar är att man tappat siktet på framtiden. Skolan jobbar ju med att ge förutsättningar som skall hålla långt in i framtiden. Med en halveringstid på kunskap som är runt sex år så är det såklart svårare att hantera idag än det var 1842. Nu är mycket av det vi behandlar i skolan kunskaper av mer varaktigt, grundläggande slag. Men det påverkar trots allt.
Skolan förvaltar vår framtid och den är för viktig för att vi skall kunna nöja oss med gårdagens lösningar på morgondagens problem.

Här handlar det om att skapa en kultur av modernitet och framtidsspaning. Det är inget omöjligt uppdrag.

Men det rimmar illa med studentexamen och fler prov.

Bland det viktigaste jag läst

2011-10-12T11:30:00.000+02:00

by aigarius

Hittar på Karolinska institutets hemsida en spännande artikel med titeln "Hjärnans hårda skola".
Mycket spännande läsning. Det handlar om något så viktigt som hur vi lär oss. Detta hett debatterade område verkar vara närmast ett vitt blad när det gäller forskningen. Eller nåja en del vet man ju.
Man vet att inlärning av fakta utan förståelse är slöseri med tid. Man vet att det som berör oss känslomässigt det minns vi. Man vet att det som vi kallar djupinlärning det fungerar.

En av alla de "sanningar" som finns i artikeln är

Kanske går det egentligen inte att lära ut, bara att stimulera andra att själva lära sig. Någon har sagt att hjärnan är lite som en vildvuxen trädgård och att läraren är en trädgårdsmästare som kan plantera frön och ge näring till idéer samt göra sitt bästa för att bekämpa missuppfattningar. Men växtkraften kan bara komma från den som lär sig.

Repetition är kunskapens moder är ett sådant där gammalt uttryck som vi ofta slänger oss med i skolans värld. Det stämmer. Så är det. Vill du minnas så måste du repetera. Problemet är att det är ganska tråkigt.

Forskare, elever och lärare är rörande överens om att repetition är ett nödvändigt inslag i lärandet. Problemet är dock uppenbart - det är ju mördande tråkigt. Som tur är visar forskning också klart att det finns anledning att med alla tillgängliga medel försöka göra undervisningen rolig

Repetera är tråkigt. Hur göra det roligt? Många visar på möjligheter att med spel underlätta repetition. Här finns det massor av resurser ute på nätet i massor av olika ämnen. Här är en geografiresurs.
Överhuvudtaget är det där med att ha roligt något som våra hjärnor gillar.

Peter Gärdenfors är en av personerna som gett sig in i debatten och har massor av intressanta tankar kring det här med inlärning, förståelse och kunskap.

Vi är mitt inne i en tid av stormande paradigmskifte. Skolan och hur undervisningen bedrivs är under stor press. Dessutom har vi en skolpolitisk debatt som i mångt och mycket handlar om annat än det som är viktigt. Jag har tidigare skrivit om vad vi behöver göra för att lyfta svensk skola från bra till fantastisk.

Nu är det dags att genomföra det här i praktiken. Det ansvaret vilar tungt på utbildningsministern, Sveriges Kommuner och Landsting, sveriges skolledare och alla lärare. I den ordningen. Signalerna om att detta är viktigt måste komma och det räcker inte med tomma ord som inget kostar. Vi har gått från penna och papper till en digital verklighet med samma pengar (eller mindre). Det kan inte förvåna någon att det är så att kostnaderna är större för digitala verktyg än för blyertspennor. Detta är inte kostnader det är investeringar i Sveriges framtida välstånd. Sverige skall bli världens mest digitala land det blir man inte med penna suddi och papper.

Nu kör vi så det ryker

Till mina barns lärare ett öppet brev

2011-10-08T18:27:00.006+02:00

By osde8info

Hej alla kreativa och ambitiösa pedagoger!

Hoppas verkligen att du vet om och känner den respekt jag har för dig och det arbete du gör. Det är verkligen inte dig jag vill hoppa på.
Men jag är uppriktigt oroad över att sonens användande av datorn för skolarbete inskränker sig till enbart skrivmaskin.

På fritiden använder han den som ett pedagogiskt redskap för att lära sig mer om det han är intresserad av. Han har lärt sig oerhört mycket om mobiltelefoners operativsystem (Android) genom att hänga på olika forum, se på filmer på youtube och genom att prova på att bygga appar i olika gratis app-byggar program.

Jag ser inte att han någonsin har varit i närheten av att använda datorn på det sättet i skolarbetet. Varför?

Läxan som han skall lämna in på papper gör han även digitalt på Glogster bara för att det är kul. Jag tvingar honom att skicka länken till sin lärare. Men responsen uteblir.

Jag tror faktiskt att vi som lärare måste försöka att vara mer kreativa och skapa mycket mera roliga och utmanande, samarbetskrävande uppgifter för eleverna. Sociala medier kan vara ett utmärkt redskap för att dela och skaffa kunskap utöver att det kan vara en massa trams.

Man måste även som lärare ändå ställa sig den jobbiga frågan –Om eleverna tycker att det jag har att komma med är så tråkigt att de inte bryr sig om att lyssna. Vad gör JAG för fel.

Inte ens jag tycker att datorn skall vara igång för jämnan. Verkligen inte. Men när man använder den så skall man göra det på ett sätt som är kreativt och utmanande inte som skrivmaskin. Är det det man vill ha så kan man köpa en…… skrivmaskin.

Svensk skola behöver ta steget in i dagens verklighet och möjligheter. Det är bara så den kan vara relevant för morgondagen.

Men egentligen är det inte dig jag skall skriva det här till. Utan till utbildningsministern! Jag tror jag copy pastar det på bloggen istället. Fast copy paste kanske är fusk :)

Bedömning är superviktigt

2011-09-06T11:33:00.000+02:00

By .reid

Att få veta om det man gör duger är jätteviktigt. Både för oss vuxna och för våra elever. Det är ju det som styr vad vi gör i väldigt stor grad. Det vi får beröm för och som vi märker att andra gillar det förstärker vi. Om vi som lärare har detta i bakhuvudet hela tiden så ändrar det hur vi agerar i klassrummet. Så tänk på det :)

Facebook och tonårsdepressioner! Årets dummaste nyhet!?

2011-08-09T11:30:00.000+02:00

By Yury Cortés

Skall man skratta eller gråta? Läser i PC för alla om en forskare som hävdar att Facebook är farligt. Man förfasas över att det sista man gör innan man somnar och det första man gör när man vaknar är att kolla sina sociala medier.

Ungdomarna verkar vara besatta av att umgås och kommunicera med sina kompisar. LÄSKIGT...

Tydligen kommunicerar de mer med text än i personliga möten.
Vad jag undrar är...... och? Har dessa människor (forskaren och journalisten som skriver det) aldrig varit tonåringar eller träffat några???
När jag var ung så var det videovåld och hårdrock som var farligt. Där fanns i alla fall blod, sex och våld att bli rädd över. Dagens unga framstår som mesar vid en jämförelse. De är helt enkelt alldeles för välartade.
Jan Svärdhagen skrev för ett bra tag sedan en sak som nog uttrycker det hela tydligt.

hopp och lek

View more presentations or Upload your own.

Styrkan i nätverket

2011-08-09T10:09:00.000+02:00

By aaronpk

Som lärare skaffar man sig ett gigantiskt nätverk av gamla elever. Man påverkar och lär känna en stor del av den unga generationen. Vi pratar 1000-tals av ungar som man är ett ansikte och en person för. Det är en tillgång och en resurs som vi med hjälp av sociala medier plötsligt kan förvalta och dra nytta av. Gamla elever kan vara till hjälp i ditt vardagliga lärarjobbande. Varför inte bjuda in äldre elever för att bidra i diskussioner i forum.

Genom sociala medier får du koll på vad dina gamla elever gör och kan. Utnyttja det!

Men det får ju även konkreta uttryck i din vardag. Låt mig ge ett talande exempel.
Sonen kommer hem alldeles förtvivlad. Hans cykel har blivit stulen. Vi ger oss ut på byn och letar. Vi hittar den inte. Jag lägger ut ett rop på hjälp på Facebook och 12 timmar senare är cykeln upphittad. En gammal elev har hittat den.

Tillsammans är vi starka och vi har bara börjat ana vilka fantastiska möjligheter vi har med en uppkopplad skolvärld och sociala medier.

The revolution will not be televised

2011-08-08T22:30:00.001+02:00

http://www.flickr.com/photos/retinafunk/

Ibland misströstar man. Så mycket missade möjligheter. Lathet, feghet, lättja och dumhet. Men samtidigt så mycket spännande nyskapande och experimenterande. Svensk skola rymmer både och samtidigt.
Vi står inför en mycket spännande höst. Ny läroplan och en skola med siktet inställt mot framtiden. En värld runtomkring oss med en vacklande supermakt (USA) som är skyldig den kommande supermakten (Kina) massor av pengar.
Vi ser vår världsbild och trygga invanda mönster lösas upp inför våra ögon. I en sådan värld kan det trygga, gamla och invanda lätt bli något man tyr sig till. Men om historien lär oss någonting så är det att det är anpassning till det nya som är nyckeln.

Change is the only constant kan man säga.

Det kräver såklart att vi i skolans värld är uppmärksamma på hur vi gör. Hur förhåller vi oss till det här. Ger vi eleverna en trygghet i att kunna hantera förändring eller ger vi dem trygghet genom att aldrig ändra på något?
Vi lever i en tid med en förändringstakt och med ett förändringstryck som är närmast galet. Inget tyder på att detta kommer att ändras. Det kommer att bli mer inte mindre. Förändring är något vi måste vänja oss vid.

Svensk skola har alla möjligheter att bli bäst i världen.

Om vi vill och vågar se att det är förändring som är vägen framåt. Inte backa bakåt till en förljuget underbar skola á la 1950-tal. Utan en skola i takt med sin samtid. Kanske är det dags nu att bryta upp gamla strukturer som spelat ut sin roll. Bryta uppdelningen i teoretiska och praktiska ämnen. Bryta upp terminssystemet. Varför två? Varför inte fyra? Arbetstiderna. Varför jobbar vissa lärare ihjäl sig och andra inte? Ge lärarna ökad frihet och mer förtroende inte mer nationella prov och dokumentation. Ge skolledarna möjlighet och kräv av dem att de är pedagogiska ledare inte ekonomer.

Skolan skall vara det modernaste vi har i det här landet hur kan vi annars vänta oss att eleverna skall ha med sig något av nytta när de lämnar den?

Revolutionen kommer inte att visas på TV men självklart på Facebook, Twitter, YouTube och alla andra kanaler på nätet.

PISA och digital läsning. Vi är kanske inte så dåliga som vi tror

2011-06-29T09:35:00.000+02:00

Vi är självplågare!
Sverige har en extremt dålig självbild när det gäller skola. Om man skall tro skolministern och medierna så är svensk skola i fritt fall och på väg att med stormsteg bli sämst i världen. Det är den känsla man får när man tar in den samlade debatten. Så är det inte. Svensk skola är bra. Inte bäst i världen men den är bra. Dessutom har den under lång tid varit bra.

Faktiskt så har det som man i debatten kallar "flumskolan" levererat massor av kreativa och kompetenta människor som idag dominerar svenskt arbetsliv.

Troed Troedsson spetsar till det bra.

Rubrikerna som talar om att svenska elever försämras i olika mätningar haglar över oss. Men kanske bör man ställa sig frågan. Vad är det vi mäter?

På vilket sätt är det vi mäter relevant för den framtid vi är på väg mot. Vad jag försöker säga är att det inte är så enkelt som man först kan tycka. Som man frågar får man svar heter det och då är det ju intressant att när man frågar efter det som man identifierar som framtidskompetenser. Då är vi inte så dåliga. Kanske är det rent av så att vi är ganska bra?!

PISA är ju populärt i debatten. Som slagträ eller skräckspegel. Nu har man testat något som man kallar digital läsning. Det visar sig att svenska elever är ganska bra på det.

Rapporten hittar du här

Framtiden blev plötsligt lite ljusare. Fast ännu gladare blir man ju om man tittar på den där rankingen av hur kreativa man är i olika länder som Troed talar om. Det är ju det där vi kallar innovation som sätter framtidens mat på våra bord och som kommer att göra att Sverige fortsätter att vara ett rikt land.

Global innovation scoreboard

Kreativitet är vi bra på och det tycker jag att vi skall fortsätta att satsa på.

Sociala medier skolan och lagen. Del 3

2011-06-16T11:27:00.001+02:00

by cambodia4kidsorg

Jag skulle önska att e-delegationen, SKL eller Skolverket tog fram enkla handledningar för hur man som lärare behöver tänka när man använder sociala medier i skolan. Jag efterlyser också att man tydliggör vilket ansvar man har. Som det är nu så är vi inne i en spännande period av experimenterande och kreativitet. Det är såklart positivt och jättebra. Men...

Förr eller senare så kommer det en inspektion och kontroll. Då riskerar man som lärare med kreativt sinne att stå där med skägget i brevlådan. Har man inte koll på vad man gör i förhållande till de gällande reglerna så kommer man att få kritik.

Jag tycker att det ÄR skillnad på om jag använder sociala medier som representant för min förvaltning eller om jag använder det i pedagogiskt syfte med mina elever. Jag anser att man som lärare inte lika lätt som andra tjänstemän kan skilja på privatperson och tjänstemannarollen. Helt enkelt för att man som lärare använder så mycket av sin person i relationsbyggandet med sina elever. Gränserna mellan jaget och lärarjaget är flytande. Det är inte glasklart var gränsen går. Lärare är inte ett yrke som alla andra och skall inte vara det. Det är såklart inget som varken SKL, e-delegationen, lärarfacken eller politiken vill kännas vid. Fast på olika områden och med olika utgångspunkter. Men att vara lärare är, och där får jag faktiskt ge Zaremba rätt, ett konstnärligt yrke.
Som det är nu så uppmuntrar man det kreativa lärande som sociala medier är en nödvändig del av. Men helt andra krafter lurar i bakgrunden.

Jag tycker inte att det är juste att man på detta sätt sätter Sveriges lärare i en situation som man inte riktigt klarar att hantera fullt ut. Den nivå på IT kompetens som svensk skola har är inte tillräcklig för att navigera rätt i det gigantiska universum av sociala medier som finns.

Vi kommer att ta fram sådana handledningar i Lund och hoppas att vi kommer att få hjälp att hjälpa våra lärare av e-delegationen och SKL. Men vem vet. Vad som verkligen gäller vet vi ju inte innan någon blivit anmäld och skolinspektionen har uttalat sig.

Sociala medier, skolan och lagen. Del 2

2011-06-15T16:47:00.000+02:00

by birgerking

Så kom då äntligen svaret från SKL när det gäller hur vi skolan skall förhålla oss till de riktlinjer som e-delegationen kommit med.

"Lärarna i kommunala skolan är anställda i kommunen och omfattas av våra rekommendationer och E-delegationens riktlinjer. Dvs lägger man ut något på en webbplats med publik tillgänglighet för vem som helst så blir det en allmän handling. Själva hanteringen av handlingar, dvs de allmänna handlingar som uppstår i verksamheten, är rekommendationer. Det finns inget som undantar skolans verksamhet från tryckfrihetsförordningens regler. Hanteringen innebär normalt att det som skrivs på ett socialt medium som är tillgängligt för vem som helst blir exp:ade allmänna handlingar."

Tyvärr besannades farhågorna. Lärare är tjänstemän precis som alla andra och omfattas av samma regler. Punkt.
Nu kommer vi såklart inte att nöja oss med det svaret eftersom lärare inte är tjänstemän på samma vilkor som andra (och då är det inte lönen jag menar) utan har ett speciellt uppdrag och en speciell arbetssituation.
Till viss del kan jag förstå svaret jag fått men jag kan samtidigt inte acceptera att man inte tagit hänsyn till de speciella omständigheter som undervisningssituationen innebär.

Den goda nyheten är att man kan ge ett generellt uppdrag att arbeta med sociala medier vilket i så fall ger fria tyglar. Men samtidigt så har man ett väldigt långtgående ansvar vilket kanske gör att en del drar sig för att använda moderna verktyg och istället väljer att fortsätta med blyertspennan.

Ännu värre är det när vi kommer till eleverna. Vilket ansvar har lärarna för det som eleverna gör på t.ex. en blogg som man gör i lärsyfte?

"Eleverna är en del av verksamheten. Dock kan elever använda skolans datorer för privata syften. Den gränsdragningen vet jag inte exakt hur man skall dra."

Där får vi gräva vidare helt enkelt.

Ett sätt att komma undan reglerna är ju såklart att stänga in sig bakom lösenord och inloggningar.

"Ett undantag är dock om informationen och kommunikationen är tillgänglig endast för lärare och elever på skolan, alltså begränsad åtkomst genom lösenord. Då är det inte allmänna handlingar utan arbetsmaterial som undantas från våra rekommendationer. Sådant material kan ändå omfattas av interna krav på att det skall omhändertas ."

Nackdelen med detta är ju att det blir väldigt mycket torrsim. Internationalisering och samarbete med näringslivet är alltså inte att tänka på. Det stängda klassrummet långt, långt borta från verkligheten är det som är alternativet om man skall vara realist.
Vad det handlar om är helt enkelt frågan om vilket som skall anses viktigast. E-delegationens riktlinjer som finns för att garantera att det som tjänstemännen i svensk förvaltning kommunicerar på sociala medier inte bryter mot lagarna. Eller det lärande som elever kan få genom att använda sociala medier. För saken är den att mycket av lärande handlar om att göra fel. Korrigera och göra om. För ärligt talat finns det väl knappast någon som tror att vi kan ge eleverna reglerna och förvänta oss att de följer dem. Det går ju liksom emot hela det som varje förälder ser i ett uppväxande barn. Det handlar om gränser som testas. Det är en process som måste gås igenom. Hur man skall kunna kombinera det med sociala medier och samtidigt leva upp till e-delegationens krav kan jag inte se.
Nu tror jag inte att det här kommer att förändra så vansinnigt mycket ute i klassrummet om man skall vara ärlig. De som är nyfikna och framåt kommer att strunta högaktningsfullt i reglerna och använda sociala medier i sin undervisning. De som är skeptiska har däremot fått ett rejält motargument.

Vid ett samtal med några av kommunens spjutspetsar i användandet av sociala medier i undervisningen framkom att de inte gått på djupet och verkligen läst rekommendationerna från SKL eller riktlinjerna från e-delegationen. Trots det så hade de i mångt och mycket förhållit sig till de frågeställningar som tas upp. Det är ju faktiskt inte så märkvärdigt. Men trots det så tycker jag att det behövs ett klargörande och förtydligande av vilket ansvar man som lärare har.
Ta bara det här med att man rekommenderas att ha två konton på Facebook. Ett privat och ett professionellt. Vilket går emot de regler som Facebook har.

Jag väntar med spänning på vad Skolverket och Skolinspektionen har att säga om det här. Jag vet att även de inser problematiken.
Som det är nu är risken att lärarna sätts på pottkanten och ges ett ansvar som de inte kan klara att ta. Då blir alternativet att stänga av.

Om att som lärare ta till sig ny teknik och nya arbetssätt

2011-05-25T09:45:00.000+02:00

by nikoretro

Det är inte ett lätt arbete man har valt om man väljer att bli lärare. Men ett viktigt. Jag har de senaste veckorna träffat såväl blivande lärare som sådana som är gamla i "gamet". Det har handlat om att lära och lära nytt. Om att förändra invanda mönster och tankebanor. Det är inte lätt för oss människor.

Vi vill gärna tro att vi har koll på vår omvärld och när något kommer som rubbar vår balans så stör det oss.

Hur man tacklar det här med förändring är en av nycklarna till hur väl vi lyckas i såväl arbetsliv som i relationer i övrigt.

Skolan är en extremt svårändrad organisation på många sätt. Samtidigt som lärare säkerligen i sitt yrkesutövande är bland de mest flexibla som finns.

Ett klassrum är ett dynamiskt och organiskt levande rum. Där idéer möter andras och genom ömsesidig påverkan tar de medverkande till nya platser och tankar.

Eller ja det borde vara så. Det finns ju för all del säkert många klassrum där envägskommunikationen råder såklart.

Det som slagit mig är det stora mod som det kräver att lämna det trygga för att ge sig ut på upptäcktsfärd i nya farvatten. Hur otroligt svårt det kan vara att bryta mönster och arbetssätt som man har vant sig vid. Eller för den delen att bryta upp en bild av verkligheten som vi bestämt oss för är sann. Jag tror att det är ganska allmänmänskligt men samtidigt så otroligt farligt om man inte är medveten om att det är så.

När jag läste historia pratade vi om "den fjättrade Clio" helt enkelt att den som skriver om historien har väldigt svårt att frigöra sig från sin egen tid och de värderingar och synsätt som präglar den tid man lever i. Det färgar helt enkelt synen på den där andra tiden man tittar på.

Ungefär samma sak gäller oavsett ämne i alla andra lägen. Pratar vi mobbing så sitter vi fast i vår egen erfarenhet och världsbild. Pratar vi användandet av IT i undervisningen så är det likadant.

Därför vill jag hylla alla er som vågar! Ni som tar steget att utmana egna synsätt och erfarenheter. Alla ni pedagoger som testar nytt och vågar lära om och om.

Alla ni som insett att det inte någonsin blir färdigt utan att skola och lärande inte handlar om färdiga paket där man kan sätta en färdigt stämpel på lärarlegitimationen och sedan säga till sina elever att jag har läst på lärarhögskolan så jag vet. Utan snarare jag har läst på lärarhögskolan så jag söker.
För att vara lärare är en process och ett tillstånd snarare än ett arbete. Det är ett uppdrag att söka vidare. Det är att vara skattletare och kunskapare. Det är ju samtidigt det som är så vansinnigt kul.

Datorn. Betygen. Forskningen.

2011-05-07T23:51:00.000+02:00

by kpwerker

Ibland blir man positivt överraskad. I en artikel i Sydsvenskan skriver man om vad datorns insteg i skolvärlden får för betydelse. Välskrivet utan att driva en vinkling utan man litar på läsarens intellektuella kapacitet att tänka själv. Eller är det så att jag bara är så förvånad över att man inte väljer att trycka in en negativ vinklig vid första tillfälle som ges. Fast det är klart. Rubriksättaren kunde inte hålla sig och slår till med

Elevdatorer höjer inte prestationerna

Men nej det gör det kanske inte om man fortsätter att mäta på samma gamla sätt som man alltid gjort. Eller för all del om man väljer att i skolan jobba på precis samma sätt som man alltid gjort. Detta är för all del ingen nyhet för oss som fördjupat oss i det här ett tag. Det är kanske inte så konstigt heller. Om man löptränar på ett visst sätt och når ett visst resultat och vill förbättra resultatet så räcker det väldigt sällan att bara köpa ett par nya skor. Man behöver ändra hur man tränar. Eller i detta fallet om man lämnar löpningen för att köra F1 bilar. Så kanske man inte förbättrar sin löpning på grund av det. Då kanske resultatet blir fel om det är löpningen man testar av t.ex. i ett nationellt prov.

Det som är intressant här är att man faktiskt på slutet snuddar vid något väldigt viktigt som allt för sällan lyckas ta sig in i dags- eller för all del kvällspressen. Nämligen kunskapssyn.

Lära för betyget eller för livet? Kvalitet eller kvantitet?

Min erfarenhet och det som gör att jag brinner för det här är att jag sett att verktyget dator kan vara ett fantastiskt hjälpmedel för ett djupare och mer kvalitativt lärande. Att eleverna helt enkelt når längre i sin förståelse. Att detta kanske inte gör att de får högre betyg på de nationella proven i svenska, engelska och matte tycker jag inte är alls konstigt. Jag har jobbat med elever i SO och de har haft roligt. Inte i betydelsen roligt som när man ser en rolig film eller spelar ett kul spel. Utan roligt i betydelsen. Engagerad, meningsfullt och krävande. Det betyder ju inte att man automatiskt tar med sig det in i nationella proven. Som man frågar får man ju som bekant svar.

Sedan kan jag tycka att hela diskussionen är ganska befängd. Jag vet inte om någon annan har upptäckt det här men världen svämmar över av datorer. I sopbilar, på kontoren, i kassan på ICA ja överallt är de. Det är den världen vi utbildar våra barn för att hantera och briljera i. Skall vi verkligen göra det med blyertspennor?

En gång i tiden klev man in i framtiden när man klev in i en skolbyggnad. Idag lever de flesta barn och unga ett tekniskt mycket rikare liv utanför än innanför skolans väggar. Är det rimligt att skolan halkar efter?

Att vi lever kvar i forntiden? Jag tycker inte det. Skolan är en del av samhället och skall vara en del av samhället. Inte ett museum.

För övrigt är det lättare framförallt för pojkar att lära sig läsa och skriva med hjälp av datorn. Det kanske är negativt för handstilen men ärligt talat.... När skrev du senast ett brev för hand??????

Sociala medier, skolan och lagen.

2011-05-06T15:26:00.000+02:00

by http://www.flickr.com/photos/jakecaptive/

Så här är det.
SKL har kommit ut med riktlinjer eller ett juridiskt PM som de kallar det. Det gjorde de i väntan på att E-delegationen skulle komma ut med riktlinjer. Riktlinjerna har nu kommit. Riktlinjerna är det som gäller idag. Riktlinjerna är det bara att följa eftersom det är myndighetens tolkning av lagarna som är det vi har att rätta oss efter.

Nu till problemet.
Riktlinjerna är framtagna av E-delegationens expertgrupp för juridiska frågor. De har givetvis inhämtat synpunkter från berörda myndigheter men jag vågar mig på att gissa att lärarperspektivet knappast har varit någon tung remissinstans.
Riktlinjerna är skrivna ur ett förvaltningsperspektiv och är inget krångel ur det perspektivet. Men när man skall använda samma regler på skolans verksamhet så blir det mer problematiskt. Låt mig ge ett exempel på hur det skiljer sig åt mellan förvaltningsverkligheten och skolverkligheten.

Tänk dig att man på förvaltningen tänker sig att börja blogga om vad man jobbar med och har på gång. Då är det en eller några personer som får detta uppdrag och man upprättar de rätta skriftliga handlingarna och listar det nya sociala mediet på hemsidan så är man igång. Man upptäcker att man vill använda sig av en bildtjänst på nätet och upprättar ett nytt konto med de riktiga handlingarna och listning på hemsida. Målgrupp för en sådan blogg är troligtvis både medarbetare och intresserade medborgare.

I en skolsituation är det ett antal saker som är annorlunda. Syftet med att blogga kan ju vara detsamma som det som förvaltningen har och då är det ju inte så krångligt. Samma regler och samma tillvägagångssätt helt enkelt. MEN. Om man som lärare bloggar med sina elever. Om syftet är att skapa en lärsituation som involverar sociala medier. Då stöter vi på andra problem. För det första mängden sociala medier att hantera. En blogg per klass och ämne och antalet bloggar som skall listas på kommunens hemsida fullkomligt exploderar. Lägg därtill konton på alla bild och videotjänster. Dessutom jobbar man ofta i projektform vilket gör att den där bloggen man skapar kanske bara lever under en månads tid för att därefter ha spelat ut sin roll och sitt syfte. Hinner den ens komma in på hemsidan och hinner rektorn ens skriva sitt namn på dokumentet innan det är dags att underteckna blanketten för stängning/avslut av uppdraget. Att använda sociala medier i skolan är inte samma sak som att göra det som förvaltning. Bara tempot i skapandet och dynamiken som släpps lös när eleverna släpps in som medskapande gör att ett tungrott system skapat med förvaltningen som modell inte funkar i skolans värld.

Jag har ännu så länge varit i kontakt med några andra kommuner samt folk på Skolverket och Skolinspektionen. De är väldigt intresserade av att få veta hur vi löser det här problemet men vill/kan inte ge några råd om hur vi skall förhålla oss. De kommuner jag varit i kontakt med och som har tittat på på problematiken med hur vi skall hantera detta i skolans värld har så här långt kommit fram till att man inte kommit fram till något.
Som jag ser det så är det mycket angeläget att man snabbt ger oss i skolan möjlighet att på något sätt undslippa en del av byråkratin t.ex. genom en disclaimer eller märkning som talar om att detta är ett pedagogiskt webbprojekt och inte något annat. Lite samma tänk som man har med Creative commons helt enkelt. Krångligare än så behöver man ju inte göra det. Eller?

Att man sedan jobbar med lärarnas IT-kompetens är självklart. Precis som vi lärare skall jobba med elevernas. Men om man tittar på SKLs checklista för sociala medier så ger den de flesta lärare kalla fötter.

Men om man läser SKLs Sociala medier och handlingsoffentligheten

Så känns det kanske inte så blodigt. Det handlar alltså väldigt mycket om hur vi presenterar hur man behöver tänka och jobba för att inte gå bort sig. Men ge lärarna möjlighet att på ett enkelt sätt hantera detta. Snälla.

Nä nu är jag trött på det här! Svensk skoldebatt spårar ur

2011-04-19T11:45:00.001+02:00

Foto Leonardini

Fokus på vad som är viktigt!
Ungefär så kan man väl sammanfatta vad som särskiljer skolor som lyckas väl framför de som inte gör det.
Vad som ÄR viktigt är ganska enkelt att ta reda på. Enligt Hatties metastudie är det väldigt mycket som hänger på läraren.
Jag tror väldigt mycket på det här.

Det är den enskilda lärarens arbete som är avgörande. Det är den enskilda läraren som möter den enskilda eleven i klassrummet. Då borde fokus ligga på att göra lärarna bättre.

Bättre rekrytering. Bättre lärarutbildning och bättre fortbildning.
Men det tycks mig som om väldigt lite av fokus i skoldebatten handlar om detta. Eller är det bara jag som ser dåligt.
Lärarlegitimation. Jaha som visar vad? Att man har en lärarutbildning. Är det inte det som vi kallar för examen?

Enligt Hatties undersökning är utbildning dessutom mindre viktigt än personliga egenskaper. Så så länge man inte rekryterar till lärarutbildningar med utgångspunkt i personliga egenskaper så garanterar en legitimering inte det som ger bättre lärare. Men oj vad detta är kontroversiellt.

Framförallt LR pratar sig blåa om vikten av utbildning. Nu är självklart goda ämneskunskaper och kunskap om pedagogik inte något negativt. Men vad man under lång tid har valt att blunda för är att läreriet. Själva lärarkompetensen rymmer så mycket mer än bara teoretiska kunskaper. Framgångsrikt lärarskap rymmer ytterligare kompetenser som inte nödvändigtvis är något man lär sig på lärarhögskolan. Om man har tur så ges man möjlighet att utveckla det man redan har. Men faktum kvarstår. Personliga egenskaper har större inverkan på om eleverna lär sig än vad lärarutbildning har.

Läs mer här

Hårdare styrning/nya läroplanen. En av de gemensamma nämnarna för de mest framgångsrika skolsystemen är ett stort mått av frihet för de professionella lärarna. Men samtidigt en stark kultur av att man vill utvecklas och att man kan lära sig mer och förfina sitt lärarskap.

Statligt eller kommunalt huvudmannaskap. Ärligt talat gör det ganska liten skillnad i klassrummet.

Katederundervisning eller inte?

En proffsig lärare väljer verktyg efter ämne och elev. Det finns inte EN metod som är den enda rätta. Det finns tusentals! Och ja katederundervisning är EN metod. Att läraren har ansvar för vad som händer i klassrummet är väl självklart och oproblematiskt. Eller?

Så vad borde debatten handla om?
Om jag fick bestämma så skulle debatten handla om vilka kompetenser som vi vill att barnen skall få träna i sin skola. Vilka kunskaper de behöver för att nå sin fulla potential i sina liv. Med fokus på framtid självklart.
Hur kan vi rekrytera de bästa möjliga lärarna? Hur kan vi få dem att vilja vara lärare i svensk skola. Hur kan vi fortsätta att utveckla de lärare vi redan har.

Morgondagens lärare behöver fokusera på fyra kompetenser. Ledarskap, teknisk kompetens, ämneskunskaper och pedagogik. Men för att bli en riktigt, riktigt bra lärare så måste man så klart vara genuint intresserad av människor. För det är i mellanrummet som uppstår mellan oss människor när vi möts som det som vi kallar lärande händer.

Fokus på mellanrummet

Så precis när man har skrivit sitt inlägg så snubblar man över något som handlar precis om det jag efterlyser. Peter Gärdenfors pratar om sin bok Lusten att förstå på UR Play
Vad glad man blir :)

Färre böcker och mer dator

2011-04-06T20:15:00.001+02:00


Av Sven Golz http://www.sxc.hu/profile/svenic

Nu har forskningen konstaterat att eftersom unga idag läser mindre böcker så har de sämre läsförståelse. Det verkar ju vara logiskt tycker jag. Knappast en revolutionerande upptäckt. Kanske hittar vi här en delförklaring till sjunkande resultat i svensk skola?

Man konstaterar att eftersom Sverige är ett rikt land som dessutom är tidiga med att ta till sig ny teknik så ägnar svenska barn mer tid med datorn än barn i länder som inte har samma gynnsamma förutsättningar.

Nästa sak är ju att fundera över vad det här betyder i förlängningen. Jag är inte säker men tänker i lite olika spår här. En slutsats blir ju att skolan får ett ännu större ansvar att se till att unga får läsa mycket. En annan tanke jag får är att litteraturbegreppet är under stort tryck. Kommer de som är unga idag att i större utsträckning att ägna sig åt spel stället för romaner. Ett spel kan ju vara väl så mycket som en roman när det gäller historia och budskap om man vill. Kanske är det så att romanens betydelse kommer att minska till förmån för mer kvalitativa spel.
Att förstå det man läser ÄR viktigt idag och kommer att vara det även framöver men i en värld där konversationen mellan människor förändrats med Facebook och Twitter och chattar och Youtube och och och.... Så kanske man ändå måste ställa frågan om samma kompetens är relevant 2011 som 1990.

Det kan ju faktiskt vara så att eftersom världen förändras så ÄR det viktigare att ha grundläggande förståelse av skillnader mellan Nintendo och Xbox än mellan Strindberg och Lagerlöf.

Kanske är det så att svenska barns sämre läsförståelse är en naturlig konsekvens av att de ägnar sig åt saker som de kommer att ha större nytta av i sina liv. Kanske är det så att spelförståelse är en viktigare kompetens imorgon än läsförståelse. Men vad vet jag.
En sak vet jag. Att göra läsförståelsetest är nog det mest meningslösa jag gjort i mitt liv. Meningslösa texter som inte ger någonting. Nu var jag ju så feg att jag aldrig för mitt liv skulle vågat ifrågasätta en sådan sak när jag gick i skolan. Det var nog dessutom klokt eftersom ett sådant ifrågasättande knappast belönades i den skola jag gick. Sådan såg ju skolkulturen ut. Lärarna som visst allt skulle berätta för oss. Vi skulle kopiera och om vi var riktigt duktiga på att kopiera vår lärare så belönades man med ett högt betyg.
Ändå så är en av de skoluppgifter som har etsat sig fast i mitt minne, och som jag är ganska stolt över, ett prov på raka motsatsen. I ämnet musik skulle vi göra ett arbete kring någon tonsättare eller musiker av något slag. De som siktade på höga betyg valde klassiska tonsättare (läraren spelade ju i en symfoniorkester). Det gjorde inte jag och min parhäst. Nej vi valde att prata om Housens historia. Den var ju för all del inte så omfattande 1990 så det var ju lätt att greppa om. Som jag minns det så blev vi ganska så sågade. Minns faktiskt inte om det berodde på bristande fotnotsredovisning (det fanns ju ingen litteratur utan bara suspekta tidningsartiklar och skivomslag) eller på om det var musiken i sig som var ifrågasatt. Men snacka om att jag för en gångs skull hade full koll på vad som skulle påverka musiken de närmsta decennierna.

Vad jag försöker säga är att om normen i skolan är att vara konserverande och att producera kopior av läraren så missar man det som är viktigt.

Om bara det som är gamla och beprövade kunskaper skall nötas in så är risken stor att vi backar in i framtiden.

Vad är kunskap egentligen?

2011-04-01T13:29:00.002+02:00

fotograf Kristian Pohl.
Fotot är hämtat från folkpartiets egna pressbilder
och filen har de själva döpt till
Björklund halvfigur! Det tycker jag är kul

Läser idag en intervju med utbildningsminister Jan Björklund och blir ganska fundersam på många sätt. Han hamrar in sitt budskap direkt i inledningen (eller journalisten gör det) "tjugo år lång felaktig skolpolitik."
Tidigare skolpolitiker och pedagoger har förstört den svenska skolan. Man har medvetet nedvärderat skolans kunskapsuppdrag. Redan där fastnar jag. För jag tror inte att det är det det handlar om.

Det är synen på vad kunskap är för något som möjligen har ändrats.

När Jan Björklund skall nyansera vad han menar uttrycker han det så här

"– Jag menar att det länge har varit ett mycket medvetet synsätt från politiskt och pedagogiskt håll, där man i grunden har nedvärderat skolans kunskapsuppdrag. Jag menar att skolan är till för att lära eleverna kunskaper, medan andra tycker att den är till för att man ska lära sig att samarbeta, eller lära sig att lära, och att ämneskunskaperna inte är lika viktiga."

Skolan skall lära elever kunskaper. Det där andra som att lära sig hur man lär t.ex. det är flum enligt Björklund. Jag hade här velat gräva djupare i vad han menar är kunskap egentligen? Det man kunnat läsa sig till är att det som verkar var väldigt viktigt är att svenska elever skall stå sig bättre i internationella jämförelser. Det vill säga prestera bättre resultat på kunskapsprov. Det vill säga bli bättre på att leverera inlärd fakta och visa att man kan göra bra i från sig på matteprov.

Det framstår för mig som en ganska grund syn på kunskap. Det känns dessutom som den skola som Björklund själv gick i. Och ser man på det är precis så. Han bekräftar att hans egna erfarenheter präglar hans syn på skola utan att blinka.
Problemet här är samma som varje lärare möter i mötet med elevernas föräldrar när de skall förklara betygssystemet för dem som gått i en skola där man satte betyg efter normalfördelningskurvan och där snittet var viktigt och skrevs ut på varje läxförhör.

Problemet är att spelreglerna har ändrats och de referenser man har från sin egen skolgång har till stor del spelat ut sin roll.

I en värld där det du kallar kunskap idag mycket väl kan kullkastas imorgon så blir andra saker viktiga än utantilllärande. Det som Björklund kallar för flum kan man med ett finare ord kalla för metalärande. Det viktiga är då inte själva den fakta du lär dig utan processen att ta reda på, lära sig och dra slutsatser av det man har lärt sig. Det kallar Björklund för flum men jag tycker nog att det snarare är han som framstår som en tomte då.

I grund och botten måste den svenska skolans kunskapsuppdrag grunda sig på en uppfattning om vilka kunskaper det är viktigt att vi ger våra elever.

För att ta reda på vad som är viktigt att kunna så måste man göra en analys av världen som den ser ut idag och vart den är på väg.

Jag undrar om Björklund har gjort den analysen. Som tur är så är han ju inte ensam här i världen utan kan luta sig mot experter (Jag menar inte ens de födda på 60-talet kan ju allt) som t.ex. OECD, EU eller ASEM.

Fast nej det kan han ju inte för där hittar vi flummiga saker.

Över huvud taget så verkar forskningsresultat inte vara något som Björklund tycker att man behöver fästa så stor vikt vid. Forskningen visar ju på negativa resultat av nivågrupperingar eller elitsatsningar.

"Att man jobbar med nivågruppering tror jag är både bra och riktigt och rätt, men jag tror det är viktigt att man inte skapar permanenta nivågrupperingar där elever per automatik alltid tillhör en viss grupp."

Ja Björklund "tror" att det är bra och det är ju bara att rätta sig efter då. Jag skulle vilja önska mig en sak av Utbildningsministern. Nämligen att han tar kontakt med Hans Renman på Tänk Om och ser till att få ett utbildningspaket ihopsnickrat till sig.

För Sverige behöver Björklunds driv och passion för skolfrågor. Vi behöver bara ändra den riktning han driver skolan åt.

För som det verkar så är vi på väg åt helt fel håll. Jag menar att det har gått bra för Björklund som är född 1962 betyder ju inte att det går bra med samma utbildning för den som föds 2012. Världen har förändrats och kommer att fortsätta göra det. Då håller det inte att sträva bakåt. Nu är NU. Då är då och kommer aldrig igen. Imorgon vet vi inget om så det gäller att vara väl förberedd.

Mobbaren som ger igen

2011-03-31T09:33:00.001+02:00

Bully Free Zone by http://www.flickr.com/people/pointshoot/ Eddie~S, on Flickr

Det är för mig fullständigt ointressant att diskutera rätt eller fel. Det är ju hur som helst dubbelfel. Det som är värt att diskutera är mobbing och varför.
Mekanismer som ligger bakom att vuxna och barn med berått mod ger sig på varandra med slag, sparkar, nedsättande kommentarer och skitsnack. Allt i syfte att trycka ner en annan person.

Visa vad det är som funkar och hur man gör för att skapa ett skolklimat där sådana saker är ovanliga.

För visst finns de skolorna. Skolorna där elever och personal mår bra. Har kul och kan lösa konflikter. För konflikter uppstår.
Var finns de lysande förebilderna och visionerna i svensk skola?
Sydsvenskans Tiina Meri skriver om det på ledarplats under signerat men vad säger hon egentligen? I sammandrag att mobbing är dåligt och att vi har mer att göra. Jaha? Självklart!
Karin Lindell startade väl debatten när hon skrev i Aftonbladet och hon försöker ju föra fram det som ju på något sätt ändå är självklart. Nämligen att våld inte löser någonting. Det som är så skrämmande är att MASSOR av människor genast blir provocerade av detta och börjar argumentera för att våld VISST funkar och dessutom är moraliskt riktigt. Suck.... Debatten kan ju sägas finnas överallt och består av samma mekanismer i alla länder. I USA är den kanske lite mer radikal dock. Den kränktes rätt att slå tillbaka kan ju faktiskt gå kraftigt över styr.

Det finns en stark vilja att motverka mobbing i svensk skola.

Vilket också konstateras i inledningen av Skolverkets kunskapsöversikt På tal om mobbning - och det som görs.

Mia Skäringers berättelse om sin son och det svåra i att vara annorlunda i vår värld är bara klockren och är något som jag önskar att många, många läser och begrundar.
Vägen framåt är vägen igenom som min svärfar brukade säga. Det är genom att se problemen och inte väja undan för dem utan ta tag i dem och arbeta sig igenom dem som man kommer vidare.

Egentligen är det inte så att vi inte vet vad det är som krävs för att minska mobbningen. Det är bara svårt att skapa de förutsättningarna. Bra föräldrar som älskar sina barn och på ett respektfullt sätt lär sina barn att ta konflikter. Bra lärare som gör det samma. Bra skolledare och bra strukturer för att hantera konflikter när de uppstår. Sist men inte minst en fungerande kommunikation mellan alla inblandade.
Är det svårt? Ja det är det!
Skall vi göra det ändå? Ja det skall vi!

Nu är nu. Gilla läget!

2011-03-27T10:17:00.000+02:00

När det blir odramatiskt – det är då det händer.

2011-03-22T21:03:00.000+01:00

School by http://www.flickr.com/people/elizabeth_albert Elizabeth Albert, on Flickr

Ungefär där så tänker jag "ja men precis så är det ju".
Idag kan man läsa en spännande artikel i Computer Sweden. En intervju med Patrik Hernwall som forskar om it och lärande.

När han säger det som står i rubriken så känner jag igen mig. IT som ett naturligt verktyg i en modern skola i takt med tiden. Då är det inte svårt eller spännande och fräckt. Det är bara precis som vanligt. Som i den riktiga verkligheten.

Att dagens unga inte har tillgång till samma information i skolan som utanför är ju bara en skandal.

Idag är det naturligt att kunna kolla fakta när som helst och var som helst. När man tittar på film och undrar vad huvudrollsinnehavaren heter och om det inte var han som var med i den där filmen man såg förra veckan så kollar man det på sin telefon. Men inte om du är i skolan.
Om du vill veta hur långt det är till Göteborg så kollar du det i din dator eller telefon eller hur? Men i skolan gör man inte så. För där råder förra århundradets regler och teknologi. Böckerna äger. Nu tycker jag inte att böcker är fel alls.

Jag älskar böcker! Men ärligt talat så gäller den kärleken väldigt sällan läroböcker för grundskolan.

De är oftast nedkokade till närmast oigenkännlighet jämfört med den verklighet de försöker beskriva. Nu är det säkerligen ett oerhört svårt uppdrag att skriva en lärobok i historia. Bara att välja vad som skall vara med måste vara jättesvårt. Allt som står i läroböckerna finns dessutom på nätet. Fast med plussmeny och extra allt. Det är där läraren kommer in. För att förklara, strukturera och leda. Men en lärobok kan aldrig, aldrig bli lika bra som webben. Tänk dig vilka möjligheter det finns med animerade kartor. Animerade tidslinjer. Filmer. Faktatexter. Artiklar.

"Det är en väldigt trög organisation som är belamrad av olika åsikter, fördomar, föreställningar, politik – det är ett getingbo, säger han".

Det är ju ett faktum som låter som en klyscha att vi jobbar med framtiden i skolan. Men gör vi? Jag tror att Patrik Hernwall sätter fingret på något väldigt, väldigt viktigt där.

"Den svenska skolan blickar inte längre mot framtiden. Vi offrar tusentals barn som riskerar att komma ut i en verklighet där det de lärt sig inte är relevant".

Trög organisation som inte blickar mot framtiden. Det låter som urtypen för ett företag som snart kommer att gå i konkurs. Vi kan inte driva svensk skola som vi gjorde med de svenska varven. Det har vi verkligen inte råd med. Det har inte våra barn råd med.
En relevant, verklighetsanpassad och framtidsblickande skola NU! För barnens skull.

Hur kan man komma till så olika slutsatser Björklund?

2011-03-19T12:50:00.000+01:00

Läser vad USA:s utbildningsminister skriver och häpnar över att det kan vara så långt från det Björklund skriver.
Hela färdriktningen är diametralt motsatt. Hur kan det komma sig? Man får väl helt enkelt fråga sig vem av dem som känns mest trovärdig och kompetent.

Jämför.

Arne Duncan på wikipedia

Jan Björklund på wikipedia

Militärhögskolan eller Harvard? Hmmmm.

Navelskåderi och lite katederundervisning

2011-03-19T11:16:00.002+01:00

Mad scientist by http://www.flickr.com/people/adactio/ , on Flickr

Har suttit en stund och läst gamla blogginlägg. Tycker faktiskt att jag skriver en del kloka saker. Faktiskt lite överraskad. Tänker att det faktiskt är så där typiskt läraraktigt att vara så kritisk. Inte bara mot sig själv utan i allt. Vi problematiserar och analyserar. Granskar kritiskt och nagelfar. Nu menar jag inte att det i sig är fel.

En analytisk och kritisk hållning är en mycket bra sak för det mesta. MEN. Risken är att det blir för mycket av den varan. Risken är att det blir till handlingsförlamning.

Krav på vetenskaplig dokumentation och bevis kan ju leda till att all form av nyskapande avstannar. Jag menar det är ju inte så att det forskas så där vansinnigt mycket inom skolområdet. Inte på sådant som direkt får konsekvenser i klassrummen i alla fall.
Nu går debattens vågor återigen höga inom skolan. Denna gång är det katederundervisningen som diskuteras. Förknippad med så mycket negativt att ordet i sig skapar en debatt som genast låser sig (att det är kontroversiellt var väl hela anledningen till att man valde det ordet). Om man istället hade sagt det man menade, nämligen lärarledd undervisning, så hade det passerat obemärkt förbi.

Lärarledd undervisning är ju inget konstigt. Det är för mig och för säkert nästan alla andra något naturligt. Det innebär ju att läraren tar sitt ansvar och styr arbetet till att handla om det som det ska handla om.

Det betyder inte förmedlingspedagogik. Det betyder inte att läraren som kan allt berättar för sin lärjunge hur det är.
Ibland behöver man sådant i undervisning men för att nå längre än ren fakta så behöver man faktiskt involvera eleverna. Samhällskunskap utan diskussioner blir ganska meningslöst. Man lär sig inte simma genom att få tekniken berättad för sig. Man lär sig simma genom att simma. Så är det med de flesta saker. Därmed inte sagt att man även kan behöva teoretisera en hel del för att komma ännu längre. Men i vattnet måste man.

Egentligen vet vi ganska väl vad vi behöver göra i svensk skola för att nå bättre resultat. Frågan är bara hur vi skall finansiera det. Eller för att tala klarspråk.

Vi vet att vi behöver höja lärarlönerna för att rekrytera rätt personer. Vi vet att vi behöver lyfta såväl skolbyggnadernas skick som tillgången till datorer. Vi vet att vi behöver rekrytera bättre skolledare.

Allt detta skall samtidigt göras utan att förändra finansieringen. Eller jo det gör man ju. Man sparar på skolan genom att man runt om i kommunerna låter bli att räkna upp skolpengen med inflationen. På så sätt sparar man utan att spara. Smart men dumt.

Man får vad man betalar för. Vi skall inte inbilla oss att vi kan betala för en folkabubbla och få en extrautrustad Audi. Eller betala för en PC och få en Mac. Så har världen aldrig fungerat.

Nanook en hjälte

2011-03-16T16:59:00.001+01:00

Ja vad kan man säga.... Snyggt jobbat Nanook!

Sir Ken Robinson

2011-03-07T20:34:00.000+01:00

Ja jag vet att många redan har sett den. Jag har själv sett den många gånger vid det här laget. Men jag blir lika glad varje gång. Han säger det nämligen så bra.
Om du inte har tolv minuter över så titta på den här istället för att diska.

Att leva som man lär? Att lära som man lever?

2011-03-07T09:46:00.001+01:00

Happy Terrace! by http://www.flickr.com/people/grenadier32/, on Flickr

Jag blir ibland trött på mig själv. Idag tänker jag göra något åt det.
Allt för ofta så skriver jag om det som jag tycker är problem och allt för sällan om möjligheterna.
Idag bjuder jag på en positiv spaning.
Svensk skola står inför ett språng. En positiv förändring.

Vi är på väg mot en skola som är mycket, mycket roligare och därmed mycket mera lärorik än tidigare.

Dessutom kommer det att betyda att allt fler elever lämnar skolan med kunskaper som de kommer att kunna omsätta i spännande och kreativa karriärer. Vårt land kommer att klara sig bra i den internationella konkurrensen. Vi kommer att fortsätta vara ett land präglat av hög social jämlikhet, låg kriminalitet och hög trygghet.
Morgondagens och dagens elever lever i en tid som är fantastisk. De kan rida på hästen bredvid Machiavelli och diskutera. Kanske på väg till Leonardo da Vincis verkstad. De kan besöka vilken del av världen som helst när som helst på dygnet. Snart (eller kanske redan?) kan de få det de skriver och läser översatt i realtid. Detta utraderar (eller minskar i vart fall) språkliga barriärer. De ingår från tidig ålder i nätverk som spänner över hela världen (Nintendo!).
Det bäddar för ett fantastiskt spännande liv.

Det spelar faktiskt ingen roll hur man beslutar att skriva i läroplaner och styrdokument. Allt detta händer av sig själv (nåja). Teknisk utveckling är mycket mycket mera kraftfullt än politik. Eller som Jan Stenbeck uttryckte det.

"En kille har en bra idé, pengar slår idén, politik slår pengar, men -överraskning! -teknik slår politiken"

Bara tänk ett litet slag på den politik som svensk TV hade att följa. Två kanaler var mer än vad någon kunde behöva eller? Sedan i slutet av 1980-talet gjorde tekniska möjligheter att monopolet sprack.
Samma resa är skolan på väg att göra och enligt mig så får vi verkligen hoppas att det inte måste betyda att vi får skolornas Granneman och mr Methane. Men risken finns om man låter utvecklingen springa iväg så att avståndet gör att vad som helst som är annorlunda ses som en befrielse.

Men alldeles oavsett så kommer lärarna att anpassa undervisningen till nya möjligheter. Och det kommer att gå fort.

Förändring tar tid men det är bara under den långa startsträckan. När det lossnar så lossnar det rejält.
Just nu är det de ensamma föregångarna som dansar ganska ensamma runt om i Sverige. Men de börjar upptäcka att de inte är ensamma.

Snart kommer de förlösande "treorna" att komma och då går proppen ur och Sverige kommer att dansa så hela planeten svänger.

Se filmen och se vad som händer när man plötsligt är tre som dansar

Öppna UR:s arkiv? Varför inte?

2011-02-23T22:03:00.000+01:00

by http://www.flickr.com/people/videocrab/videocrab, on Flickr

Nu föreslås det att man skall öppna Utbildningsradions arkiv.
Ja det kan väl vara en bra idé. Men att det skulle vara så fantastiskt vet jag inte. Visst en kvalitativ kanal är inte fel men ärligt. Är det verkligen det som vi vill uppmuntra skolan till. Mer filmer? Min erfarenhet är att det knappast är via UR:s filmer som det djupare lärandet och den djupare förståelsen kommer.

Vad vi behöver är inte elever som tittar på filmer. Vi behöver elever som GÖR filmer.

Då sker lärandet.
Elever som passiva mottagare känns väldigt mycket 1900-tal. Elever skall inte vara konsumenter utan kreatörer, entreprenörer och konstnärer.

Men självklart skall UR dela med sig av vad de gjort under alla dessa år. Precis som dagens unga delar med sig av vad de gör.

Men att tro att det skulle göra någon avgörande skillnad på svensk skola är att ta till överord. Men visst har UR massor av godis i sina arkiv som man kan ha stor nytta av i svensk och finsk skola. Sharing is caring.

Skol IT på den politiska agendan. Fast med fel minister...

2011-02-23T08:35:00.000+01:00

Anna Karin Hatt by http://www.flickr.com/people/centerpartiet/ centerbilder, on Flickr

IT-minister Anna-Karin Hatt bjuder in till samtal om skola och IT. Jättebra tycker jag. Det är en fråga som är av yttersta vikt när det gäller svensk skolas framtid och utveckling.
Där är bara ett litet, litet problem som jag ser det.

Det är fel minister som tar i det. Anna-Karin Hatt är säkert bra på massor av sätt men hon är inte utbildningsminister.

Man kan ju undra när motsvarande inbjudan kommer från Utbildningsdepartementet?
Björklund det är dags att vakna nu. Det är inte så att världen kommer att sluta förändras och plötsligt återvända till ett förment lyckligt 50-tal.

Världen har förändrats och skolans förutsättningar har ändrats med den.

Lärarrollen förändras eller borde göra det. Det blir liksom annorlunda när läraren inte är den som har svaren utan bara frågorna.

IT i stället för slöjd? Nix, nej, inte!

2011-02-22T15:30:00.001+01:00

Cranes In The Sky. by http://www.flickr.com/people/yakobusan/ Jakob Montrasio, on Flickr

Så är det på tapeten igen. I Computer Sweden kan man läsa att de tycker att man skall skrota slöjden till förmån för ett nytt ämne med IT som inriktning.

Feltänkt tyvärr. Det är inte så att IT skall vara ett eget ämne. Det är inte så som man skall lösa problemet med bristande IT i skolan. IT eller datorn/internet skall in i ALLA ämnen.

Dessutom är det så att slöjden knappast är det stora problemet när det gäller svensk skolas anpassning till ett modernt samhälle. Slöjd handlar idag ganska lite om svarv och olika tekniker att foga ihop två träbitar. Det handlar om process. Om att göra ritningar. Tänka i ett före, efter,ordning. Omsätta idéer handling. Det handlar om att träna kreativitet och spatialt tänkande. Kompetenser som man absolut behöver i morgondagens IT samhälle. Det behövs även som en motvikt i en skola som blir allt mer teoretisk.

Hjärna och hand utvecklas ihop. Båda behövs för att skapa balans i en ung människas skolvardag.

Så även om syftet är gott, nämligen att öka IT-användningen i svensk skola, så är det ett korkat förslag. Ett förslag som bara tyder på en bristande förståelse av hur lärandet går till. Ett förslag som inte går att ta på allvar.

Vad som behövs är istället att man på ett mycket kraftfullt sätt förändrar lärarutbildningen och där lägger en mycket större vikt vid att använda modern teknik.

Att man får blivande lärare att förstå hur viktigt det är att framtidsspana och hålla sig ajour med vad som är dagens ungas verklighet.
Inga fler föreläsningar om Internet med den ena OH-bilden efter den andra tack.

Jan Svärdhagen är inne på samma linje men uttrycker det bättre än jag kan

Positiva förändringar i skolan

2011-02-21T16:10:00.001+01:00

One road to freedom by http://www.flickr.com/people/helios89/ Heliøs, on Flickr

Det händer mycket positivt i svensk skola just nu. Satsningarna på att komma ikapp resten av omvärlden när det gäller användandet av ny teknik är kraftfull. Bara titta på den här kartan.

För ett år sedan var det glest mellan prickarna. Nu fullkomligt exploderar det.

Nu är tillgång till tekniken ingen garant för att förändring sker men jag tillhör dem som tror att tekniken transformerar. Bara genom att finnas där i skolan så förändras mycket. Tillgång till information och kommunikation kan vara omstörtande. Fråga Mubarak eller Gaddafi.
Ny läroplan med en välbehövlig genomkörare av kunskapssyn och vad skolan egentligen skall lära ut och hur eleverna skall bedömas.

Vi har ett tufft arbete framför oss men jag är övertygad om att svensk skola kommer ur det här starkare och med en bättre skolkultur. En som är mindre konserverande och mer kreativiserande.

Skola. Vad skall det vara bra för?

2011-02-21T14:02:00.001+01:00

by http://www.flickr.com/people/jelene/]jelene, on Flickr

Pratar mycket skola med mina barn. Det är spännande att höra vad de tänker och tycker om sin skolgång. De vill lyckas och är smarta nog att se vad det är som förväntas av dem. Sedan kalkylerar de vad som krävs i arbete och vad de får ut av det. Inte på något vuxet och alltid klokt sätt. Men visst tänker de i termer som ROI. Marginalkostnad o.s.v. Starcraft är ju också vansinnigt roligt.

Helt enkelt hur mycket tid tar det här från det jag tycker är roligt och hur mycket nytta har jag av det. Så funkar barn idag. Ja det har de väl alltid gjort om man tänker efter. Men idag är det sociala trycket och auktoritetsrädslan mindre än på säg 40-talet.

Skillnaden mellan skolans verklighet och den "riktiga" var dessutom mycket mindre då. Det var lättare att koppla skolarbete till det framtida riktiga arbete man skulle göra. Så är det INTE idag.

Det som skolan förväntar sig ligger allt för ofta väldigt långt från det som arbetslivet kräver. Om man inte skall bli lärare då.
Hur har det blivit så här? Fast kanske viktigare hur kan vi ändra på det.
Jag anser att en bra början är att läsa den nya läroplanen. Fundera över vad som verkligen krävs och hur man på roligaste sätt kan skapa lärsituationer för att träna de kompetenser som eleverna skall utveckla.
Jag tror att man om man väljer att läsa den utan att tänka skola som det varit i 1000 år kommer att upptäcka att vi kan ha vansinnigt roligt i skolan medan vi gör viktiga saker och lär oss massor.

Så hur svårt kan det vara? Det är faktiskt så att vi har möjligheten att jobba på andra sätt än läs boken svara på frågorna. Nej faktiskt det är vårt uppdrag att arbeta annorlunda än så.

Om barnen tycker att skolan är tråkig så kommer de att lära sig mindre än de hade gjort i en rolig skola.

Allt för ofta får man svaret "-Tråkigt" när man frågar hur det var i skolan idag.

Fantasi är grunden kreativitet frukten.

2011-02-03T01:15:00.001+01:00

Fantasi är grunden kreativitet frukten.
Fantasi är grunden kreativitet frukten.
Fantasi är grunden kreativitet frukten.
Fantasi är grunden kreativitet frukten.

Låt stå!

Tack Annette

Världens bästa skola

2011-02-01T20:59:00.001+01:00

By JasonDGreat

Om vi skall ha en vision för Sveriges skolor vad skall det då vara? Egentligen är det väl ganska självklart.

VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

Problemet är väl då att komma överens om vad som är världens bästa skola. Rimligtvis så är det viktigt att fundera över framtidens behov eftersom det är framtiden som går i skolan. Jämförande undersökningar i stil med PISA och andra kanske inte är sååå spännande då eller hur.... De kontrollerar saker som man kan mäta över lång tid och som man har mätt över lång tid. Det är för all del intressant att jämföra och historia tycker jag är jättespännande MEN det har ganska lite med framtiden att göra. Jag menar om man väljer pensionsbolag enbart på att de har haft bäst avkastning de senaste 15 åren så riskerar man att bli lurad.

Historia och framtid är självklart sammanlänkat genom nuet men det är inte så att det är så att de som historiskt sett har varit viktiga som självklart kommer att vara betydelsefulla i framtiden.

Hur gör man då för att se in i framtiden? Egentligen är det kanske inte så svårt. Man tittar på det man kan överblicka och försöker se trender.
Att Internet och datorn i alla dess former har förändrat vårt samhälle ganska genomgripande är ingen stor nyhet. Att detta kommer att fortsätta är inte heller någon högoddsare.
Att vi har lämnat ett samhälle där det viktigaste var att komma i tid och där alla var utbytbara i en fabrik organiserad enligt det löpande bandets princip är helt klart.
Framtidens arbetare kommer inte att ägna sina dagar åt monotont kroppsarbete. Herregud det gör väldigt få idag redan. Industriarbetarna är snart lika många som bönderna.
Nej framtidens arbetare kommer att jobba med helt andra saker. Kommunikation, design och sälj kommer däremot att sysselsätta fler.
Hur skall en skola som har detta som framtidsscenario organiseras? Att vi kan ändra om rejält i vilka ämnen och vad vi väljer att fokusera på känns givet.
Slöjd? Mmmm kanske om fokus läggs på skapande, design och kreativitet. Nej om det är inriktat på fel saker.
SO. Ja om det handlar mindre om årtal och mer om att förstå världen.

ALLA ämnen måste ifrågasättas och organisationen i OLIKA ämnen som inte kommunicerar med varandra kan vi väl släppa.

Världens bästa skola handlar om kreativitet. Skapande. Om att ge elever en självkänsla och verktyg att förverkliga sina drömmar. Är det möjligt i Sverige? SJÄLVKLART!!!
Det är bara att sätta igång. Nästa lektion startar vi ett projekt som spänner över hela världen. Det är mina barn värda. Och dina.

Betyg och bedömning. Är det så svårt?

2011-01-11T10:50:00.000+01:00

Ja det är det!
Att göra bedömningar är svårt. Både de summativa och de formativa är svåra att göra. Vi gör dem hela tiden som lärare. Oftast dock i klassrummet med vårt kroppsspråk eller med vad vi säger. Men vid minst två tillfällen per termin gör vi det dessutom skriftligt.

Man kan ju tycka att lärare borde vara ganska bra på detta då. Svaret på det är väl nja....

Allt för ofta gör vi ju bedömningar som är grundade på fel saker.
Betygskriterierna är för allt för många lärare ett ganska okänt område. Inte så att man inte läst dem. Det skulle ju vara tjänstefel. Men att man inte förstått och sedan bedömer efter dem är nog allt för vanligt.
I grunden ligger att man inte på ett bra sätt förankrade det skifte i kunskapssyn som LPO 94 innebar.
Senast i raden av skolor som får bakläxa på det här är Sundsgymnasiet i Vellinge. Nu menar jag inte att de är unika på något sätt. Jag tror att detta är bara allt för vanligt. Nya lärare som landar på sitt första jobb anpassar sig till den rådande skolkulturen och faller snabbt in i det sätt som råder ute i skolorna.

Det är helt enkelt den gamla kunskapssyn som regerar i den svenska skolan som är boven.

Björklund och massor av andra hjälper till att bevara detta konstiga faktum genom sitt snack om flummskola och genom att påstå att motsatsen är kunskapsskola.

Låt oss nu hoppas att den nya läroplanen lanseras med buller och bång och att man mycket tydligt förklarar för sveriges lärare vilken syn på kunskap som skall ligga till grund för våra bedömningar. Flummigt är det inte hur många gånger Björklund än säger det. Vem vet han kanske kan lyssna själv och lära sig något på kuppen. Det roligaste i allt det här är att han säger en sak och åstadkommer en läroplan som är precis lika flummig (i positiv bemärkelse) som LPO 94. Kunskapssynen ligger fast. Men bedömningshjälpen är lite bättre. Det är bra. Men snälla snacka mindre kunskap om ni inte definierar vad ni menar.

Ledarskap och fokus på det som fungerar

2010-12-29T12:03:00.001+01:00

Läser en sak i DN som får mig att tänka lite.

Framgångsrika skolreformer har, hävdar Michael Fullan, haft ett fåtal tydliga mål och drivits med tydligt stöd från den högsta politiska ledningen. Men de har inte varit ensidigt toppstyrda utan i hög grad byggt på att rektorer och lärare varit medskapare av det nya. Lokala politiker, rektorer och lärare har involverats i ett gemensamt projekt som handlat om att identifiera vad som fungerar och vad som inte gör

Vad som funkar verkar det vara ganska dåligt med koll på i svensk skola. Man kan faktiskt undra varför det är så. Dels beror det ju på att vi är ganska dåliga på att berätta vad vi gör i skolan. Vi har ett gigantiskt kommunikationsproblem där. Skolan ser ju inte ut idag som den gjorde för trettio år sedan. Dagens föräldrar känner inte igen sig. Den skola de gick i var inte målstyrd utan betygen fördelades efter normalfördelningskurvan.

Den som kunde boken utantill fick femma. Det var en till viss del lättare skola att genomskåda. Det var väldigt tydligt vad som krävdes.

Jag har haft många förvånade och arga föräldrar på föräldramöte när jag hållit upp läroboken och sagt "kan du allt som står i denna så har du godkänt". Det borde ju enligt den gamla referensramen vara MVG.

Ett problem vi har att brottas med är att kontakten med forskningen är väldigt svag i svensk skola. Eller om det kanske är tvärt om?

Forskningen kanske har väldigt dålig kontakt med svensk skola?

Mycket av diskussionen inom lärarvärlden de senaste 100 åren (eller om det bara är 20) handlar om dalande status och löner. Väldigt lite i jämförelse har handlat om lärande och vad som funkar. Som om det var så att vi redan visste det och nu bara hade att förvalta. Men så är det ju inte.
Skolan måste hela tiden vara på tårna och fundera över vad vi gör och varför. Vilka kompetenser är det som behövs i morgon och tiden där efter.

Hur blev det så? Detta behöver vi ändra på. De som skall leda förändringen är så klart rektorerna. Kan de det? Har de koll på vad som är viktigt i morgon och den senaste forskningen. Jag tror inte det. Den normale rektorn är i mångt och mycket en förvaltare. Den ojämförligt viktigaste uppgiften som en rektor har är att klara budget. Nu menar jag inte att detta är oviktigt på något sätt men DET VIKTIGASTE kan det väl ändå inte vara. Nog borde man kunna ha ekonomer som sköter den biten.

Det VIKTIGASTE borde vara det som heter pedagogiskt ledarskap.

Och om de nu har koll på den senaste forskningen vad säger den då? Ja självklart en massa konstiga saker som inte alls stämmer överens med den skoldebatt som råder i Sverige. Det är inte lätt att jobba på Sveriges största arbetsplats helt enkelt.

Att tidigare betyg är bra innebär inte att ännu tidigare och ännu mer av betyg vore bättre. Skolan kan även få ett övermått av nationella prov och andra krav på utvärdering från central nivå. Utvärdering tar energi. Blir den mycket omfattande undergräver den lärarnas själständighet och förtar deras arbetsglädje.

Det verkligt viktiga är ett ledarskap från utbildningsdepartementet ned till det enskilda klassrummet som genomsyras av frågor som:

Vad kan vi lära av våra egna misstag? Hur kan de skickligaste lärarnas metoder spridas till andra? Vad kan skolorna lära av varandra och Sverige av erfarenheterna i andra länder?

Vad vi kan konstatera är att vi i Sverige är bra på vissa saker. Det är där vi skall bygga vidare. Inte fokusera på det som andra kan göra bättre. Att kunna skolboken utantill ger kanske höga poäng i internationella undersökningar men är knappast vägen in i framtiden.
Vi har arbetsglädje i svensk skola. Eleverna trivs riktigt bra i sina skolor. Det är knappast negativt. Det tyder på att de ser mål och mening med att vara där. Vad som behövs är mer av öppenhet och nyfikenhet. Att skolan tar klivet från den slutna klassrumsvardagen och ut i verkligheten. Det är så enkelt att ta det steget idag.

IT ger massor av möjligheter att dela och visa. Skapa och skapa om. Det är där möjligheterna för att utveckla svensk skola finns.

Men det börjar i mötet mellan lärare och elev. Mötet människa till människa. Därför är bra lärare det viktigaste som finns. De skall ha massor av uppmuntran och hög lön. Det är en bra början.

Facebookberoende

2010-12-29T08:55:00.005+01:00

Ett av de mest lästa inläggen på den här bloggen är det här "Facebookberoende". Absolut inte för att det är något som är speciellt välskrivet eller klokt. Nej bara för att det är ett sökord på google där jag hamnar hyfsat högt upp i träfflistan. Det är tydligen en hel del där ute som känner att de är Facebookberoende och vill läsa om de skall vara oroliga eller inte.

Till er. DET ÄR LUNGT.

Facebook är INTE en dödlig sjukdom. Det är ett kommunikationsverktyg.

Det senaste året har Facebook gått från att vara nytt och spännande och på allas läppar till att bara vara ett naturligt verktyg. Precis som mailen idag är lika naturlig som telefonen. Den som idag inte har ett konto på FB är närmast lite originell. Ungefär på samma sätt som vissa koketterar med att inte ha TV.

Det betyder ju då att FB inte är en övergående trend utan något som bara är en standard.

Ungefär som mail och telefon. Det betyder samtidigt att det ju är lite tråkigt. Det öppnar för att något nytt kan komma in. Kanske får vi se något nytt och spännande dyka upp under 2011?!

Jag vill att mina barn skall få en bra utbildning

2010-12-28T13:32:00.002+01:00

Det är väl inte så konstigt, eller är det det? Problemet är att det inte finns någon gemensam bild av vad en bra utbildning är. Det är mycket snack om att det är kunskap som är viktigt. Mmmmm men vilka. Vad är kunskap då? Detta som filosofer i tusentals år har funderat kring utan att ännu kunna leverera den heltäckande formuleringen.
Att det där som vi brukar kalla för faktakunskaper eller utantillkunskaper inte längre är det som är målet med skolan är väl inte så konstigt. Det betyder inte att fakta inte längre är viktigt det är bara det att vi lever i värld där tillgång till fakta är en obegränsad resurs. Det betyder att utantillkunskap om floder i Halland inte är så viktigt. Att kunna söka, värdera och analysera är däremot viktigare.

I en tid när BOKEN var pålitlig men svår att få tag på så kunde det vara bra med en bank av fakta att ösa ur. Men den tiden är förbi.

Istället kan vi inrikta skolan på att träna färdigheter. Vi lever i en tid och en värld där det är viktigt att kunna se vad som är viktigt. Där vi förväntas fatta beslut. Där vi inte FÅR ett jobb som vi sedan har. Utan en värld där vi SKAPAR oss ett jobb och där vi troligen kommer att få leva med att byta arbetsgivare ett stort antal gånger under livet.

Kreativitet och förmåga att skapa något av våra idéer är framgångsfaktorer. Sådant skall vi träna våra elever i.

Äldste sonen har det senaste året lärt sig otroligt bra och viktiga saker. Inte i skolan då utan på riktigt. Han har sålt Kvällsposten.

Han har lärt sig att möta och hantera många olika sorters personer. Han har lärt sig att ta ansvar. Han har lärt sig värdet av arbete. Han har sett hur han kan påverka vad som händer. Att ett leende leder till fler sålda tidningar än sura miner. Att man för sina pengar kan köpa en fin julklapp till sina föräldrar och på så sätt få känna glädjen i att ge.

Viktiga erfarenheter som man ju önskade att alla elever i svensk skola fick chansen att lära sig. Men i skolan får man oftast lära sig motsatsen. Där är du inte med och påverkar utan blir serverad vad du skall tugga i dig av fakta som du sedan skall rapa upp vid ett givet tillfälle när provet är. Om du varit riktigt duktig på att memorera så får du som tack ett högt betyg.

Gudskelov så kommer det att förändras. Nu med LGR 11 har vi en möjlighet att få alla Sveriges lärare att inse vilken kunskapssyn som gäller. Då kommer man att förändra undervisningen till att göra skolan till ett viktigt ställe för utvecklandet av de ungas förmågor!

Eller det borde bli så........

Gör vi rätt saker

2010-12-15T11:46:00.005+01:00

Två dagar med Unikum i fokus.
Mycket spännande input kring hur vi gör lärandet bättre.
Satt igår och snackade med Steve Wretman. Så klart om skola och formativ bedömning. Många skratt och spännande tankar.
Viljan finns det mycket av i skolan.

Problemet är kanske att vi så ofta lägger kraft på fel saker. Inte av illvilja eller dumhet utan av okunskap och tradition.

Utvecklingssamtalen är i grunden missuppfattade. Det har på allt för många ställen blivit ett andra betygstillfälle. En punkt till där vi utför en summativ bedömning.
Det var aldrig det som var tanken. IUP:n skall vara framåtsyftande. Det är grunden och det är helt enkelt en avstämningspunkt och ett tillfälle för formativ bedömning.
Ständigt landar man i att det i mångt och mycket handlar om att vi i skolan måste få alla lärare att förstå och omfatta den kunskapssyn som är grunden för den svenska skolan.
Det kan inte vara en omöjlig sak att få till. Nu med övergången till Lgr 11 är det otroligt viktigt att det blir tydligt vilken grund vi vilar på. Annars kommer det inte att funka.

Vilken syn vi har på kunskap får nämligen genomslag på allt vi gör och hur vi gör det.

Jag är hoppfull. Det är dags nu att ta ett kliv i kunskapsutvecklingen i svensk skola och det börjar med att förstå vilken kunskapssyn som vi alla har att omfatta.

Inspiration från Byskolan Södra Sandby

2010-12-11T20:49:00.005+01:00

Ett spännande möte med vansinnigt inspirerande lärare och skolledare vid Byskolan i Södra Sandby.

Här finns ett driv och en upptäckarlusta som bär långt ut i världen.

Tina och Ulrika presenterade hur de jobbar med skriva sig till läsning. Men även hur de utnyttjar datorn för att jobba med matematiken. Det finns mycket nyfikenhet och massor av kloka tankar om lärande och kunskap.
Just matematiken har varit ett område man valt att satsa extra mycket på. Matemateket är en mycket spännande satsning. Väl värd ett besök.
Magnus Bokelid berättade om hur man som skolledare kan få med alla på tåget mot en mer spännande och bättre skola.
Egentligen är det inte så krångligt. Det handlar om samma mekanismer om du skall leda en klass eller en hel skola.

Det handlar om att lyfta det som är positivt och fokusera på det. Inte det negativa.

Det som är intressant att notera är att det som varit drivkraften har varit nyfikenhet och en vilja att utnyttja de fördelar som tekniken ger. Inte teknik för sin egen skull alltså utan för att det hjälper lärandet. Självklart kan tyckas. Eller hur.
Jag fortsätter att följa byskolans lärare och skolledares framfart både som förälder och som IKT-intresserad. Nu skall de bara börja blogga om vad de gör så att så många fler kan få inspiration.

Teknikens magi

2010-11-25T08:31:00.002+01:00

Underbart uttryckt av Joachim Tornström tycker jag. (sagt under ett webbseminarium)

"vi måste akta oss för att fastna i verktygens magi"

För det är ju så det är. Målet är inte tekniken i sig utan det gäller att ha klart för sig att det är lärandet och lärandet om lärandet som är det viktiga. Hur vi kan utnyttja tekniken för att göra lärandet mer relevant, mer utmanande och verkligt. Målet måste vara att ge eleverna en trygghet i att orientera sig i en värld där all information finns att tillgå. Där tillgång till informationsorienteringskompass (det hittade jag på nu) är den kanske viktigaste kompetensen.

Vi som brinner för det här fastnar ofta i glädjen över att testa nya verktyg och vi är fascinerade av alla de möjligheter som finns.

Men det som verkligen förenar oss är den omvärldsanalys som vi har gjort. Den fasta övertygelsen att skolan inte ger den utbildning som den borde.

Att samhällsförändringen är inne i ett språng och att skolan ännu inte har anpassats till den framtid som vi utbildar våra elever för.

Det handlar om ett skifte i vilka kompetenser som är viktigast att träna. Sverige är ett land präglat av de stora företagen. De som förvaltar och förädlar våra naturtillgångar. Det är INTE där vårt framtida välstånd kommer att grunda sig. Vi måste vidareutveckla och nyuppfinna om vi vill fortsätta att vara ett rikt land. Då är det sådana kompetenser vi måste träna upp hos våra elever.

Tekniken ger oss ypperliga möjligheter till just detta.

Människan är av naturen en ypperlig problemlösare och en social varelse. Vad vi ser nu är inte något nytt utan en återgång till ett mer naturligt förhållningssätt till lärande. En återgång till ett lärande som bygger på nyfikenhet, relevans, engagemang, uppfinnande, skapande och samarbete.

Klosterskolans gamla organisation och syn på lärande är det dags att lämna nu.

En helt ny värld

2010-11-24T21:28:00.005+01:00

Kanske är det så att världen kommer att förändras mer än vi tror. Nej vad dumt. Självklart kommer världen att förändras mer än vi tror. Självklart kommer den att förändras på sätt som vi inte kan överblicka och förstå just nu. Det är ju det som är så spännande och som gör att vi är så fascinerade av framtiden.

Men lite vet vi. Att tekniken är en förändrande kraft vet vi. Den ändrar spelregler och förutsättningar. Sådana förändringar är ett genomgående tema i historien.

Det är spännande att fundera över vart vi är på väg.

Vad betyder internet för hur världen kommer att se ut om 20 år? Just nu är nätet fritt. Men med en växande supermakt som Kina så vet vi inte hur länge det kommer att vara så. Eller betyder det att Kina inte kommer att bli den stora supermakten? Är det Indien som tar den platsen? Baserat på kraften i ett fritt Internet?

Men samtidigt kommer mycket att vara som förut. Vi kommer att bo i samma hus och fortsätta att sopsortera och andas och älska.

Men en del kommer att arbeta med saker som vi ännu inte vet att vi behöver och vi kommer att äta annorlunda mat och lyssna på delvis ny musik.

Kanske kan vi några ord på hindi eller kinesiska. Eller så blir det inte alls så utan helt annorlunda.

Men vi får vara med och se de flesta av oss.

Det blir kul!

Nycklar till framtiden.

Det är det vi skall ge eleverna i skolan. Gör vi det med tanke på framtiden?

Om avståndet ökar....

2010-11-15T08:22:00.007+01:00

Kommer utvecklingstakten att minska de närmaste åren? Kommer skolan att få lugn och ro att hinna ifatt och anamma det nya kommunikationssamhället?

NIX!
KNAPPAST!

Det kommer inte att bli lugn och ro utan snarare tyder allt på att utvecklingstakten snarare ökar. Hur hanterar vi detta i den svenska skolans värld?
Den politiska styrningen verkar snarast gå åt motsatt håll. Åtminstone är retoriken sådan. Det är mer floder i Halland som gäller än digital kompetens.
I mångt och mycket drivs utvecklingen av enskilda lärare som tycker att detta är viktigt. Enskilda rektorer tycker likadant och driver utvecklingen på sina skolor. I allt fler kommuner kompletterar man IT-avdelningens tekniska kompetens med någon som driver den pedagogiska sidan av saken.
Skolverket är med på banan och bevakar vad som händer och informerar och tipsar. Men.......

Den enskilda läraren kan idag fortfarande välja att bry sig eller inte. Det går fortfarande att som lärare undervisa som om internet aldrig funnits och komma undan med det.
Tro det eller ej men man behöver inte ens bry sig om en sådan sak som läroplanen utan kan glatt undervisa vidare enligt den som gällde när man gick på lärarhögskolan.

Nu kommer det en ny läroplan. Den skall genomföras ute i verksamheten med start hösten 2011. Låt oss hoppas att den inte går spårlöst förbi.

Missförstå mig nu inte.

Jag tycker att läraren skall ha massor av frihet. Men det innebär också ett mycket stort ansvar.

Det ansvaret handlar om att man ständigt håller koll på vad man gör och varför. Att man utvärderar det man håller på med gentemot målen och att man ständigt utvärderar vilka mål man jobbar mot.

Vi jobbar hela tiden mot en framtid som vi vet ganska lite om. Men vi vet samtidigt tillräckligt mycket för att veta vad det är för kvalitéer som vi behöver utveckla hos våra elever.

Vi vet att våra elever behöver träna sin kreativitet. Vi vet att de behöver vara aktiva eller med ett populärt ord, utveckla "entreprenörsanda". Vi vet att de behöver kunna kommunicera. Vi vet att världen är mycket "mindre" och mycket mera internationell.

Ändå kan man som lärare idag hävda att det viktigaste är att man kan floderna i Halland.

Jag begriper inte det.

Kopplingen till forskningen är väldigt svag i skolan. Kopplingen till verkligheten är väldigt svag i skolan. Jag tycker att det känns farligt. En skola som är overklig och bygger på tro och inte vetande känns inte helt fräsch. Så kan vi ju inte ha det.

Jag tycker att vi behöver en kraftig satsning på att implementera verklighet, teknik och internationalisering i skolan. Vi behöver stärka kopplingen till forskningen.

Skolan kommer inte att få lugn och ro. Det skall den inte ha heller.

Vad som behövs är tydligt framtidsfokus, ny teknik och målinriktat arbetssätt.

Till sist vill jag lyfta fram två grabbar som lyckats ta sig igenom det svenska skolsystemet med kreativiteten i behåll. De kommer att gå långt.

Kraften i nätverket

2010-11-10T00:17:00.003+01:00

Att skapa tillsammans är otroligt roligt och spännande. Man upptäcker att man kan saker som man inte visste att man kunde och man upptäcker det samma hos de man samarbetar med.

Vi människor kan om vi vill skapa fantastiska saker tillsammans.

Se på youtube eller wikipedia. Otroliga uttryck för mänskligt skapande och fritt delat med resten av världen.
Det pågår massor av sådana här samarbetsprojekt på nätet.
Ett av dem är Nationell bokmärkessamling för utbildning och lärande.
Det är helt enkelt ett ställe för att dela de bästa länkarna på en plats. En resurs helt enkelt. Det är ett samarbete mellan Länkskafferiet och Dela. Jag är stolt deltagare i samlandet av de bästa sidorna.

Du kan också delta och bidra. Som vanligt på nätet så är du välkommen att bidra med det du kan. Om du vill.

Är det inte märkligt hur mycket vi arbetar utan att få betalt för det. Bara för att vi brinner för det. Är det inte märkligt hur lönsamt det ändå blir i slutändan? Kanske inte alltid ekonomiskt men väl i känslan av att ha deltagit i skapandet.

Jag är övertygad om att läromedelsförlagens dagar är räknade. Idag skapar vi länksamlingar och det är bara början på något som i slutändan kan bli ett levande organiskt läromedel som ständigt skapas och omskapas. Eller ett? Vad dum jag är massor av läromedel men med sidor som strukturerar och tipsar om vad, när och hur. Morgondagens läromedelsförlag hittar du kanske på biblioteket. Bibliotekarierna är vana att hantera information och strukturera. I samarbete med en driftig och skrivkunnig lärare och lite kunskaper om hemsidor och databas så har du ett vinnande koncept. Sedan kan man bjuda på tjänsten gratis och fara land och rike kring och tjäna grova pengar på att hålla utbildningar för lärare, rektorer och förlagschefer. Eller varför nöja sig med att göra detta för den svenska marknaden. Think global! Jag bjuder på idén men ni får gärna ta in mig som konsult!

Skall vi kanske göra det tillsammans?
Kom igen nu kör vi!

Vem kan databas? Vem är bra på att strukturera?

Hjältar

2010-11-01T07:51:00.000+01:00

Undrar hur det kan komma sig att jag inte är helt slut trots att det är novemberlov. Inte ens huvudvärk eller förkylning.

Det måste betyda att jag inte längre tillhör hjältarnas skara. De där som vi kallar lärare. Om folk bara visste hur krävande det arbetet är. Med lite perspektiv på det så inser man vad tufft det är. Samtidigt otroligt givande såklart. Annars hade man inte orkat. Till er hjältar. Ta nu lov på riktigt. Sitt inte och jobba på lovet som jag vet att ni är så många som gör. LE DIG

Världens bästa skola eller världen är bästa skolan?

2010-10-30T21:00:00.004+02:00

Hur viktigt är det för dig att det du gör känns meningsfullt och viktigt? Ganska viktigt eller hur. Kanske kan man tänka sig att det är lika viktigt för barn och unga. Om det är så måste vi dra slutsatser av det och fundera över hur vi skapar detta i skolan.

För visst är det så att vi ser att elever presterar bättre när det är på "riktigt".

Ett sätt att göra detta är genom att använda de möjligheter till internationella kontakter som Internet erbjuder. För även om det är en annan skolklass man har kontakt med så är det ju på riktigt. Det handlar om att använda sina språkkunskaper i en ny kontext vilket kräver att man tänker utanför boken och utanför den invanda skolvardagen. Det leder till bättre lärande.
Hur gör man då? Ett sätt kan vara att helt enkelt använda sig av det program som finns inom EU e-twinning.

Om man är lite mer äventyrligt lagd så kan man söka efter skolor över hela världen. Hitta en mailadress och skicka ut en trevare.

För visst skulle det vara häftigt att samarbeta med andra över hela världen. Det är ju egentligen inte så svårt. Det är bara att göra. Att skicka ett mail kostar inget och kan ge så mycket.

Vi lever i en globaliserad värld. Våra elever behöver träna på att kommunicera med den världen.

Ge dig själv och dina elever den chansen.
Till sist ett litet projekt tips från de härliga pedagogerna på Styrsöskolan. Ett internationellt samarbetsprojekt kring kompostering. Samarbete online och jord under naglarna. Det bästa av två världar. En verkligt bra idé.

Stulna datorer.

2010-10-20T20:47:00.006+02:00

Idag har jag varit ömsom arg ömsom ledsen. Idag blev mellan 20 och 30 elever på Killebäckskolan stoppade och rånade på sina 1-1 datorer. Ett tjugotal datorer blev rånarnas byte.

Men vad som är värre än förlusten av datorn och mobilen är att dessa tre kriminella tog något mycket värdefullare från Södra Sandbys unga. De tog ifrån dem känslan av att vara trygga i sin hemby.

Jag är förvånad. Jag trodde ärligt talat inte att det fanns så låga personer som ger sig på att råna trettonåringar.

Kalla mig gärna naiv men ärligt talat vem hade trott att man skulle vara så här utstuderade.

Att någon skulle kunna tänkas bli rånad javisst. Men att man skulle stoppa 30 elever. Rada upp dem och sortera dem efter ålder och sedan rota igenom väskorna för dem som sagt att de var sjuor. Vi snackar ett rån i klassisk vilda västernstil. Det trodde jag faktiskt inte.

Jag är skakad och känner mig väldigt illa till mods. Jag är en av dem som har drivit att vi skulle ge eleverna de här verktygen. Jag är alltså en av dem som har bidragit till att försätta våra ungdomar i en situation som de inte borde få ha hamnat i. Det gör mig väldigt ledsen.

Men samtidigt så är det ju inte jag som har gjort fel. Det är tre unga män som valt kriminalitet.

Risken är nu att 1-1 projektet i Lund tappar fart. Att man väljer att inte gå vidare att vi låter oss skrämmas tillbaka till blyertspennor och suddgum.

Förlorarna är många idag. De går i sjunde klass på Killebäckskolan. Men risken är att de inte är de enda. Risken är att alla elever i Lund blir förlorare. Det skulle vara väldigt tråkigt. Väldigt väldigt synd.

Läs mer>>>
Skånska dagbladet
Skånska dagbladet del 2

Sydsvenskan

Skolan och forskningen

2010-10-19T20:46:00.004+02:00

Skolan behöver bli mer intresserad av att följa forskning och ta till sig de resultat som forskningen kommer fram till. Detta är något jag funderat en del över de senaste veckorna. För detta är inte oproblematiskt. Det finns ju saker som det inte forskas på. Som t.ex. skriva sig till läsning eller Tragetonmodellen. Det finns lite forskat på detta i Sverige och intresset för att forska på det är inte stort enligt vad jag förstått.
Med tanke på detta så blir man ju lite frågande.

Samtidigt så finns det mycket vi borde ta till oss. Som att

formativ bedömning och elevens eget reflekterande över sitt lärande är kanonbra.

Det är forskningens slutsats. Men ändå kan vi i sk0lan bortse från detta och fokusera på den summativa bedömningen. Dessutom driver politiken skolan i den riktningen. Tvärt emot bättre vetande eller kanske helt ovetande. Vilket som är värst vet jag inte.

Samtidigt så är svensk skola alldeles fantastiskt bra på vissa saker som vi inte väljer att lyfta fram och som i skoldebatten lyser med sin frånvaro. Läs vad Stig-Roland Rask skriver om det mångfacetterade kunskapsbegreppet och få en motbild till den vanliga bilden.

Man skall ju bygga vidare där man är stark. Så vi skall fortsätta på den inslagna vägen och inte fundera så mycket över att våra resultat i undersökninar som Timms och andra sjunker.

Det är inte Sveriges elever det är fel på det är vad man undersöker som är fel.

Vi vill skapa smarta, demokratiska, kreativa och sociala unga som kommer att bli lika smarta, demokratiska, kreativa och sociala vuxna. Då kommer det att gå bra för Sverige.
Så svensk skola är bra och i morgon kommer Sverige att fortsätta att vara ett rikt och demokratiskt land.

Läraren är superviktig och blir allt viktigare.

2010-10-12T08:53:00.005+02:00

Nu är det så att det finns de som tror att om vi bara slänger in en massa datorer i skolan så blir det bättre. Jag är en av dem som trott det.
Eller velat tro det.
Men så är det ju såklart inte. Datorn är ett verktyg som alla andra. Bara väldigt mycket mer mångsidigt. Men likafullt ett verktyg.
Det är därför som läraren är så vansinnigt viktig.

Det är när vi som lärare skapar uppgifter som utmanar och engagerar som lärandet sker.

Det är där vi har vår uppgift. Med en dator per elev så har vi möjlighet att skapa vansinnigt roliga och engagerande uppgifter som kräver kreativitet och samarbete av eleverna. Det då och först då som verktyget blir ett verktyg som gör skillnad. Om vi bara använder datorn för att ersätta boken så vinner vi inget (nästan) det är inte det som är nytt och krävande för eleven. Det är när vi utmanar och kräver kreativitet, samarbete och skapande som det händer.

Att lärarens kompetens är superviktig är ju kul tycker jag.

Men det som faktiskt är ÄNNU viktigare är att man ger bra återkoppling och att eleverna själva utvärderar sitt arbete.

Kolla själv här. Per Kornhall på Skolverket har tittat på John Hatties meta-meta studie. Detta är vad han kom fram till. För att ge eleven respons är IT ett fantastiskt verktyg. Internet är en kanonbra arena för att ge och få respons. Det behöver ju inte BARA vara läraren som kommenterar. Eleverna själva kan vara aktiva och deras föräldrar och alla andra.

Visible Learning

View more presentations from St Mary Star of the Sea College.

Att det sedan inte handlar så mycket om ämneskunskaper utan om pedagogik, didaktik och mötet med eleverna är ju inte så förvånande tycker jag. Det är med eller genom relationen till eleverna som vi får dem att lära mer. Någon som fortfarande undrar vad vi skall ha sociala medier till i skolan? Men grunden bygger vi i mötet såklart men sedan fortsätter vi att bygga relationen på nätet. SÅKLART!

En ny skola är möjlig trots allt

2010-09-28T11:21:00.005+02:00

Sitter och läser skolverkets förslag till kursplan i samhällskunskap i grundskolan. Försöker att växla mellan olika glasögon. Positiva, möjlighetiserande och kritiskt granskande.
Eftersom man självklart måste tolka den. De positiva hittar stöd för mycket men de kritiskt granskande undrar hur de kunnat skriva en ny läroplan på 2000-talet utan att med ett enda ord nämna internet.

Men först lite positivt.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett
öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Se där! Sociala medier helt enkelt. Delta i debatten och gör din röst hörd. Men sedan när jag läser vidare inser jag att det inte var alls det som de tänkte. Det är ju bara min egna tolkning. Sådant verkar inte finnas i författarnas värld.

Under rubriken "information och kommunikation" för åren 7-9 står nämligen.

- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare
av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings
olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.

Dagstidning! Men hallå! Gammelmedia är alltså prioriterat och nämnt och dämed något som vi SKALL pyssla med i skolan. Men den stora informationsbäraren idag ignoreras. Detta trots att det givetvis är mycket viktigare att lära sig att förhålla sig till. Det är ju inte lika glasklart på nätet som i tidningen vem som är avsändare. Hur tänkte de där? Tänkte de? Pratade de om det och hur resonerade de då. En "ny" läroplan som inte förhåller sig till ett radikalt förändrat medielandskap känns ganska kass. Då står läraren där igen och undrar. Hur? Vad? Varför?

Gör om! Gör rätt!

Fast samtidigt så är det ju öppet för egna tolkningar och egna möjligheter. Det betyder FRIHET. Men det var väl kanske inte det de tänkte sig....

Lärare uthängd på nätet

2010-09-24T16:24:00.003+02:00

I en alldeles utmärkt betraktelse i dagens Computer Sweden vänder Elza Dunkels på perspektiven.
Lärare som hängs ut på nätet kan ju faktiskt vara ett uttryck för en ökad demokratisering. Även den lilla människan kan ge uttryck för sina tankar och åsikter. Något som faktiskt är positivt.
Hur vi väljer att se det bestämmer vi själva. Hade jag gillat att bli uthängd. Nej självklart inte. Men det är ett faktum att man som lärare idag alltid måste vara medveten om den risken.
Betyder detta att vi skall vara rädda för utvecklingen? Nej men förhålla oss måste vi. Kanske är det en idé att kolla om man finns på Youtube. Det kan ju faktiskt vara så att man finns där. Då kan man ta upp det och reda ut eventuella konflikter.
Skolan är inte frivillig idag. Alla kommer inte att i alla lägen tycka att det man gör är rätt. Det får inte göra oss lärare konflikträdda.
Och......
Det kan ju också visa sig att man blir glatt överraskad.
En sökning på Killebäck gör att man hittar den här filmen. Kan man bli annat än glad.

IT eller riktiga möten?

2010-09-18T22:46:00.003+02:00

Det är ju så att den här bloggen handlar om IT och skola. Det ÄR smalt och det är såklart meningen. Men det betyder att det kanske framstår som om jag tycker att det enda som eleverna skall pyssla med är att sitta framför datorn. Så är det inte!
Att jag inte skriver om det så väldigt ofta beror ju såklart på att det inte är det som är målet med den här bloggen. Jag gör här ett avsteg.

Det absolut viktigaste för ett framgångsrikt lärande i klassrummet är en bra lärare. Det handlar om kontakt, ledarskap och entusiasm.

I min drömskola finns det väldigt mycket kreativitet. Kreativitet som finner sitt utlopp i musik, teater, video, dikter, skrift och bild. Eller varför inte skapande av företag, organisationer, manifestationer, demonstrationer, konserter eller diskotekskvällar.
Mycket av det kan man använda datorer till om man vill men det är inget självändamål. Det viktigaste som finns är det mänskliga mötet.
Det finns dessutom ingen som helst motsättning i detta.

Datorn är alldeles fantastisk som socialt verktyg. Jag har träffat massor av människor tack vare den.

Jag har hållit kontakten med massor av människor som jag annars hade tappat bort.

Kan skolan välja att inte förhålla sig till sociala medier?

2010-09-17T08:18:00.004+02:00

Efter att ha läst senaste numret av Skolvärlden så är jag ganska arg! Under rubriken "skolan på Facebook? Skolvärlden granskar elever och lärare online" så tar man upp ett antal frågeställningar som är relevanta för skolan. Problemet som jag ser det är att man enbart fokuserar på problemen. Det är genomgående i alla ämnen man tar upp. Utgångspunkten är att vi har ett problem här. Möjligheterna lyser med sin frånvaro. Till stor del beror detta säkert på urvalet av intervjupersoner.
Under rubriken "varför skall jag chatta med mina elever via nätet?" fortsätter det i samma anda. Läraren Ida Storoni menar att det är oprofessionellt att vara vän med sina elever på Facebook. Hon är glasklar " Jag är inte deras vän, jag är deras lärare". Jag håller inte med om det. Jag skulle faktiskt kunna vara lika tydlig åt andra hållet.

Att vägra se att sociala medier är en lika verklig del av världen som korridoren eller klassrummet är oproffsigt.

Att välja att inte se vad som händer på nätet är precis lika dumt som att blunda i korridoren. Därmed inte sagt att det är oproblematiskt. Precis som man inte i den riktiga världen kan ta av sig lärarrollen när man går på ICA och träffar föräldrar och elever. Lika lite kan man göra det på nätet. Facebook är inte en del av den privata sfären det är en del av världen ungefär som en vanlig gata eller ett torg. Om vi som lärare väljer att inte finnas med på dessa gator och torg så sköter vi inte vårt uppdrag.

Precis som vi inte lämnar eleverna vind för våg i korridoren så kan vi inte göra det på nätet.

Som lärare har vi en skyldighet att hålla oss uppdaterade inom ungdomskultur och deras värld. Inte minst för att det är en förutsättning för att vi skall kunna nå dem. Tala till bönder på bönders vis heter det väl? Om vi förnekar en så stor och viktig del av verkligheten som den digitala så kommer skolan mycket fort att helt att förlora sitt existensberättigande.
Det tycker inte jag är önskvärt. Gör du?

Skola i förändring kräver kompetenta lärare

2010-09-08T20:58:00.004+02:00

Efter att ha deltagit i en spännande webbkonferens om öppna lärresurser så är där några funderingar som gnager mig lite.

Att läroboken är på väg ut tror jag är ganska bra på många sätt.

Man blir styrd av läromedlet och fastnar lätt i ett kvantitativt tänkande. Kursen skall hinnas med och sidor blir viktigare än kunskapen. Samtidigt ställer ett nytt arbetssätt nya och stora krav på läraren. Om man väljer att lämna den trygga hamn som läromedlen trots allt är så krävs det att läraren är kompetent i sitt ämne. Man behöver mer av kunskap helt enkelt.
Samtidigt så leder det till ett mer verklighetsanpassat och riktigt lärande. Det är självklart inte oproblematiskt.
Min egen erfarenhet är att det är värt det.

Undervisning byter ben och blir mer av lärande.

Elevinflytandet och elevengagemanget växer och lärandet fördjupas när man lämnar standardundervisningen och vågar ta ut svängarna.

I en svensk skolvärld som snart kommit ifatt den riktiga världen när det gäller tillgång till verktyget dator så kommer mycket att förändras. En del saker som att arbetssättet i många skolor kommer att bättre utnyttja kreativa möjligheter är bara kul. Men säkerligen kommer vi att upptäcka negativa konsekvenser på en del skolor.
Det viktigaste vi kan göra är att ge lärarna råg i ryggen och få dem att förstå att de alldeles oavsett datorkunskaper har en avgörande betydelse för sina elevers lärande. Inte som expert på datorer utan som frågeställare, ifrågasättare, påhejare, ledare och kravställare. Kort och gott som lärare.

Jag tror att vi är på väg mot ett språng.

Ett skutt i hur vi ser på lärande i det som vi kallar skola.
Jag tror att det kommer att bli roligare att vara elev och elever som har roligt lär sig mer. Jag ser framtiden an med glädje.

Skriva sig till läsning

2010-09-06T18:48:00.003+02:00

Har idag haft förmånen att lyssna på Joachim Thornström och de erfarenheter som gjorts i Ystad kommun när det gäller att skriva sig till läsning. Sedan starten 2004 så har antalet deltagare i Ystad stadigt vuxit och omfattar idag ALLA! Fantastiskt inspirerande och bra presenterat av Joachim fick vi följa hur man tänkt och gått tillväga.

Det som är speciellt intressant är att hela det här konceptet bygger på enskilda lärares erfarenheter och vilja att testa i praktiken. "Det funkar" verkar vara ett återkommande uttryck.

Ofta i skolans värld är det tvärtom. Nya pedagogiska idéer kommer ofta uppifrån. Det är från högskolorna (PBL?) och skolverket som det initieras. Här verkar det som det kommer underifrån. Från praktikerna. Ännu så länge forskas det inte på detta i Sverige men vi får hoppas att någon förbarmar sig och tittar på det från ett forskarperspektiv.

Att det i en värld där i princip allt som skrivs idag skrivs på dator, fortfarande är pennan som regerar i klassrummet framstår för mig som märkligt.
Jag kan faktiskt inte köpa att så mycket tid läggs på att lära våra barn att skriva för hand.

Dessutom är det ju så att massvis med barn varje dag går till skolan för att misslyckas med att skriva en snygg handstil (jag gjorde det under 12 år). Inte berodde det på att jag inte hade något att berätta.

Pennan begränsar datorn befriar?

1-1 krockar med ekonomin

2010-09-04T13:08:00.006+02:00

Vi är på väg att ta steget in i 1-1 i Lunds kommun. I IKT-planen står det att vi ÄR en sådan kommun men det är ju så klart en målsättning (populärt uttryck så här i valtider). Det är nu när visionen krockar med den bistra ekonomiska verkligheten som jobbet skall göras. Man kan ju faktiskt göra annat för pengarna om man vill. Frågan är om vi egentligen har något val. Jag tror inte det.

Om vi vill bedriva en utbildning som ger eleverna det som de behöver för att klara sig i sin samtid och framtid så kan vi inte förneka att resten av samhället har lämnat blyertspenna och suddgum. Lärobok och OH-apparat. Häst och vagn.

Herregud det är bara ett verktyg. Fast det är det verktyg som gäller idag och i morgon. Vi vill ju inte ha framtida medborgare och medarbetare som inte kan det basala. Eller?
För mig är detta ett ickeval. Det är en förutsättning. Att vi från skolan värld har ett uppdrag att kommunicera till våra politiker att datorer är dyrare än pennor är tråkigt. Man tycker ju att även de borde inse det.
Men det gör inte politiker för för dem är skolan kostnader som de har i uppdrag av sina väljare att hålla nere.

Vad jag skulle önska är mer av visioner och framtidsfokus på alla nivåer av svensk skola.

Från de enskilda lärarna och rektorerna ända upp i riksdag och regering.
På EU-nivå är det redan formulerat. Digital kompetens är ett av åtta mål som skolan skall arbeta mot.
1-1 är inte ett hinder att övervinna det är en omständighet att ta hänsyn till. Ett grundläggande verktyg för lärande.

Kvantitet eller kvalitét

2010-08-27T10:35:00.003+02:00

I dag funderar jag över om det inte är så att vi i skolan behöver skifta fokus. Det är så ofta vi fastnar i kvantitet. Boken skall man hinna igenom. Punkt. Annars har man ju inte gjort hela kursen. Men kanske skall vi lärare bara släppa det och i stället börja fokusera på kvalité istället. Fundera mer över metalärandet kanske. Tillgång till information har vi idag obegränsat och det gör att vi måste fundera mer över lära att lära än något annat.

Facebook och skolan

2010-08-25T20:59:00.004+02:00

Facebook och skolan är ett intressant diskussionsområde för oss lärare. Skall man eller skall man inte vara vän med sina elever?
För mig är det enkelt. Självklart skall man vara vän med sina elever! Det får ju såklart konsekvenser. Man kan inte skriva om vad som helst då. Men det kanske man inte skall i alla fall.

Jag tror att vuxnas närvaro är precis lika viktig på Facebook som i korridoren.

Fallet Bjästa har väl mycket tydligt visat hur fel det kan bli när vuxenvärlden blundar eller avstår från att delta.
Jag tror att ungdomar uppskattar och behöver vår närvaro.
Något som har förvånat mig är hur extremt lite fula ord, påhopp och mobbing jag sett på Facebook. När jag någon enstaka gång sett något som jag tyckt gått över gränsen så har jag argt påpekat det. Varje gång har jag mötts av samma svar. Men hallå fattar du inte att vi bara jäklas på skoj. Jag har helt enkelt inte fattat sammanhang och ironin.

Oftast är tonen uppmuntrande och positiv.

Man lyfter och förstärker varandra. Är någon ledsen så tröstar man. Är någon glad så gläds man tillsammans med den personen.
Facebook är helt enkelt en positiv del av många (de flesta) ungdomars liv.
En annan sak som överraskat mig är att gamla elever gärna upprätthåller kontakten med mig. Inte så ofta eller mycket. Men en liten kommentar här och där. De följer mina äventyr och jag deras. Relationen hålls levande på ett sätt som var omöjligt (eller i vart fall ovanligt) innan Facebook. Jag tycker att det är en rikedom att ha så många kontakter som hålls levande. Facebook är en källa till massor av kunskap som vi som jobbar i skolan har nytta av. Som min kollega P-O uttryckte det idag på klingande dalmål.

"Jag vet när jag går till en lektion vad som hänt och kan ta upp det".

Tänk så fantastiskt!

Spännande med Stephen Heppell

2010-08-24T09:52:00.003+02:00

Snubblade över den här intervjun med Stephen Heppell. Spännande att lyssna på den mannen och fundera över hur vi gör med vår skola. Möjligheterna är ju stora om vi bara väljer att se dem och bejaka dem. Vi ÄR duktiga på att problematisera.

Vad vi behöver bli BÄTTRE på är att möjlighetisera!

Vi befinner oss i en storm av utveckling och nyskapande som knappast kommer att avta. Svaret på det är INTE att regrediera och krampaktigt hålla fast i blyertspenna och papper. När "change is the only constant" är det det vi måste lära eleverna att hantera.

Livet blir roligare med ljudeffekter

2010-08-18T21:34:00.005+02:00

Under förra året plågade jag mina elever med att krydda lektionerna med lite ljudeffekter. Ja jag vet att det kanske låter lite konstigt men jag kunde helt enkelt inte låta bli.
Jag hittade den helt underbara sidan Instants! Collection. Sidan är full av knappar att trycka på och varje knapp frambringar ett ljud.
Knappen Halleluja döljer till exempel Hallelujakören ur Händels Messias. Helt oemotståndlig att trycka på i samband med att man läser om hur Jesus kom till världen (eller när någon svarar rätt på en fråga för all del).
Knappen Shut up kan ju också komma väl till pass.
Samlingen ljud sträcker sig från film till dataspel och Youtubeklipp och tillbaka igen. De flesta vet ungdomarna mer om än vad jag gör. Som att Kame hame ha är från mangan Dragonball.

Vid rätt tillfälle är det hur kul som helst. Många skratt har det blivit. Kanske något att muntra upp arbetsplatsträffarna med?

Tack Kullaviks Montessoriskola!

2010-08-17T19:52:00.003+02:00

Härligt att träffa lärarna på Kullavikskolan!
En dag om hur man använder datorn i skolan med många bra frågor och funderingar. Definitivt en skola där jag skulle kunna tänka mig att arbeta fast det är ju lite långt att pendla....

Jag hoppas att jag lyckades väcka ert intresse och kanske kunde komma med en del tips utifrån mina erfarenheter.

Sharing is caring glöm nu inte det.

Vikten av att skolan ställer frågor och inte bara ger svar

2010-07-31T14:46:00.002+02:00

Lyssnade som vanligt på sommarprataren i P1. Idag Håkan Lans uppfinnare (här är programmet). Han pratade om många spännande saker men det som jag fastnade för var när han pratade om skola (såklart). Han betonade vikten av att arbeta med frågor. Alltså inte berätta hur det är utan att ställa frågor som eleverna själva söker svar på. För honom handlar det om att inpränta ett vetenskapligt förhållningssätt. Han betonade vikten av att inte svara direkt utan fundera. Ordet som han inte använde men som han använt om han var lärare var reflektera.

Att tänka, pröva, omvärdera och reflektera. Sedan redovisa vad man kommit fram till.

Detta fick mig att tänka på Stephen Heppel. Han har sagt i någon film att internet inte är nu utan nästan nu. Helt enkelt ett perfekt ställe för att tänka, fundera, reflektera och sedan skriva.
Klassrummet är nu medan klassrummet på nätet är nästan nu. Båda har sina fördelar och nackdelar. Men genom att de kan komplettera varandra så kan vi nå längre.
Jag har själv provat detta under ett par år och blir alltid lika förvånad över att elever som inte fullt ut kommer till sin rätt i klassrummet kan lysa när man ger dem möjlighet att verka i nästan nu.
Att arbeta med att ställa frågor istället för att ge svar kan säkert upplevas som väldigt svårt av en del lärare som är vana vid att vara de som sitter inne med svaren (och ofta frågorna med).
Att arbeta med att ställa frågor kan knappast påstås vara ett nytt sätt att arbeta eller ens särskilt revolutionerande. Sokrates mina damer och herrar jag säger bara Sokrates. När jag läser frågorna som jag hittade här så tycker jag att det känns som att de skulle kunna vara komna från mitt klassrum.

Inte visste jag att det var i Sokrates anda jag undervisade.

Men nu så här i efterhand så känns det ganska bra måste jag säga. Tänk om det hade varit jag som varit först. Ereniuska frågor skulle väl kunna funka.

Every turned off device is a potentially turned off child

2010-07-29T22:29:00.003+02:00

Mmm så är det. Största grejen den här sommaren är Iphone 4. Det är en händelse av sådan dignitet att det närmast kan jämföras med prinsessbröllopet. Mobiltelefonen är idag en så central del av en ung människas liv (från åtminstone klass sex) att vi som jobbar i skolan måste förhålla oss till den vare sig vi vill eller inte.
Den tiden då telefonen var något man använde för att ringa är sedan länge förbi. Idag används den för att surfa på nätet. Fotografera. Spela in små filmer. SMS. Ja till en mängd olika saker som alla i grunden handlar om kommunikation. Sedan fildelningslagen IPRED kom delar man musik via bluetooth.

Allt handlar om kommunikation i någon form och integrationen med internet blir bara tydligare och tydligare.

Behovet av att vara online blir bara större och större. Finns du inte på Facebook så finns du inte. Det kommer inte att ändras.
Så var kommer skolan in i bilden?
En mycket viktig sak är att det gäller för Sverige att ge alla unga samma chans att lyckas. I en sådan brytningsperiod som vi lever i med en så snabb teknikutveckling riskerar stora grupper att halka efter (jag menar inte bara Sveriges lärare då) eftersom de inte förstår eller har ekonomiska möjligheter.
Om vi ser skolan som en möjlighet att ge dagens unga en chans att lyckas i framtiden så bör vi ge dem obegränsade möjligheter till att delta på den fantastiska arena som är internet. Något så obeskrivligt kreativt har mänskligheten aldrig uppfunnit tidigare.
En dator per elev är inte orimligt. Det är en nödvändighet. Fri tillgång till trådlöst nätverk och givetvis duktiga och engagerade lärare.

Internet är dynamiskt, okontrollerat och vilt. Det är gott och ont. Bra och dåligt. Men hur som helst så är det kanske en av de viktigaste uppfinningar som mänskligheten har gjort.

Det är en omformande kraft av samma dignitet som elektriciteten. Det kommer att förändra världen och har redan gjort det. Hur eller på vilka sätt kan vi ännu inte överblicka fullt ut. Att dagens unga behöver vara vansinnigt bra på att hantera internet och dess följder står dock klart.
Flummigt? Ja! Inte vet jag om jag är särskilt klok eller klartänkt. Men på nätet kan man ju testa sina tankar och få respons på dem. På nätet är man ju i ett sammanhang och en del av ett kollektivt sökande. Så om ni som läser kommenterar så kan vi diskutera och genom tes och antites slutligen nå syntes (Hegel).

Världsbilden

2010-07-28T13:53:00.004+02:00

Sonen kommer ut till mig i köket och säger "Pappa jag spelar på wii mot tre från England och två från Spanien. Det är bara jag som är från Sverige".
Det får mig att tänka....
När jag var nio. Hur stor var min värld då?
Dagens unga växer upp i en värld som är mycket större och har kontaktmöjligheter som vi aldrig ens tänkte oss.
Det betyder att det som tidigare var svårt och ganska krångligt nu är naturligt. Brevvänner har ersatts av spelvänner. Detta måste vi ju bara bli bättre på att utnyttja i skolvardagen. Samarbete över landsgränser är ju inget krångligt idag. Det finns hur många skolor som helst som har hemsidor. Får man bara tag i en mailadress så är man igång. SO eller NO spelar ju ingen roll alls. Det går väl att göra i vilket ämne som helst antar jag. Slöjd har man väl överallt och musik.
Jag tänker att mina barn lever i en mycket spännande och kreativ tid. Hoppas bara att deras skola klarar att förvalta möjligheterna.
Här är en bra sida att börja med om man vill starta samarbeten inom EU eTwinning

Sociala medier i skolan

2010-07-17T08:33:00.003+02:00

I Kina är både Facebook och Twitter blockerade! Någon som undrar varför? Enligt maktapparaten så handlar det om att de skulle vara plattformar för spionage men det är knappast ens i närheten av sanningen. Vad det handlar om är att staten inte kan ha kontroll på informationen. Detta är så läskigt för makten att förbud är enda lösningen.
Det går att dra paralleller till skolans värld.
Är sociala medier något som skolan och framförallt eleverna kan dra nytta av i sitt lärande? Mitt svar är såklart JA. Vi som lever i en tid där individen under lång tid har varit centrum kan väl räkna med att pendeln svänger. Givetvis är "vi" på uppåtgående. Samarbete är bra. Det är grunden för hur vi lär oss. Vi människor älskar att ingå i ett sammanhang och är otroligt upptagna av att skapa och underhålla relationer. Det är en av de kraftfullaste delar som gör oss till människor. Att lära av andra. Att lära andra. Ofta gör detta att summan blir större än de ingående delarna. I en målrelaterad skola är det dessutom helt riskfritt att dela med sig av vad man kan. Jag förlorar inget på att dela. Tvärtom är det idag själva delandet som är grejen. Den som har mycket att dela med sig av hamnar högt i den sociala hierarkien.
Vilken plattform skolan skall använda är mer eller mindre ointressant tycker jag. Det viktiga är tänket. Viljan att dela. Att skapa tillsammans. Att erbjuda en gemenskap och en möjlighet. Mycket tyder dock på att öppna plattformar som Facebook och Twitter är att föredra framför stängda som de lärplattformar som kommunerna/skolorna köper in.
Om målet är att eleven skall ha kontroll och nytta av det som de skapar så kan man ju inte stänga av deras konton när skolan är över. Livslångt lärande heter det ju.
Bloggande elever är bra. De kommer att bli bloggande vuxna. Idag sitter det fler bloggare än journalister i fängelse i världens diktaturer. Att släppa kontroll är bra för demokratin. Både i skolan och i Kina.

Miljö i fokus. En framtidens melodi?

2010-07-15T12:45:00.002+02:00

Spännande saker kan man höra på de mest oväntade håll. Lyssna på det här intressanta programmet om Kina och miljöpolitik. Sveriges ambassadråd Tony Clark pratar om hur Kina medvetet jobbar för att möta de gigantiska miljöproblem som en inflyttning till städerna innebär.
Plötsligt halkar de in på området utbildning och Tony berättar om att man från

Kina reser till Sverige för att titta på hur vi gör med vår utbildning. Detta för att man har insett att det kinesiska skolsystemet inte utvecklar elevernas kreativitet utan i för stor utsträckning handlar om att banka in kunskaper.

Ha ha är det inte underbart. I Sverige betonas "kunskaper" men det vi är bra på är kreativitet. Kanske det vi skulle bygga vidare på då kanske....

Allt annat än överraskande

2010-07-10T16:04:00.004+02:00

Så är det utlovat mer pengar till skolan igen. Det handlar om miljarder från både höger och vänster. Fler lärare skall det visst bli enligt ett förslag. Fler timmar matematik enligt ett annat.
Jag undrar om det är detta som verkligen innehåller lösningen.
Det sägs ofta att man satsar på skolan. Men allt för ofta känns det ute i verkligheten tvärt om.
Kanske är det så att mer av det som redan finns inte riktigt är det som behövs. Kanske är det så att vi behöver bygga om och förnya lite ibland. Mycket av det som vi idag kallar skola är en produkt av de behov som fanns i industrisamhället. Kanske är det så att vi behöver omformulera våra behov?
Richard Gatarski som är en härligt provocerande personlighet uttrycker det kanon bra med att ställa frågan "Är det dags att bomma igen klassrummen och låta lärandet ske på elevernas villkor, och i deras miljö?".
Nu tror jag nog att skolbyggnaden även i framtiden kommer att fylla ett viktigt behov, nämligen som mötesplats. Men visst kan det ligga ett frö av sanning i denna provokativa fråga.

Om inte skolan är relevant för eleven och för samhället så har den spelat ut sin roll. Om inte skolan ger de kunskaper man behöver och om den inte upplevs meningsfull så är det bara att börja spika igen.

Får vi verkligen fler ingenjörer i Sverige om vi utökar lektionstimmarna i matematik? Eller får det kanske rentav en helt annan effekt? Jag har mött en del elever som uttryckt sin frustration över just matematiken. Meningslöst är ett ord som de har använt.
Mening i det vi gör är viktigt för alla. Kanske är det där skolan kan utvecklas och bli bättre. Skapar man meningsfulla uppgifter och meningsfulla relationer så kan man få elever att göra stordåd och lära sig saker som de knappast trodde var möjligt. Dessutom kommer de förvånat att säga att det har varit kul också.

För att kunna göra detta så behövs kunniga lärare som brinner för sina ämnen och sina elever. Inte medelmåttiga. Inte bara många. Det behövs kvalité. Det går inte att fortsätta betala för lågpris och bli förvånad över att det är det man får.

Att sedan skolan dessutom behöver bli modern och ha tillgång till teknik är så självklart att inte ens politikerna i Sveriges partier nämner det. Men jag antar att de håller det för självklart.

Almedalen sätter skolan i fokus. Eller?

2010-07-07T08:48:00.006+02:00

Foto från http://www.flickr.com/people/mike52ad/

Som vanligt väljer politikerna (eller om det är journalisterna) att prata betyg. Synd!
Jag tror att det hade varit bättre om debatten hade handlat mer om hur svenska elever skall lära sig bättre, än hur vi skall mäta vad de lärt sig.
Men det verkar Sveriges politiker vara överens om är omöjligt att diskutera. Självklart skall inte riksdagen bestämma fullt ut hur arbetet i varje klassrum skall se ut. Men nog kunde man ha lite roligare visioner och idéer om svensk skola än BARA betyg.
Nu drar man stora växlar på kopplingen mellan betyg och kunskap. Är den kopplingen verkligen så given. Alla barn och ungdomar drivs inte av betyg. Visst finns de elever som endast jobbar för betygen. Precis som det finns människor som enbart jobbar för lönen. Men det är långt från hela sanningen. De allra flesta har helt andra drivkrafter i sitt dagliga arbete. Drivkrafter som är mycket mera kraftfulla. Som att få bekräftelse, känna att man är viktig och att det man gör betyder något för någon annan och en själv.
Det är det som är viktigt! Det är därför som kommunikationen mellan lärare, föräldrar och elev är viktig.

Betyg är det trubbigaste kommunikationsmedlet man har som lärare. Ändå är det där all diskussion verkar hamna.

Skriftliga omdömen är bra men tar mycket mer tid än vad människor utanför skolans värld begriper. Tänk dig en klass med 25 elever som du har i fyra ämnen och som skall få sin kvalitativa utvärdering. Det är inget man bara snyter ur näsan. Tänk dig sedan att du har fyra klasser. Då handlar det om 400 omdömen du skall skriva inom loppet av några veckor. Detta samtidigt som du har dina lektioner som vanligt. Snacka om omöjligt uppdrag! 40-timmarsvecka?! Jo tjena... Vi talar om ca en halvtimme per elev och ämne för utvärdering inför utvecklingssamtal. Det blir ganska många timmar det. 200 timmar närmare bestämt. Det håller ju inte. Om vi halverar tiden så att varje elev bara får 15 minuter utvärderingstid per ämne så är vi ju nere i 100 timmar för en vanlig SO-lärare. Det betyder fortfarande över två veckors arbete på heltid (45 timmar). Är det ingen som har räknat på det här?
Risken med det här är att fokus hamnar fullständigt fel. Politiker, lärare, föräldrar och elever fokuserar på skriftliga omdömen och utvärdering istället för på inlärning.

Skolan blir ett mätställe istället för en plats där man utvecklar sin kunskap.

Jag har svårt att se att det är detta som kommer att lyfta svensk skola till nya höjder av kunskap.
Gudskelov finns det ju motkrafter. Det finns massor av goda lärare som lägger sin tid och sin kraft på att utveckla Sveriges elever och hur man jobbar i skolan i takt med sin samtid. Idag vill jag tipsa om en av dem Charlotta Wasteson. Läs hennes blogg!

Läs mer här: Sydsvenskan SVD DN

Sommar

2010-07-04T13:34:00.005+02:00

Så här i sommartider finns det tid att lyssna, läsa och tänka. Jag ägnar mer än en timme per dag åt att putta barnvagn. Jag har kombinerat detta med att samtidigt lyssna på gamla och nya program av sommar i P1. Vissa mer engagerande och givande än andra. Fredrik Härén är bäst hitintills. Han pratar om vikten av hopp! Vår bild av framtiden helt enkelt. Är den ljus och något att kämpa för eller "vet" vi att det bara kommer att bli sämre.
Jag tror precis som Fredrik att den här

känslan av att man har en ljus framtid är jätteviktig!

Att tro att man kommer att lyckas är ju en förutsättning för att lyckas. Fråga vilken idrottsman eller kvinna som helst. Utan tro på att du kommer att vinna så gör du det inte heller.
Här har vi som lärare i Sverige ganska tufft. Det svenska folket är nämligen säkert på att det inte kommer att bli bättre! Jag har själv gnällt över att min generation till skillnad mot mina föräldrars kommer att få jobba till 74 och ändå inte få en pension som är i storlek med mina föräldrars.
Men ärligt talat så är det där ju dumheter.

Herregud jag lever i en tid där teven är platt och 50 tum. Mina föräldrar levde på svartvit tiden.

De körde Amazon jag kör Audi A4. Har jag det bättre? Ja det har jag! Är jag orolig inför framtiden? Nej det är jag inte. Jag är optimistisk och tror på att världen kommer att fortsätta att bli bättre. Historiskt sett så har det ju hela tiden blivit det. Och om katastrofen kommer så ser jag den i alla fall i HD!

Glädjande nyheter om hur eleverna uppfattar sina lärare

2010-06-30T10:42:00.004+02:00

Har ägnat en stund åt att läsa en spännande undersökning. Det är WII eller world internet institute som ligger bakom rapporten unga svenskar och internet 2009.
Det ger en bra bild över hur läget är i konungariket när det gäller ungas användande och förhållande till internet. Speciellt intresse ägnade jag så klart åt avsnittet om internet i skolan.
Det som är glädjande är att...

"två av tre lärare (64 procent) betraktas av eleverna som ganska kunniga om Internet."

Det är ju kul! Att det sedan finns utvecklingsmöjligheter är ju bara bra.
Fortfarande är användandet av internet i skolan ganska mycket i sin linda.

"Det är dock ovanligt att eleverna får skoluppgifter där Internet ska användas. Det sker för de flesta någon gång i månaden."

Här kan vi bli mycket, mycket bättre. Det är ju världens största bibliotek vi pratar om. Dessutom står inte böckerna ordnade som i ett bibliotek så vi behöver lära eleverna att använda karta och kompass. Dessutom kan både vi och eleverna ha roligt under tiden som vi gör det!

Analys blir allt viktigare. Skolan blir allt viktigare!

2010-06-29T08:13:00.007+02:00

Att skaffa sig information är lätt. Att förstå den är svårare. Så har det alltid varit. Men tillgången till information är större än någonsin vilket gör att behovet av analys växer.
Ungefär så kan man väl sammanfatta Andreas Ekströms tankar i Sydsvenskan under rubriken Internet 2010 del 3

Hans slutsats blir att vi bör satsa allt vi bara kan på skolor, massmedier och universitet. Detta därför att vi annars riskerar att gå miste om den fulla demokratiska effekten av att informationen är fri. Då ersätter vi gårdagens informationsmonopol som maktfaktor med analysmonopol.
I ett så informationsrikt samhälle som det vi lever i är det otroligt viktigt med referensramar och moralisk kompass. Detta gör att skolans uppdrag är så mycket viktigare.

Möjligheterna att gå fel är oändliga och det gör att skolan som guide i den digitala verkligheten är jätteviktig.

Frågan är om skolan har förstått det, och om den har gjort det, hur den tänker sig att skolans lärare skall hantera det.
Här behövs mer av diskussion och debatt och såklart mer handfast digitalt arbete ute i skolan. Man lär ju genom att göra. Det gäller både elever och lärare och ja till och med rektorer.

Skolpolitik utan visioner

2010-06-21T08:45:00.003+02:00

Idag skall den nya skollagen klubbas. Självklart alltid kul med debatt om den svenska skolan. Men jag undrar vart våra politiker vill egentligen. Det enda som diskuteras är ordningsregler och betyg. Som i dagens SVD. Saker som har väldigt lite med lärande att göra. Kunskap är för all del ett populärt ord bland våra politiker.

Men vad kunskap är eller vilken kunskapssyn de har har de väldigt svårt att uttrycka.

Detta gäller oavsett politisk färg.
Var finns visionerna. Framtidsspaningarna. Positivt tänkande och målformuleringarna? Jag har inte sett dem ännu.
När det kommer en politiker som säger att vi skall ha världens roligaste skola så lovar jag att rösta på den politikern.

Det skall ju vara kul att lära annars kan det kvitta.

jag tycker inte att det är kul med ordningsregler och betyg och jag tror inte att det är den bästa vägen att välja om man vill ha världens bästa skola. Man säljer ju inte fler Volvo genom att diskutera alla problemen med tändstiften. Man säljer fler Volvo genom att prata om hur kul det är att köra den.

IKT och skolan. En framtidsspaning.

2010-06-19T10:55:00.005+02:00

Sakta, sakta vaknar svensk skola. Just nu framstår den som yrvaken. Oj vi måste visst ha datorer.
Det gör att det investeras som aldrig förr i hårdvara ute på de svenska skolorna. Det är förstås bra men jag vill ändå höja ett varningens finger. Det viktigaste man kan göra ute i skolorna är inte att skaffa datorer. Nej det viktigaste man kan göra är att förändra tänket hos lärarna. Det är det som är den avgörande faktorn.

Att bara investera i hårdvara är inte en förändringskatalysator i sig själv.

Att ha tillgång till datorer är såklart en grundförutsättning men kommer inte att förändra något utan att man gör något åt skolans grundproblem. Lärarna!
Ja problem. Det största hindret för inlärning är alla dessa lärare som pysslar med utlärning.
Man blir inte lärare för att man vill jobba i en teknikintensiv, kunskapsintensiv och entreprenöriell verksamhet. De allra flesta har som drivkraft en stor glädje inför att jobba med unga människor. Det är givetvis inte fel utan självklart underbart bra. Problemet ligger någon annan stans. Nämligen i omvärldsanalysen och framtidsspanandet.
Det vi gör i skolan skall ge dagens unga de verktyg de behöver i en framtid som vi vet ganska lite om. Lite men inte inget. Vi vet att mängden information inte minskar. Vi vet att den värld våra barn kommer att leva i är en långt mer internationell värld en den vi själva har växt upp i.

Ändå ägnas inte framtidsanalys och spaning många minuter under skolornas utbildningsdagar.

Det tror jag är fel. Jag tror att skolan skulle behöva fundera mycket mer över imorgon än över igår. Utvärderar gör vi ju med jämna mellanrum. Men framtidsvärderar gör vi aldrig.
Den viktigaste investeringen svensk skola kan göra är att jobba med omdefiniering av vart vi är på väg och hur vi skall jobba tillsammans med våra elever för att de skall ha maximal nytta av sin skolgång i framtiden. Då kan Sveriges lärare komma att inse att de där datorerna kan vara nyttiga för elevernas lärande.

Datorn är ett kreativt verktyg och kreativitet är det viktigaste av allt!

Snart avslutning. Om att skiljas från sina elever.

2010-06-07T19:56:00.004+02:00

Att lämna sin klass är vissa gånger svårt. Den klass som nu vuxit ur Killebäckskolan och skall vidare in till storstan och gymnasiet är en sådan. Jag kommer att sakna dem oerhört mycket. Varje enskild individ är en guldklimp. Det är helt enkelt en samling ungdomar av yppersta kvalité.
Vi har haft otroligt roligt ihop och därför kommer saknaden att bli stor.
Jag har idag tänkt på vilken ynnest det är att få umgås med unga människor varje dag och vara med och se hur de utvecklas. Att få vara bollplanket i formandet av idéer och åsikter.
Som lärare är jag alltid djävulens advokat. Den som tar den andra åsikten. Den som ifrågasätter och tvingar dig att formulera dig. Som kräver att du skärper din tanke och hittar dina argument. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi lär våra unga att diskutera och argumentera. Att inte bara lyssna utan kräva att de verkligen tänker igenom vad de egentligen säger. I en tid där mycket går väldigt fort så är det reflekterande och argumenterande samtalet jätteviktigt. Vi diskuterar mycket i mitt klassrum. Någon gång ibland får jag frågan "men vad tycker DU Anders egentligen" Då brukar jag säga det. Fast alltid med tillägget att det är min personliga åsikt och du har rätt till din. Jag har alltid upplevt att eleverna har tyckt att det har varit okej. Men själv har jag funderat över om det verkligen är lämpligt att läraren har en personlig åsikt.
Nu har jag för all del inga extrema sådana men tänk om jag hade det.
Läraren har ju en fantastisk makt att påverka och det är inget man skall handskas lättvindigt med.
Idag hade jag utvärdering med mina sjuor och en sak som flera av eleverna skrev var att det inte kändes som om man arbetade när man lärde sig under SO-timmarna. Det var ju kul nämligen. Vilken underbar komplimang. Jag slickar i mig berömmet. Jag har fått några elever att arbeta som om det var ett nöje. Jag har en känsla av att de lärt sig en hel del på kuppen. Jag är nöjd med vårens arbetsinsats. Det har varit kul. Nästan så kul att det inte har känts som arbete utan som nöje.
Det kan ju inte vara helt fel.
Fast i höst skall jag vara mer välplanerad och strukturerad. Jag skall städa mitt skrivbord varje dag och jag skall inte jobba när jag är ledig. Fast nu ljög jag nog tror jag.

Att jobba med musikal del två

2010-06-03T13:50:00.007+02:00

Igår var det storslagen kvällspremiär för musikalen. Fullkomligt proppfullt i matsalen.
Över 250 föräldrar, kompisar, gamla elever och annat löst folk. ALLA vill se musikalen.

PUBLIKREKORD helt enkelt.

Genomförandet är proffsigt och distinkt. Musiken proffsig. Dansarna.... ja WOW
så jäkla bra.
Min grupp av digidokare (digital dokumentation) sköter sin uppgift på ett utmärkt sätt. Jag kan med förtroende lämna dem åt sitt öde och kan lita på att de genomför det de skall. Precis som om jag varit en vanlig chef så kan jag ägna mig åt annat trygg med att mina arbetare utför sin uppgift och hör av sig när de får problem. Mobiltelefonen ringer när de behöver hjälp.
Det känns helt enkelt som om vi befinner oss i den riktiga verkligheten och behöver jag säga att eleverna stortrivs. De får ansvar men kan få hjälp av experter när de behöver. De växer och tar ansvar som vi bara skulle drömma om i vanlig skolvardag. Det här är årets höjdpunkt och för våra elever ett oförglömligt minne. Kanske det viktigaste de gör under sin skolgång.
Jag är stolt över att jobba med så många kreativa och fantastiska kollegor och elever.

Att jobba med musikal

2010-05-29T07:33:00.005+02:00

Musikalen går nu in i slutfasen. På tisdag, onsdag och torsdag skall det levereras. Det är en stor grej i byn. Gamla elever kommer tillbaka för att se vad de små kan åstadkomma. Det sätts upp affischer på de stora gymnasieskolorna inne i stan för att marknadsföra musikalen. De ca 400 biljetterna till de två kvällsföreställningarna går åt som smör i solsken helt enkelt. När eleverna är färdiga har de spelat för närmre 1000 personer och detta i en by med under 10000 invånare!
Det är inget annat än imponerande. Som vanligt i det här sammanhanget är det nya elever som kliver fram och visar vad de går för. Det finns nämligen ungar som går sina nio år i skolan och undrar vad det hela egentligen går ut på. Vad är meningen med detta som vi kallar skola? De som kräver att det skall vara meningsfullt för dem här och nu. De som inte är skolanpassade utan verklighetsberoende. Det är bland dessa som man hittar de stora vinnarna på det arbetssätt som vi använder när vi sätter upp en musikal. När skolan är på riktigt!
Tänk att vi är så dåliga på att ta till vara de eleverna i skolan. Och tänk vad bra de klarar sig i verkligheten. Är inte det konstigt?
Är det verkligheten eller skolan som är fel?

Skånskan skriver om musikalen!

Mål och mening är mycket viktigt när det kommer till lärande.

2010-05-26T20:02:00.002+02:00

Just nu jobbas det intensivt på Killebäckskolan. Niornas musikal har premiär om en vecka. Den grupp som jag stödjer (inte lär) är ansvarig för att dokumentera processen och resultatet själva föreställningen som ges ut på DVD. De är även ansvariga för att marknadsföra via webben.
De bloggar. De Facebookar (heter det så?) de tar foton och de intervjuar.
Dessutom gör de en film som kommer att vara en del av föreställningen.
De tar jobbet på så blodigt allvar som en tonåring kan. Tidsperspektivet är inte alltid helt realistiskt men det är därför jag är där för att vara bollplank.
Vad som skall göras har varit klart länge. HUR det skall göras är det upp till eleverna att avgöra. Alla medel är tillåtna. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt under de senaste dagarna "lös det jag vet inte hur man gör". Ibland har det varit sant också. Men det viktiga är att det inte är jag som skall stå för svaren utan att eleverna själva löser det. Det är otroligt mycket pröva, omvärdera och göra om. Men eleverna lär sig otroligt mycket.
Alla arbetar vi mot ett gemensamt mål. Föreställningen. Det är på riktigt. Det är viktigt för alla inblandade att det blir bra. Om någon sladdar så styr kompisarna upp det.
Tack och lov har vi tillgång till en dator som inte är spärrad av IT-avdelningen så de saker vi behöver ha tillgång till i form av encoders och andra program som inte finns där när vi börjar de installerar vi. Det finns massor av bra fria program som gör det vi behöver.
Musiken spelar in en låt med en mobil och kommer och bluetoothar över den till vår dator så att vi kan bränna en cd till dansarna. Filerna flyger runt på skolan med vindens fart. Den kreativa höjden är otrolig hög.
Tänk om vi kunde vara bara nästan i närheten av att jobba så här en gång varje termin. Då hade våra elever varit ännu bättre rustade för den framtid de kommer att verka i.

Ny skola nya tankar? Nä skulle inte tro det...

2010-05-26T15:43:00.003+02:00

Vi problematiserar. Det är vi ruggigt bra på. Problemen hittas och analyseras. Diskuteras och ältas.

Tänk om vi var lika bra på att möjlighetisera....

Ledarskap. En underskattad del av lärarens kompetenser.

2010-05-16T08:49:00.004+02:00

Att undervisa är en ofta svår uppgift. Att leda människor från det trygga till det okända och förändra deras tänkande och deras världsbild är svårt. Det förutsätter många saker. Du kan ju inte lära någon någonting. Det personen själv som måste lära sig. Detta förutsätter en del saker som vi inte ofta tänker på.
Vikten av marknadsföring. Lärare har mycket att vinna på att studera hur man inom reklambranchen jobbar med att vinna kundernas gillande. Vi är vare sig vi vill eller inte nämligen säljare. Konkurrensen är mördande och allt för ofta får vi se oss besegrade i kampen om våra elevers intresse. Vi kan komma med hur genomtänkta och roliga lektioner som helst och ändå falla platt inför en klass som bara längtar efter mat. För att nå fram så är det inte dumt att ta till knep. Alla lärare vet detta. Om ingången är spännande så väcker det intresse.

Reklam är skapande och spridande av information som har till syfte att lysa upp och skapa uppmärksamhet runt idéer, varor och tjänster, samt påverka och ändra människors åsikter, värderingar eller handlingar

http://sv.wikipedia.org/wiki/Reklam

Ledarskap är förmågan att skapa mening och motivation kring den givna uppgiften. Det är också att skapa det lugn och den trygghet som gör det möjligt att utveckla nya kreativa tankar. Det gör man inte i en handvändning.
Ett gott ledarskap kräver engagemang och ett genuint intresse för medarbetarna (eleverna). Allt annat genomskådas snabbt. Det kräver att man vågar visa vägen och är den som går längst fram. Man måste ju leva som man lär. Om man vill lära eleverna nyfikenhet så måste man själv vara nyfiken. Om man vill lära eleverna att ifrågasätta så måste man själv ifrågasätta och stå ut med att ifrågasättas.
Det är inget lätt jobb vi har. Men det är kul!

Tekniken i skolan mål eller medel.

2010-05-14T13:59:00.003+02:00

Som så ofta när vi diskuterar IT på vår skola så fastnar det i plattformar och vissa speciella verktyg (smartboard).
Tråkigt tycker jag. Plattform i sig är ganska ointressant. Det är vad man gör och hur man gör det som är det intressanta. PC eller Mac är ganska ointressant egentligen. Vad vi vill ha är fungerande, snabba och välutrustade datorer så att vi kan vara kreativa.
Som det är idag så sitter vi fast i en väldigt låst och trög organisation. IT avdelningen har gjort sitt bästa men det betyder att vi har en väldigt säker installation vilket tyvärr även betyder att den är väldigt oflexibel.
Testar sedan någon vecka en Mac och är väldigt positiv. Snabb, stark och välfylld med verktyg som underlättar kreativiteten. Helt enkelt lättarbetad. Van som är att det tar lång tid att installera ett program man behöver så är det underbart att stå utanför kommunens plattform.
Ja och så är den snygg också.
Den bara funkar och den startar när jag öppnar locket. Det gillar jag.
Med detta sagt om teknik som jag egentligen inte skulle skriva om så är det dags att fundera över det som är viktigt.
Hur vi gör.....
Med ny teknik kan vi bygga ett lärande som blir mycket mer reflekterande och djupare än det som sker idag. Läsa i boken är inte fel men det skall vi göra för att vi sedan skall använda det vi läst till något. Det är först då som det finns en anledning att lägga det man läst på minnet. Om vi använder den fakta vi tar till oss för att forma åsikter och ståndpunkter så skapar vi kunskap. Vi får dessutom möjlighet att stöta och blöta denna nya kunskap med andra. Vi får testa om det vi kommit fram till håller även i mötet med andras kunskap. Den dynamik som då uppstår leder till ett lärande som når helt andra höjder och djup än "läs boken och svara på frågorna".
9d har varit där. Deras funderingar och diskussioner på Ningen har lett till djupare och kvalitativt högre lärande än det hade gjort annars. Jag är stolt över dem och mycket glad.
Bra jobbat 9d!

Onödigt krångligt

2010-05-11T20:30:00.002+02:00

Ibland undrar jag om vi inte gör saker och ting onödigt krångliga. Vi skall ha utbildningsdagar och kurser. Allt måste stötas och blötas. Det skall göras svårt och gärna akademiskt.
Det är ju ganska enkelt egentligen.
Dagens teknik ger möjligheter till lärande. Det ger ökade möjligheter till kommunikation.
Det är det vi skall jobba med i skolan.
Eller hur?!
Då gör vi det då.

Dags att ställa krav. DN ger sig in i skoldebatten från ett nytt håll.

2010-05-09T16:52:00.003+02:00

”Om en lärare får en chans eller två eller tre men ändå inte bättrar sig, så finns det ingen ursäkt för att den personen ska fortsätta att undervisa. Jag är emot ett system som belönar misslyckanden och skydda den som begår dem från konsekvenserna. Alltför mycket står på spel. Bara det bästa är gott nog när det gäller våra barns lärare och skolorna där de undervisar.”

Orden är enligt DN Barrack Obamas. Jag tycker att det låter vettigt. Lärarna belönas och bedöms allt för ofta som ett kollektiv. Kollektivet står för mycket trygghet vilket är en styrka då lärarna ofta ser sig som speciellt utsatta. Det är vi också på många sätt. Men kollektivet är också ett hinder. Det finns mycket jante i den svenska skolan. Man skall inte tro att man är nått. Det finns också inbyggt i det svenska skolsystemet ett systemfel. En skola med duktiga lärare genererar inte större mängder pengar än en skola med dåliga. Det finns rimligtvis inget att vinna på ekonomiskt att byta ut dåliga lärare med bra. Tvärtom. Den skola som befolkas av ett gäng drivna och engagerade lärare som vill driva skolan framåt är säkerligen dyrare än en som befolkas av ett gäng måttligt ambitiösa.

DN tar även upp en annan viktig fråga nämligen hur man kan få kontroll på vilka lärare som är bra och vilka som inte är det. Lärarfacken och nu även regeringen är inne på legitimationsvägen. DN är inne på en annan och i mitt tycke bättre väg. De talar om ett aktivt ledarskap. Vad skolan behöver är inte ännu en kollektiv lösning (legitimation) det behövs bättre ledare. Vad skolan behöver är rektorer som ges möjligheter att vara pedagogiska ledare.

Vad eleverna behöver är engagerade och kreativa lärare. Vilka det är har säkert rektorerna koll på. Ett bra sätt att få dessa att stanna i skolan och sprida sin kunskap även till kollegor är samma sätt som alltid fungerat inom privat sektor. Uppmuntran i form av löneförhöjningar, ökat ansvar och utbildningar. Satsa på de som vill något!
Gärna legitimation men först en rejäl pension.

Sociala medier och SKL. A love story? Nja....

2010-05-09T15:21:00.004+02:00

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har kommit ut med rekommendationer kring användandet av sociala medier. Jag har läst, jag har förstått och jag har blivit väldigt trött. Läs själv här

Vad det handlar om är juridik. Allt som vi som tjänstemän gör i tjänsten är omfattat av regler kring offentlighet. Det skall sparas så att folket skall kunna komma och kontrollera och ha insyn i vad vi pysslar med. Allt det är väl ganska okomplicerat och vettigt. MEN. Det får ganska långtgående konsekvenser om man tänker sig att detta omfattar även det vi gör i skolan. Allt måste dokumenteras och sparas. Suck. Ärligt talat vem pallar? Vem kan? Hemsidor skall sparas. Facebookinlägg? Twitterinlägg?
Registrering, bevarande och gallring är ytterligare en frågeställning som knappast lockar till kreativitet.

Bra att de funderar kring frågan tycker jag förstås att det är. Men om resultatet blir reglering och standardisering så känns det som om uppförsbacken kommer att bli väldigt lång för den svenska skolan att bli den kreativa och påhittiga skola som den skulle kunna bli.

Ännu har jag inte fått några formella direktiv om att jag skall anmäla mina förehavanden på nätet till barn och skolnämnden men det kommer kanske. Eller räcker det att man är kompis med sin rektor på Facebook?

Insynsmöjligheterna ökar. Det betyder förstås att man måste tänka på vad man gör och vad man inte gör på nätet som lärare/tjänsteman. Men det är ju inte någon nyhet kanske. Eller? För en del kanske det är det. Där ser man digital kompetens är inte bara något som vi skall lära eleverna utan även våra tjänstemän.

Så fantastiskt roligt vi kan ha i skolan

2010-05-09T08:54:00.004+02:00

Idag tänker jag på hur otroligt roligt vi har haft det under tiden vi har arbetat med Hinduism och Buddhism. I skolan har vi pratat, diskuterat och förklarat. På vår Ning har vi fördjupat samtalet och reflekterat. Eller vi.... Eleverna har gjort det. Mitt jobb har varit att tillsammans med min lärarkandidat Eva Roslund ställa de rätta frågorna. Sedan finns deras tankar där på Ningen som en stor skatt av klokskap.
Vad som återstår är att byta glasögon till den analyserande betygsättaren. Genom att allt finns där så är det ganska enkelt att gå igenom elev för elev och se hur väl de svarar mot kriterierna. Enkelt transparent och väldigt väldigt, bra.
Jag gjorde en utvärdering av hur eleverna tyckte att det hade varit och jag var uppriktigt förvånad över hur otroligt positiva de var. De var helt enkelt lika positiva som jag.
Kan man tänka sig. Win win helt enkelt.
Det kan vara väldigt kul att vara lärare ibland.
Dessutom så har det bidragit till att nivån på allas tankar har höjts. Vi har nått längre än vad vi hade gjort annars. Stephen Heppell har sagt det bäst tycker jag. På nätet är det inte nu utan nästan nu och nästan nu är en fantastisk plats för lärande!

Tack Gustavsberg! Här är lite tips.

2010-05-03T20:55:00.003+02:00

Här hittar ni några av de olika saker som vi tittat på under dagen.

Verktyg för omvärldsbevakning.

igoogle
google reader
superstart.se

Bloggar att följa.

http://skolvaskan.pedagogbloggar.se/
http://ikt-pedagog.blogspot.com/
http://johnssonstankar.blogspot.com/
http://itmamman.se/wordpress/

Verktyg

wordle.net
gapminder.org
instantsfun.es
sxc.hu
stumbleupon.com
edu.glogster.com

Tack för att jag fick komma och prata med er. Jag åker hem och känner att jag själv har fått med mig idéer om hur man kan jobba.

Lycka till!

Morgondagens skola. Idag!

2010-04-25T16:53:00.003+02:00

Spännande är den tid vi lever i. Möjligheter som tidigare generationer bara kunnat drömma om (men knappast gjorde eftersom det var otänkbart). Den tekniska utvecklingen har nu gått så långt att även skolan börjar inse att den kan ha nytta av den. Eller egentligen att eleverna måste få tillgång till den teknik som redan präglar deras värld utanför skolan även i skolan.

Det som är roligt är att fokus börjar komma på vad man faktiskt kan göra. Tekniken har ju en förmåga att förblinda, förföra och skrämma. Men allt mer diskuteras det som faktiskt är det intressanta. Hur. Varför. Tanke.

Det är när vi nu äntligen har nått till denna punkt som det börjar röra på sig på allvar. Det görs filmer. Det skapas sammarbeten och tänks nytt i varenda buske känns det som. Det är helt enkelt en revolution på gång. Att detta sammanfaller med förtiotalisternas uttåg från skolans värld är knappast en slump. De var många och dyra. Därför möjliggjör deras lämnande av skolan att använda pengarna till annat. De var många och med stort inflytande. De älskade böcker.

Nu när de är borta så dansar vi likt råttor på bordet och tar skolan i en ny riktning. Det kommer att bli roligare att gå i skolan de närmaste åren. Det kommer att kännas allt mer modernt och givande att gå till skolan. Om inte Björklund ser till att bakbinda den svenska lärarkårens kreativitet förstås.

Vad Sveriges elever behöver är inte lärare med legitimation. De behöver lärare med PASSION!

Mycket på gång i skolvärlden

2010-04-07T21:23:00.003+02:00

Det händer vansinnigt mycket i skolvärlden just nu. Nytt avtal skall skrivas och partern står väldigt långt ifrån varandra. Arbetstiden står i fokus och lärarna i Sverige kokar. Budet är 40 timmar per vecka och 5 veckors semester.

Att detta skulle vara en "hit" för arbetsgivarna har jag mycket svårt att tänka mig. Att det skulle vara till gagn för eleverna tror jag inte alls. Jag tror att det kan finnas två möjliga förklaringar till att arbetsgivarna driver den frågan. Antingen för att de på allvar tror att lärarna skulle kunna göra nytta i skolan utan elever. Eller att det är en taktisk fint för att kunna driva igenom ett nollbud. "Ni fick ju sommarlovet". Om det är nollbudet som är målet så varsågod jag funderar redan på att lämna yrket. Jag har haft många jobb men aldrig ett som varit så krävande som läraryrket. Det finns andra jobb.

Om det handlar om att lärare skulle kunna göra en massa bra saker som för skolan framåt när eleverna inte är i skolan så är det ju en vacker tanke. Jag tror absolut på att vi skulle kunna använda sådan tid till fortbildning och skolutveckling. Vad man då har missat är att detta kostar pengar. Bra föreläsningar är inte gratis. Eller är det så att jag skall läsa de böcker som jag läser på sommarlovet i skolan? Leder det till någon förbättring att lärarna gör detta på plats i skolan istället för i hängmattan. Jag tror inte det. Tvärtom. Läraryrket är ett kreativt yrke. Kreativitet förutsätter frihet. Jag är mer kreativ och tänker bättre i min hängmatta än på en stol i en sommarsvettig skola där fläkten är avstängd.

Om jag hade trott att mina rektorer är bättre lämpade än vad jag är att fortbilda mig själv så hade jag gärna sett att de tog över det ansvaret från mig. Men jag tror inte att de vet det bättre än vad jag gör. De har andra kompetenser och andra kvalitér. Men några fantastiska fortbildare är de inte.

En representant för Sveriges kommuner och landsting (SKL) stod på allvar och argumenterade för att lärarna måste effektivisera till exempel planerandet och förberedandet av lektioner. För mig framstår det som höjden av okunnighet. Det visar en syn på kunskap som är hissnande naiv. Som om jag på fullt allvar skulle gå in och ställa mig inför en klass och säga Pelle kan väldigt mycket om det ämnet vi nu skall diskutera så han har läst på om den senaste utvecklingen av ämnet i fråga och har gjort en planering. Jag har ju inte själv inhämtat några kunskaper i ämnet så ja vi följer väl hans planering.

Det har väldigt lite gemensamt med den verklighet som jag möter som lärare. Jag kan gå in med tanken att jag skall hålla en lektion om Hinduismen och landa i mycket mer spännande och viktiga diskusioner om människovärde och rättvisa med utgångspunkt i dödsmisshandeln i Landskrona. Så ser verkligheten ut. Skall jag då som lärare säga att just den senaste veckan så hade jag inte ansvar för samhällskunskapen så jag har inte förberett mig på det....

Det går inte att effektivisera inlärning på det viset. Varje individ måste erövra sin egen kunskap. Det gäller inte bara för barn utan även för vuxna. Ja till och med för lärare.

Jag kan inte låna någon annans hjärna så jag måste faktiskt ha gjort de kunskaperna till mina.

Annars så är det ju en kul idé. Kanske kan eleverna få göra likadant. "Lessen majjen men jag svarar inte på frågor i historia den här veckan. Vi har effektiviserat inlärningen och Kalle är bättre på historia så han gör våra prov den här veckan". Snacka om att vi kommer att kunna effektivisera och höja betygssnittet!

Korkat helt enkelt. Som lärare är man ständigt på jobbet så till vida att man söker kunskap och ser till att hålla sig uppdaterad i sina ämnen. Som lärare i historia, religion, samhällskunskap och geografi så ser jag inte bara på nyheterna. Jag sitter hela tiden och funderar över hur jag skulle kunna använda detta i min undervisning. Får jag då räkna in detta i mina 40 timmar? Knappast eller hur. Men det är lektionsförberedelse lika fullt.

Som lärare står du ständigt inför en publik. Du är ansvarig för att leda en form av teater. Du skall väcka nyfikenhet. Skapa lugn. Utmana dina elevers tänkande. Hur många kan tänka sig att ställa sig framför en publik och göra detta utan att få en rimlig chans till förberedelse.

Nya kursplaner. Eller?

2010-03-31T21:32:00.004+02:00

Så har de då kommit. De nya kursplanerna för svensk skola. Jag har läst lite grann. Skummat igenom SO-ämnena. Eftersom jag är mest intresserad av att se om det paradigmskifte som IT och internet har inneburit syns i dem så har jag medvetet sökt efter formuleringar i den riktningen. Jag hittar inga. Noll. Nada.

Först trodde jag att det var något fel på sökfunktionen i Adobe reader men det var det inte. Tyvärr. Jag har sökt på ord som IT, datorn, dator, internet, IKT och digital kompetens. Alla lyser de med sin frånvaro.

Nu finns det ju inget som hindrar att man använder datorn i skolan även utan att de finns med i kursplanen men jag tycker att det är anmärkningsvärt att dessa ord helt saknas i en kursplan 2010.

Man kan ju välja att se det som att det inte behövs eftersom det är självklart. Men nu är det svensk skola vi pratar om datorer och internet äringet självklart i en svensk skola 2010.

Digital kompetens är oerhört viktigt och att det saknas helt är närmast att beteckna som skandal.

Efter en första genomläsning så känns det fortfarande lika "flummigt" som innan med lika stor möjlighet till olika tolkningar som tidigare. Som ur kunskapskrav för betyget A i slutet av år 9.

Eleven utreder och beskriver uppbyggnad och funktioner i samhällets sociala, mediala,

rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer utifrån komplexa frågeställningar.

Men det kanske inte går att göra tydligare än så. Jag tror att det faktiskt kan vara så.

Faktum är att de nya kursplanerna känns som ett steg tillbaka. Min samlade känsla efter en första genomläsning är att man bara har gjort det tråkigare och mer gammeldags. Det är ungefär vad man kommer till i Computer Sweden med. Vilken tur att jag kommer att tolka dem. På mitt eget sätt

Klyftan mellan skolan och verkligheten

2010-03-29T21:17:00.009+02:00

Jag tycker precis som alla andra att det är för djävligt det som hänt i Bjästa. Men samtidigt så tycker jag att man väldigt snabbt kommer till fel slutsatser. Mamman är mest besviken på skolan. Det kan jag förstå, men samtidigt tror jag att det i svensk debatt finns en övertro på vad svensk skola skall kunna hantera.

Men elever som våldtar andra elever är det profesionellt att anmäla och avstänga. Allt annat är orimligt. Om det strider mot lagen så är lagen fel och bör ändras och under tiden så skall en rektor med gott samvete bryta gällande regler och ta straffet. Allt annat är orimligt.

En sak som har framkommit väldigt tydligt är att skolans lärare lever sitt liv i en annan verklighet än dess elever. För att citera skolans rektor ”det här med internet” är en arena som alla inte är inne på, ”så är det”.

Det är ett resultat som jag ser det av att skolan huvudmän inte har ansett sig ha råd att satsa på den nya tekniken. Eller för att de inte har insett hur genomgripande samhället har förändrats. Oavsett vilket så har de nu att inse att skolan håller på att allt mer bli en overklighet. Det betyder att skolan sakta men säkert håller på att förlora sitt existensberättigande. Det är inte bara sorgligt det är en skandal och ett svek mot de unga.

Skolan borde ligga steget före och vara vårt lands spjutspets in i framtiden inte ett museum. Men jag som själv är en del av denna overklighet kan alltför lätt sätta mig in i hur saker och ting kan gå så här fel. Det finns i svenska skolor massor av lärare som koketterar med sin okunskap om internet. Det är ju inte riktig finkultur precis. Det är också så att det varje skoldag begås massor av handlingar inom en skolas väggar som skulle kunna betecknas som brottsliga. Ungar som säger elakheter. Knuffar och gliringar som skulle kunna tänkas, om de anmäldes, räknas som brott. Detta är vardag på min skola som på andra. Problemen är många med detta. Det mesta sker när den vuxne inte ser eller bara ser litegrann i ögonvrån. Det vi ser är brottstycken av saker. Ofta inte nog för att kunna reagera med kraft. Jag har vid många tillfällen reagerat på saker som jag tycker mig ha sett och mött oförstående ungdomar som inte fattar vad jag reagerar på. Jag har säkert lika många gånger missat saker. Men kom ihåg en sak. Min huvudsakliga arbetsuppgift är inte att observera ungdomarna för att se om de begår brott. Det är inte därför jag är anställd. Jag skall undervisa. Skapa möjligheter för dem att lära sig. Det är min huvuduppgift. För att jag skall lyckas med det så måste jag skapa lugn och trygghet, så klart, men det gör jag som ett medel för att nå mitt mål. Lärande.

Om skolan skall klara denna viktiga uppgift så vill det till ett antal saker. Nummer ett är bättre lärare. Tyvärr så är jag inte överens med Björklund eller med lärarnas riksförbund (LR) om vad som är en bra lärare. Utbildning är tyvär ingen garant för det.

Nummer två är moderna skolbyggnader och moderna arbetsmetoder. Att läsa i boken och svara på frågorna är inte modernt! Det är museumvarning. Det finns hjälp att få för de skolor som vill ha hjälp att bli moderna

Ett modernt lärande och vuxna med koll ger en skola som är ljusår bättre än den vi nu ser och som Björklund vill skapa.

En dator till varje lärare och elev är en bra början. Sedan kan vi låta lärarna leka lite så att de blir bekanta med verktyget. Sedan kanske de kan fundera lite över vad man kan använda den till när det gäller kreativt skapande och lärande. Det finns så mycket bra där ute som sveriges lärare ännu inte har en aning om. Det finns så klart lika mycket därute som är skrämmande. Men sådan är världen. Skrämmande och underbar. Och världen skall in i skolan annars är skolan meningslös.

Skoldebatt som spårar ur. Makten över framtidens skola.

2010-03-17T21:10:00.008+01:00

Det händer mycket spännande saker denna vår i skolsverige. Nytt avtal står för dörren och spelet om vad som skall förhandlas in i avtalet pågår för fullt.

Tjyv och rackarspel är en inte ovanlig del av förhandlandet. På DN-debatt kan man läsa att 198 av Sveriges skolchefer kräver att få mer makt över lärarnas arbetstid.

Detta upprör såklart Sveriges lärare så till den milda grad att vi börjar skrika på strejk och genast startar Facebookgrupper på löpande band.

Lärarna reagerar med ryggraden och känner sig genast hotade. Med all rätt bör man tillägga. Ständigt halkar vi som kollektiv efter i löneutveckling och samtidigt har arbetsvilkoren dalat i samma takt. Det som en gång i tiden var ett fritt och kreativt yrke är i dag allt mer tyngt av administration och kontrolltänkande.

Debatten har tidigare i vår handlat om att de som väljer att bli lärare inte längre är toppstudenterna utan snarare de som inte kommer in någon annanstans. Kan man inte bli något annat så kan man alltid bli lärare. Är det på fullt allvar någon som tror att 40 timmarsvecka och fem veckors semester är något som lockar toppstudenter. Herregud inom industrin har de kortare arbetsvecka. Mer semester och tjänar tiotusen mer i månaden.

Nej feltänkt och korkat. Att min skolchef har skrivit på detta övergår mitt förstånd. Men kanske har man en helt annan förståelse för vad som är viktigt på den sidan skrivbordet.

På min sida av skrivbordet ser jag helt andra lösningar på det här problemet. Om problemet är att det finns lärare som bara glassar och gör minsta möjliga arbetsinsats så ge dem inte någon löneutveckling. Satsa istället de pengarna på att belöna de som är engagerade och bidrar till att utveckla verksamheten. Detta kräver såklart engagerade och duktiga ledare/rektorer. Ledare som får chansen att vara just pedagogiska ledare INTE enbart ekonomer.

Låt skolan bli det kreativa och härliga kunskapssökarställe som det kan vara. Lär av kreativa delar av näringslivet (nej jag menar inte löpande bandet) utan titta på hur man skapar kreativa arbetsplatser inom t.ex. media, IT och reklambranchen. Skolan bör vara en plats för tänkande, skapande och socialt utbyte. Då får man ju se till att skolan har en sådan miljö. Åk gärna på ett studiebesök till England och titta på hur de tänker kring de här frågorna. Om vi menar att utbildning är viktigt så bygg miljöer som gör att man känner sig viktig när man vistas där.

Frihet och ansvar är tätt sammanlänkade. Lärare har ett mycket stort ansvar och detta kräver att man även har frihet. Som lärare är det mycket svårt att ha en dålig dag. Vi förväntas att alltid vara på topp. Våra elever kräver det. De förväntar sig att du presterar varje dag. Mötet med eleven går inte att skjuta upp för att man är snorig och trött. Man kan inte välja att ta tag i den jobbiga konflikten imorgon när jag är lite mer pigg och alert. Du måste vara HÄR och NU. Detta tar på krafterna. Såväl de fysiska som psykiska.

Jag har haft många olika arbeten. Allt från försäljning, industri, butik till vårdsvängen och restaurang. Lärorikt och viktiga erfarenheter ja absolut. Men en sak kan jag säga. Inget har varit i närheten av läraryrket när det gäller komplexitet och arbetsbelastning. Läraryrket är oerhört svårt och tidvis tungt. Men samtidigt är det oerhört kreativt och spännande.

Kreativitet och frihet är sammanlänkat. Kreativiteten måste ha frihet för att ha möjlighet att växa. Inse att läraryrket är ett kreativt yrke. Bekräfta det!

Jag trodde att jag hade använt stämpelklockan för sista gången när jag stämplade ut från Skogaholms bageri för sista gången. Låt oss hoppas att det var det.

Framåt mot en bättre skola

2010-03-11T19:46:00.004+01:00

Ibland känns det som man kämpar och kämpar utan att man kommer någonvart. Som om man har en stor fallskärm på ryggen som bromsar en (som på bilden ungefär).

Sedan uptäcker man plötsligt att man börjar lyfta.

Så känns det den här veckan. Som om det börjar lyfta.

Rektorer som börjar prata 1-1.

Lärare som engagerat pratar om IT som ett verktyg för lärande. Inte som problem.

Lärare som på allvar pratar om formativ bedömning och vill ha IT-stöd för att kunna göra det på ett smidigt sätt.

Fortfarande har vi en lång väg att gå för att få fler lärare att förstå att den stora skillnaden inte ligger i själva verktyget utan i tänket och arbetssätten.

En Smartboard gör ju ingen sommar utan det är hur man använder verktygen som är den stora skillnaden. Den här veckan har visat att vi rör oss i rätt riktning.

Jobbsök

2010-03-05T18:14:00.002+01:00

Hittade den här underbara jobbansökan på bloggen IT-mamman egentligen heter hon Christina Löfving.
Kan det kanske vara ett tips till alla dem som undrar hur man står ut i mängden. Jag hade i alla fall anställt den här killen direkt.

En dag på jobbet...

2010-03-01T18:45:00.002+01:00

Sportlovet är över och innehöll för en gångs skull en hel del sport. Dock i form av andra som idrottade. Själv soffjoggade jag väl mest. Eller om man skall vara ärlig så jobbade jag en hel del samtidigt. Skriftliga omdömen och ett litet sidouppdrag för NE.se.

Kul men faktiskt rätt så krävande när man egentligen skulle vara ledig.

Nu är jobbet igång igen och man krockar med verkligheten. Fix och trix och strulande datorer. Lärare som tror att jag har varit på jobbet förra veckan och fixat deras datorer när de själva var lediga. Men HALLÅ jag är lärare jag med bara med en massa andra saker vid sidan om. Jag har 24 timmar på dygnet jag med. Jag blir lite trött. Sedan är det ju så att det är en helt annan sak att fixa med en dator som är öppen och utan en massa begränsningar iform av kommunplattform som gör att man inte har rättigheter att fixa till problemen själv. Då tar saker och ting tid... Att installera ett program kan ta upp till 72 timmar. Nu har jag för jag tror det är tredje gången beställt Acrobat reader till samma dator. Kanske kommer det att funka den här gången.

Jag har nog faktiskt ganska bra tålamod om man tänker efter. Dessutom är jag nog ganska snäll. Det kanske inte alltid är så bra. Ibland kanske det hade blivit bättre med dunk i bordet och nu jävlar...

Men det ligger inte riktigt för mig.

IKT-strategi nationellt och lokalt

2010-02-26T10:00:00.003+01:00

Lund har fått en ny IKT-strategi vilket gör mig mycket glad. Den är ambitiös och siktar precis så högt som vi i Lund bör göra. Vi skall ligga i framkant. Lund är en knutpunkt när det gäller såväl utbildning som IT. Självklart skall vi i Lunds skolor ha tillgång till den senaste tekniken. Nu står det där med tydliga bokstäver på vitt papper.

All personal ska ha en egen bärbar dator. Alla elever ska ha tillgång till
en
egen bärbar dator.
Övrig teknisk utrustning som t.ex. handdatorer,
kameror, mobiltelefoner,
gps, interaktiva skrivtavlor och annat som behövs
för ett utvecklingsorienterat
arbetssätt ska också finnas tillgängligt i
verksamheten.

Kanon! Då behöver vi inte argumentera och debattera det mer utan kan diskutera det som är viktigt att diskutera. Metoder och pedagogik!
Jonas Hällebrand är inne på samma linje.
Datorn är bara ett medel inte målet i sig. Det som är intressant är vad man kan göra med den. Kommunikation och samarbete. Skapande och kreativitet.
Killebäckskolan är på väg in i ett EU-projekt som handlar precis om detta. Vilka möjligheter till lärande!
Lika glädjande som det är att Lund är på rätt väg. Lika rädd blir jag när jag tänker på att det självklart finns kommuner där detta är långt bortom horizonten. I Computer Sweden kan man läsa att det efterlyses en nationell IT-strategi. Skolan ligger långt efter och det behövs krafttag för att komma ikapp övriga samhället. En kraftfull nationell strategi behövs för att säkra att våra elever får en likvärdig utbildning och tillgång till världens viktigaste verktyg för lärande. Det är en skam att så mycket av skoldebatten handlar om att beslagta och begränsa elevernas kommunikationsmöjligheter och så lite om hur vi kan öka kommunikation och lärande i en komplex digital värld.
Nationell strategi NU! Jag har svårt att se att man kan låta bli. Fast Björklund är kanske inte så intresserad av redskap för lärande. Han pratar hellre om ökad kunskap genom fler prov. Fast vem vet vad han menar med kunskap. Jag vet inte vad han har för kunskapssyn fast det vet kanske inte Björklund heller?

Nationell tragedi. Skolan är viktig!

2010-02-26T08:18:00.006+01:00

Likvärdig undervisning vad är det? Som det verkar så kan det vara väldigt olika. Är den då likvärdig? Ja man frågar sig...

Beroende på vilken skola du väljer att gå i så ser din utbildning olika ut. Förutsättningarna för att bedriva skola ser väldigt olika ut i Sveriges kommuner. Hur mycket dina barns utbildning får kosta är ju upp till de lokala politikerna. De enda rörliga kostnader av rang som finns för rektorerna att trolla med för att klara sin budget är löner, och matriel.

Att det handlar om fördelning av knappa resurser är självklart. Att Sveriges kommuner skulle ha några oceaner av extra pengar vill ingen skattebetalare höra talas om (inte jag heller).

MEN! Detta får konsekvenser som på sikt hotar att skada. I Sydsvenskan 26/2-2010 skriver Lars Pålsson Syll under aktuella frågor om hur vi idag har rustat ner den svenska skolan så till den milda grad att det får allvarliga konsekvenser. Läs här>>>

För 50 år sedan tjänade en läroverkslärare i genomsnitt 35 procent mer än en
ingenjör. Idag är en gymnasielärarlön i snitt 75 procent av en
civilingenjörslön.
Här har vi ett av huvudskälen till de problem som svensk
skola brottas med idag. Varför skulle högpresterande studenter annat än
undantagsvis välja att söka sig till en utbildning som leder in i ett yrke som
idag kännetecknas av låg lön och avsaknad av prestige och status?

Det finns ett samband mellan lärarnas status och det värde eleverna sätter till utbildning. Ärligt talat är det förvånande? Hög status gör att man blir lyssnad på. Inget konstigt med det. Nej det märkliga är att man medvetet har sänkt lärarnas löner och status under så lång tid utan att man någonsin har funderat över vad det i förlängningen kommer att betyda.

Efter kommunaliseringen kan rikspolitikerna, utan att det förpliktigar, prata om hur oerhört viktiga lärarna är. Det är ju inte de som betalar. Ute i kommunerna är verkligheten att man måste välja mellan att ta ansvar för den kommunala budgeten eller ett nationellt problem som får stora nationalekonomiska effekter. Valet blir då lätt. Budgeten måste gå ihop och man höjer inga skatter för att lärarna skall få högre lön. Det skulle garantera mindre röster i nästa val. Att begära att kommunerna tar ansvar för ett nationellt problem där de själva kortsiktigt förlorar och långsiktigt kanske vinner är befängt.

Tanken med kommunaliseringen var nog så god. Närmare och mer demokratisk styrning av skolan. Men det leder fel. Farligt fel.

Det kan sticka i ögonen på många att höja lärarnas löner kraftigt men det är nödvändigt. Allt annat är rent av farligt för Sveriges långsiktiga välstånd. Ett par generationer är kanske redan förlorade men låt det inte fortgå. För Sveriges och för våra barns skull.

Jag är rädd för att kommunerna inte kan ta det ansvaret.

Lund satsar på bärbara till eleverna (lite)

2010-02-24T08:49:00.006+01:00

Sydsvenskan tar i så de skriker när de i rubriken skriver "Varje elev kan få en egen dator". Det visar sig vid en genomläsning vara en mycket överdriven tolkning av verkligheten. Frågan är om denna rubriksättning drabbar förtroendet för Sydsvenskan eller för lundapolitikerna?

Lunds grundskoleelever kommer att få ett extra bidrag till datorer i skolan. Två miljoner satsas vilket i sig är vällovligt men i sammanhanget ganska fjuttigt.

Lunds grundskolor har ca 8500 elever f-9. Att då pytsa ut 235 kr per elev extra och tro att det skall göra en avgörande skillnad känns ganska naivt.

Men det är en start och ett sätt för Lunds politiker att visa att de tror på en skola som har tillgång till de verktyg som utanför skolvärlden är en självklarhet.

Jag är glad att man prioriterar att höja kvalitén på lunds skolor men samtidigt ledsen att man väljer att göra en så försiktig satsning att det riskerar att bli så urvattnat att det faktiskt inte gör någon skillnad. Om man verkligen vill förändra hur vi arbetar i skolan så är det en dator per elev som gäller. Annars är det bara kosmetika. Vi skulle ju aldrig drömma om att ge eleverna i en klass två pennor eller två böcker och tro att det skulle kunna fungera. Det är faktiskt likadant med datorer.

Att vi idag saknar datorer i skolan är inget annat än en skandal. Vi skall förbereda dagens unga så att de klarar sig i morgondagens samhälle men sitter med gårdagens verktyg. Det är lika galet som om man vid landets trafikskolor hade all undervisning inför körkortet med häst och vagn.

Jag skulle önska att vi hade rikspolitiker som insåg riskerna med att vi har en skola som snabbt håller på att hamna allt längre i bakvatten. Danmark satsar. Norge satsar. Herregud Uruguay satsar.

Björklund det är dags att ta av nattmössan och se vad som är viktigt.

Skolan kan vara hur kul som helst

2010-02-23T23:01:00.005+01:00

Har suttit och skissat på ett upplägg kring hur man skulle kunna jobba kring temat "gör din röst hörd" i samband med valet i år. Då slog det mig att det jag skissade på var roligare än något jag själv fått göra i skolan under alla de år jag själv var elev.

Det gjorde mig både glad och faktiskt lite arg. Inte för att jag inte själv fått göra så roliga saker i skolan utan för att jag som lärare så sällan gör så roliga saker med mina elever. Glad över att jag lever i en tid när man kan göra så mycket med små medel.

Ibland hör jag lärare säga att eleverna kan så mycket om det där med datorer. Jag tror att dessa lärare har tokfel. Vad de egentligen säger är att eleverna kan mer än vad de själva kan vilket i dessa fall ofta visar sig betyda i princip ingenting.

Den genomsnittlige eleven kan chatta, spela spel, lägga upp bilder på FB eller Bilddagboken. Men oftast inte mycket mer. I skolan får de på sin höjd lära sig göra en Powerpoint.

Eller?

Jag vill göra saker och ting på riktigt. Det vill eleverna med. Jag tänker bli bättre på det!

Shit vad man måste vara kompetent

2010-02-18T14:07:00.004+01:00

Som lärare räcker det inte att bara kunna allt. Du måste kunna lite till. En vanlig dag kan inehålla så vansinnigt skilda saker som att undervisa om andra världskriget, konfliktlösning, relationstips, sjukvård, teknikfix och trösta.
Allt detta skall man dessutom vara bra på. Det räcker ju liksom inte att lite halvtaskigt tejpa med ett plåster. Eller trösta lite med vänstra armbågen. Man måste göra det bra annars så har man inte gjort sitt jobb och säkert brutit mot ett gäng lagar.
Jag tycker att det är fantastiskt att vi ändå är så många lärare som går till jobbet varje dag. Trots ett aldeles omöjligt uppdrag går vi med glädje till jobbet och hoppas och tror att vi kan göra skillnad.
Och skillnad gör vi! Rika med ekonomiska mått mätt blir vi inte men vilken rikedom det är att få finnas i så många ungdomars medvetande och minnen.

Är det eleverna det är fel på?

2010-02-11T14:01:00.004+01:00

Ibland undrar jag vad vi i skolan tror egentligen. Om eleverna är stökiga så kan det ju finnas massor av förklaringar såklart. Men titta på vilken arbetsmiljö de har. Hur inspirerad hade man själv blivit? Hur kul hade man tyckt att det var om man var 14 år idag?

Hemma har de Playstation3, wii och Xbox. I skolan spelkort och ett schackbräde på sin höjd.

Och vi undrar varför de tycker att det är tråkigt och varför det blir stökigt.

Men hallå!

Jag hade om jag var 14 ballat ur fullständigt. Snacka om att bli förflyttad bakåt i tiden. "Jäkla stenåldersskola" skulle jag ha sagt och genast tagit upp mobilen och spelat på den samtidigt som jag brölade på tjejerna och tuffade mig med killkompisarna.

Kanske vi skulle TänkaOm

Facebookberoende?

2010-02-09T22:02:00.003+01:00

Efter att under ett tag ha varit avkopplad från Facebook är jag nu på väg in igen. Jobbet kräver det helt enkelt.

Det har varit mycket nyttigt att stå utanför ett tag. Dels blir det tydligt hur mycket av kommunikationen med vänner kollegor och elever som går den vägen. Framförallt gamla elever tappar man bort när man står utanför.

Men samtidigt så har det varit nyttigt att se världen från ett utan Facebookperspektiv. Jag har fått se hur mycket man faktiskt missar. Det är en hel del! Det går inte riktigt att jämföra med att vara utan TV och tidningar men nästan. En stor mängd av "lokala" nyheter har gått mig förbi. Kommunikationsmönstret för såväl unga som gamla har förändrats.

Facebook är helt enkelt ett fantastiskt medium för kommunikation. Jag har saknat det.

Samtidigt så har det varit lite kul att våga vägra Facebook. Lite som att fasta...

S tror på unga hjälplärare. Jag blir arg!!!

2010-02-07T16:43:00.002+01:00

Läser på SvD och blir lite ilsken
Det här tror jag inte på. Problemet (som de själva är inne och nosar på) är inte att vi är för få vuxna i skolan utan att det inte är "rätt" personer som söker till utbildningen. De mest studiemotiverade väljer att söka till andra utbildningar.
Jag skall aldeles gratis bjuda S på en förklaring av varför. Lönen!
Med en lika lång utbildning (eller kortare) kan du få en avsevärt högre ingångslön och sedan något som heter löneutveckling. Att så få då väljer att bli lärare med en relativt låg ingångslön och sedan en närmast obefintlig löneutveckling är kanske inte så konstigt.
Det är inte krångligare än så. Att det sedan finns massor av lärare på Sveriges skolor som har andra drivkrafter än ekonomiska för att välja läraryrket är så klart sant. Det gör det inte mindre dumt att som SKL ständigt gör, sänka statusen och lönen för lärarna. Att skolan sedan blivit en overklighet där ny teknik och moderna pedagogiska grepp lyser med sin frånvaro är kanske inte så konstigt. De kreativa och drivna är någon annanstans.
Jag har svårt att se att man genom att bjuda in toppstudenter till den verkligheten för att de skall jobba ett år i skolan (och på så sätt lockas att bli kvar) skulle kunna fungera annat än avskräckande.
Sedan är det ju så att bara för att man är bra i ett ämne så blir man inte med automatik en bra lärare. Det är mycket mer mångfacetterat än så. Det handlar även om pedagogik, ledarskap, psykologi och personlighet.
Att eleverna skulle tjäna så mycket på det ifrågasätter jag starkt. Om man på allvar vill att de bästa skall bli lärare så kostar det ca 30000 i ingångslön och 50000 i slutlön (i dagens penningvärde). Det är priset! Är man beredd att betala så kommer det snabbt att förändra vilka som söker till lärarutbildningen. Man vill betala för en folkabubbla och vill ha en Ferrari. Det fungerar inte någonstans i universum. Status kostar pengar och vill man inte betala mer så får man nöja sig med det man har betalat för och inte gnälla över att skrället rostar!
Att det sedan skulle vara en väldigt nyttig erfarenhet för de unga toppstudenterna tror jag absolut men det är ju inte syftet som jag förstår det.
Ja suck. Med skolan kan man göra vad faaan som helst bara det är gratis. Usch vad arg jag blir. Mina barn är mer värda än så.

Ny IKT-plan i Lund nu med kontraorder

2010-02-07T12:39:00.006+01:00

Kontraorder! Breaking news!! Politikerna har inte klubbat den ännu. Jag var felinformerad eller bara dum. Förvaltningscheferna har klubbat. Nu återstår bara politikerna.....

Till min stora glädje så har vi fått en ny IKT-plan i Lund. Den verkar ha passerat förvaltningschefernas nålsöga utan att de gjort några ändringar. Detta betyder altså att det nu är beslutat att Lund skall vara en 1-1 kommun. Det är den stora förändringen. Där givetvis andra men att vi nu skall gå 1-1 är närmast att beteckna som en revolution. Det ger oss möjlighet att förändra hur vi undervisar. Givetvis är stora delar av lunds lärarkår ännu ovetande om hur stora förändringar det handlar om men det skall vi förhoppningsvis snart ändra på.

Det är äntligen dags att genomföra LPO 94 i praktiken. Det kommer givetvis att kräva stora utbildningsinsatser av mig och mina kollegor i IT och skola svängen. Det kommer även att kräva mycket av våra kollegor som kommer att tvingas att tänka i nya banor. Det som med ett fint ord kallas skolutveckling kommer att ske i riklig mängd helt enkelt. Vi i den svenska skolan har halkat efter och har mycket att ta igen. Vi har under åtminstånde de senaste 10 åren stått ganska still. Sedan ITis avslutades så har man nöjt sig med att förvalta utan att investera och utveckla (ja jag överdriver såklart lite). Det betyder att vi nu måste ta i för att komma upp i nivå med resten av samhället och det kommer att kosta på.

De största vinnarna är lätta att identifiera. Eleverna! Stort grattis till er. Sedan kommer ju även lärarna att få ett roligare och mer kreativt arbete. Säkert krävande men också lustfyllt. En roligare skola kommer att leda till mer lärande det är jag övertygad om.

Återstår att se hur det är tänkt att vi skall finansiera det. En inte helt oviktig detalj. Det finns sätt att lösa det på även inom rådande budget men jag tror att det kommer krävas att man i en uppstartsfas skjuter till medel annars är risken mycket stor att ansvaret landar på den enskillda rektorns skrivbord och då blir 1-1 bara en vision som snabbt sorteras bort. Menar man allvar med satsningen måste det till både morötter och piska annars blir den nya IKT-planen en trevlig men mycket tandlös papperstiger. Det skulle vara en stor skandal om det händer i staden med Ericsson, Anoto, Framfab, Bredbandsbolaget och IDEON i sin CV. Vi borde vara teknikintensivast i sverige för det är där vi är bäst störst och vackrast i den riktiga verkligheten. Nu är det dags att bli det i skolverkligheten med.

Ifrågasätta vad man håller på med?

2010-02-01T11:01:00.003+01:00

Ibland är det nyttigt att fundera över vad man håller på med egentligen. Läste en tweet från Öpedagogen där hon gjorde just det. Hon funderade över om det verkligen är så viktigt det här med bloggar och twitter Hon fick mig att fundera. Redan där har vi faktiskt en del av svaret. Ja det är viktigt för det handlar om spridande av tankar och verktyg. Det handlar om att just DU kan tänka och tycka i samspel med andra. Det är faktiskt inte krångligare än så. Det är faktiskt bara så enkelt och fantastiskt.

Visst är det viktigt. Datorn är viktig bara i det fall den är ett verktyg för din hjärna och andras. Men eftersom du använde din dator för att ta dig in i min hjärna så var den viktig. Visst kan man göra likadant med sina elever. Det ÄR viktigt för det är rätt plattform för morgondagens lärande.